Uppemot 70 procent av den produktiva skogen i Långbergsöda, Saltvik, är förstörd. Virkesmarknaden riskerar att övermättas, producenterna kan gå miste om sin inkomst.

– Jag fällde nog en tår när jag såg farfars skog så förstörd, säger Johan Mörn.

Klas Mörn i Långbergsöda, Saltvik har varit svår att nå. Mobiltelefonsignalen, även om det är en svag sådan, kom till byn bara någon timme innan Ålandstidningen når honom.

– Jag har lite bråttom, först ska jag föra ett elverk till huset så vi får igång frysen och sedan måste jag till stan, säger han.

Klas Mörn tar sig ändå tid för att köra runt oss i området, han vill visa hur hårt skogsbruket har drabbats. Under bilfärden berättar han att det numera främst är sönerna Nils Mörn och Arvid Mörn som brukar skogen.

– Men jag är fortfarande engagerad i skogen, den har ju varit mitt största värv i livet, säger Klas Mörn.

Insektsskador

Runtomkring oss ser vi fallna träd i alla väderstreck, 100 år gamla tallar och granar ligger kors och tvärs, som ett plockepinn-spel. 

– Här var det en vacker parkskog för några dagar sedan, nu är det bara att ta ner allting, säger han och sveper ut med handen över förödelsen.

Måste man ta ner även det som stormen inte har fällt?

– Ja, i det här fallet är det nog bäst. Det blir så glest med stora träd annars, man behöver få ett så kallat slutet bestånd. Det vill säga ett visst antal träd per areal.

Hur snabbt behöver allt fallet virke ut ur skogen?

– Till midsommar vill man ha skogen rensad, annars riskerar vi få insektsskador även på frisk skog. Hur mycket som duger till timmer får vi se.

Orolig för kaos

Vi åker vidare in på mindre grusvägar, vi passerar ett område där hans far planterade ett antal ekar för 40 år sedan. Det gjordes mest för att ha något som sticker ut, men också för att eken är ett vackert träd.

Klas Mörn berättar att han oroar sig lite för kaoset och utbudet på virkesmarknaden framöver. 

– Normalt kör avverkningsmaskiner enligt prestation, när skogen ser ut som den gör efter stormen lär man vilja köra enligt timtaxa, gissar han och fortsätter:

– I slutänden är det ägaren som tar smällen genom minskade inkomster.

Klas Mörn är numera pensionerad, men när skogen ska rensas på stormfällda träd kommer han att finnas till hands.

– Ja, jag hamnar nog ut i skogen igen, men det gör jag så gärna.

När bilfärden går vidare gör Klas Mörn en jämförelse som många nog redan har kopplat till Alfrida. 2005 drabbade orkanen Gudrun stora delar av Sverige, den fällde, i likhet med Alfrida ofantliga mängder skog.

– Då åkte jag faktiskt över för att studera hur det såg ut där, det ser minst lika bedrövligt ut här hemma nu, säger han.

Orrdal

Precis när vi ska åka vidare ringer Klas telefon, det är brorssonen Johan Mörn som på omvägar har hört att Ålandstidningen dokumenterar skogsskadorna.

– Kom ner till Orrdal, säger han, det ser för jäkligt ut här.

Klas Mörn har själv inte hunnit kolla läget vid Orrdal ännu, så vi bestämmer oss för att åka dit. På vägen dit bevittnar vi enligt Klas Mörn ”flera års avverkning” som ligger på marken.

– Oj oj oj, det här var hemskt, säger en märkbart rörd Klas Mörn.

Enligt honom måste området tas helt slätt för att sedan börja om med nya plantor.

– Det blir en jäkla massa virke det, säger han.

Vi kommer fram till Orrdal, Johan Mörn vevar ner sin sidoruta för att hälsa. Såväl Klas, som Johan Mörn sitter dock båda två tysta i sina bilar, de skakar bara långsamt på huvudena för att liksom bekräfta för varandra hur illa det är.

Flera generationer

Det är, enligt Johan Mörn framtidens tillväxt vi ser i en enda röra på marken.

– Uppskattningsvis 30 procent av skogen i Långbergsöda är förstörd, säger han och fortsätter:

– Men vi har ju en del impediment också, av den produktiva skogen är nog uppemot 70 procent förstörd!

