Foto:

Förhoppningar och statistik gällande vindkraft

Siffran 60 procent (hur mycket el som produceras med installerad effekt) används oftast i sammanhang där man vill belysa vindkraftens möjligheter för investerare, politiker och allmänheten. Samma siffra som också Bengt Hellman Stockholm refererar till. Den siffran stämmer tyvärr inte riktigt med verkligheten.

Låt oss titta på lite statistiska fakta. Innan Långnabba byggdes hade vi ca 21MW installerad vindkraft på Åland och den årliga medelproduktionen var ca 58 GWh vilket ger en kapacitetsfaktor på ca 32 procent.
Långnabba är beräknad att ha en kapacitetsfaktor på 35 procent (42MW bygd, 130GWh årlig produktion).
För havsbaserad vindkraft kan man i dag i bästa fall uppnå en kapacitetsfaktor på 45-50 procent i början när anläggningen är klart intrimmad. Det som däremot också måste tas med i beräkningen är att kapacitetsfaktorn kommer att sjunka med åldern genom att det kommer att krävas mera underhåll och reparationer (driftsuppehåll).
För landbaserad vindkraft räknar man med mellan en och två procent/år och för havsbaserad 4-5 procent/år. Den högre siffran för havsbaserad beror främst på att det är svårare och mera tidskrävande att komma ut och reparera och uppehållet i produktionen blir längre. Så den verkliga siffran för havsbaserad vindkraft torde ligga på ca 40 procent.

När det bjuds på havsbaserade vindkraftsprojekt i dagsläget ligger priset på ca 70-80 euro/MWh. Det här är det medelpris som krävs för att få ett projekt lönsamt. Tanken att man ska kunna producera vätgas när priset är lågt är också lite konstigt eftersom en elektrolysanläggning inte är en billig investering och jag betvivlar att man vill ha den stående overksam kanske mera än 60 procent av tiden då elen från vindkraften är för dyr.

Ett orosmoln som jag tror snart blir aktuellt för vindkraftsprojektet är det faktum att Fennovoima sade upp kontraktet med Rosatom. Man söker en ersättare för att bygga i Pyhäjoki och eftersom kärnkraften är upptagen i taxonomin för grön energi kommer man att lobba friskt för resilienspengar för nya projekt. Det har redan spekulerats om SMR- eller MSR-reaktorer. Fortum har ju redan ett tag varit med i utvecklingsarbetet av dessa reaktorer.

Åke Gustafsson

Hittat fel i texten? Skriv till oss