Kan du berätta om remissvaret?– Vi står bakom det utkast som Ålandskommittén godkänt. Även om vi inte fick igenom alla de saker vi ville, där vi stödde allt som landskapsregeringen ville ha med, har vi skrivit på betänkandet och vill att den produkt som finns nu backas upp.Men ni vill att avräkningsgrunden höjs?– Det var en sak som inte behandlades ordentligt av kommittén. Vi vill se en höjning av avräkningsgrunden. Inför den förra budgeten lämnade vi in en motion om att avräkningsgrunden borde höjas. Vi har inte beslutat om motionerna för i år än, men jag skulle bli överraskad om vi inte lämnar in en budgetmotion om en höjning igen. Helst vill vi att höjningen sker under den befintliga självstyrelselagen, men allra senast i och med revisionen.Varför borde klumpsumman höjas?– I vårt svar hänvisar vi till fyra olika orsaker, men huvudorsaken är att Ålands befolkning har ökat betydligt i relativa tal, från 0,48 till 0,53 procent av Finlands befolkning. Om befolkningen ökar så mycket är det klart att det uppstår högre kostnader för till exempel sjukvård. De andra orsakerna har bland annat att göra med EU-medlemskapet som inneburit ökade kostnader. Varför är det svårt att få till höjningen?– Det finns ett motstånd från Finansministeriet. Klumpsumman ska inte vara en konjunkturfråga och Ålandsdelegationen har slagit fast att den bör höjas, men när den finska staten går back har den ändå blivit en konjunkturfråga. Man anser sig inte ha råd att höja avräkningsgrunden.Hur går regeringen vidare med de remissvar som kommer in?– Det är Justitieministeriet som äger frågan. Tidtabellen är tajt eftersom lagförslaget ska lämnas till riksdagen i februari. Nu är frågan hur man bereder remissvaren. Vid den förra revisionen hade man en arbetsgrupp med representanter både från Åland och Finland. Rent formellt är det som sagt Justitieministeriet som äger frågan, men det är ändå ett gemensamt projekt och det är viktigt att Åland får full insyn i arbetet.
Fredrik Rosenqvist