På skogsvägen i Orrdal träffar vi också på Erik Mörn som är pappa till Johan Mörn. Det framgår med all önskvärd tydlighet att skogen betyder mycket för dem.

– Det är först nu vi börjat få en skog vi är stolta över, tre generationer Mörn har jobbat hårt här, säger Johan Mörn och tillägger:

– Det är för nästa generation, mina barn, som jag jobbat så hårt här, därför är det emotionellt att se förödelsen.

Nu önskar de att man från samhällshåll skulle återinföra stöd för bestånd i underproduktion, men också bevattning av stock.

– Det vore viktigt att återge någon form av hopp till skogsnäringen, bara i Långbergsöda ser vi en värdeförlust på hundratusentals euro.

– Emellanåt känns det som det vore skönt att bara lämna allt i skogen, en liten hopplöshetskänsla smyger sig på. Men nog ska vi reda ut det här också, säger Johan Mörn och tillägger:

– Vi har det väl inte värre än på andra ställen.

Planerna för det nya färjfästet i Hastersboda ställs nu ut på LR:s elektroniska anslagstavla och på Föglö kommun. 
– Det är en viktig del av kortrutten då det handlar om förbindelsen till Kökar, säger infrastrukturminister Mika Nordberg (MSÅ).

Efter att ha höjt bommarna manuellt flyter nu åter biltrafiken över bron vid Lemströms kanal.
Bommarna gick inte att höja elektriskt efter broöppningen klockan 12 vilket orsakade långa köer.
– Men nu är de uppe och problemet ska snart vara löst, säger kanalvakt Henrik Strömberg.

Mariehamns stads bildningsnämnd har beslutat att stadens grundskolor ska vara mobilfria kommande läsår.
– Syftet med att införa en mobilfri skola är att åtgärden ska främja elevers välmående, koncentrationsförmåga och att de under skoltid ska ha mer  socialt umgänge öga mot öga, skriver bildningsdirektören Kjell Nilsson och nämndens ordförande Henrik Boström i ett pressmeddelande.

Ömsen är, i två utlåtanden om Mariehamns stads förslag till ny delgeneralplan för centrum, mycket kritiskt.
Försäkringsbolaget menar att staden försvårar för nybyggnation
– Tjänstemännen är otroligt kreativa då det gäller att få stopp på och förhindra eventuella byggplaner, skriver man bland annat.

Tingsrätten förkastar alla Eats ersättningsanspråk på Mariehamns stad. Eat döms även att betala 29.259,90 euro i ersättning till staden, för kostnaderna för att återställa lokalen samt för rättegången.

Allt från pingviner till färskpressad juice utlovades när årets sommarlovsentreprenörer presenterade sina nystartade företag.

Ålands fredsinstituts direktör, Sia Spiliopoulou Åkermark, har av president Sauli Niinistö utsetts till förlikningsman inom OSSE.

ÅMHM väntar fortfarande på resultaten från de senaste provtagningarna av den asfalt som ligger kvar i Ödanböle, Jomala.

Säkerhetsföretaget Safetor Ab, vars vakter kritiseras för övervåld efter insatsen vid lördagens cupfinal, expanderar till Åland.

Midsommarmåltiden är kanske den mest förväntansfulla stunden under högtidshelgen – då åker sillen fram på bordet, nypotatisen står rykande het och till efterrätt serveras den folkkära jordgubbstårtan.
När festligheterna sedan är över luktar laxen tvivelaktigt och jordgubbstårtan har blivit mosig. ”Det här kan man inte äta längre”, resonerar nog de flesta och stjälper allt i komposten. Men måste allting faktiskt slängas?

Vid 12-tiden på midsommarafton skrev Ålandstidningen om ett oljeläckage som upptäcktes utanför Utö i västra Finlands skärgård på torsdag vid 17-tiden på kvällen.

Under midsommaraftonsdagen blev en person misstänkt för rattfylleri efter att ha blåst över den tillåtna promillegränsen i en rattfyllerikontroll som utfördes i Storby i Eckerö. Körkortet omhändertogs och föraren fick körförbud tills vidare. 

Den åländska midsommaren firas i rekordbra väder i år med en temperatur omkring tjugo grader i eftermiddagssolen. Runt om på Åland har man under eftermiddagen rest kransprydda midsommarstänger och sjungit ålänningens sång för att fira den längsta dagen på året som i år sammanfaller exakt med midsommarhögtiden.

Fler nyheter