Foto:

Jens och örnarna räddar ingen ejder

Angående Jens Harbergs insändare i min debatt om havsörnens i dag ohållbara antal vill jag komma med lite förtydliganden. Jag har full förståelse för att jag trampar en del personer på tårna och jag gör det medvetet för det är helt omöjligt att vara alla till lags i denna debatt, men vi ska ändå respektera varandra så det för saken framåt!

Att jag i min debatt skulle påstått att vi har 1.500 örnar på Åland saknar all grund, däremot tycker jag att Jens ska lyssna på forskare som Mikael Kilpi som har över 40 år av kunskap om havet och ejderforskning och inte tro sig sig veta bättre än honom om antalet örnar kring Åland när han informerar om att vi troligen har cirka 700 havsörnar här (enligt min och många skärgårdsbors åsikt är det 600 örnar mer än Ålands natur klarar av).
Hade vi lyssnat på forskare som Mikael långt tidigare så hade vi inte varit i denna situation med ejdern som vi är i dag men han har tyvärr talat för döva öron.

I dag står ejdern och inte havsörnen inför att näst intill utrotas och jag ser ingen förståelse från Jens kring ejdern och havsörnen som orsak, utan han pratar om miljö och blåmusslor som grund till det! Visst är miljöförstöring ett bekymmer men det är inte ejderns akuta bekymmer. Forskarna har kommit fram till att en liten tiaminbrist finns hos ejdern på grund av blåmusslans minskning men den saknar i dagsläget betydelse för ejderns vitalitet.

Forskningen kring ejdern har kommit fram till att de stora grupperna av ungfåglar av havsörn som jagar tillsammans har blivit så effektiva att dom dödar även de mest livskraftiga och erfarna ådorna som tidigare har klarat sig och detta är katastrofalt för en redan plågad ejderstam.
Forskarna har även kommit fram till att ett stort antal ådor väljer att helt enkelt stå över häckningen för det är för farligt att häcka på grund av angreppen från luften av örnarna.
I princip hela ytterskärgården är tom på sjöfågel likaså våra natura 2000-områden för där härskar havsörnen, kråkor och korpar.
Havsörnen har i dag helt tappat sin skygghet inför människan på grund av att människan av i dag inte utgör ett hot, så evolutionen inom örnsläktet börjar visa sig genom allt mindre skygga örnar för varje år som går. De flyttar dessutom allt längre inomskärs i en skärgård som sedan tidigare lider av bland annat mårdhund och mink.
Ska vi rädda ejdern kan vi inte göra det i ett tjugo års projekt eftersom ejderstammen står inför en krasch kanske redan denna vår på grund av att inga ungar har överlevt på flera år.

Därav föreslår jag skyddsjakt på ett fåtal individer på de viktigaste häckningsområdena för ejdern men som ger effekt i form av att örnen får tillbaka sin naturliga rädsla för människan och håller sig undan de viktiga häckningsområderna. Det är endast akut hjälp som räddar ejdern nu och för mig har ingen fågel mer rätt att leva än någon annan på grund av att någon har statusbelagt en art mer än en annan.

Jag är för mångfald i naturen och jag kan inte bara se på när ejdern dör bort i vår skärgård och vi tycks stå helt handlingsförlamade av rädslan för vad utomstående ska tycka om vi gör något. Naturligtvis ska vi respektera utomståendes åsikter men i första hand stå upp för våra egna åsikter och för vår natur!
Niclas Nordlund

Hittat fel i texten? Skriv till oss