Åland fick i helgen sina första bekräftade fall av coronasjuka. Att allmänheten följer myndigheternas direktiv är nu helt avgörande för att hålla antalet insjuknade personer på en för sjukvården hanterbar nivå.
– Kan vi bara hålla ner antalet intensivvårdspatienter är vi väl rustade för den anstormning som komma skall, säger IVA:s klinikchef Runo Härgestam.

Kvällen innan Ålandstidningen träffar hälso- och sjukvårdsdirektör Jeanette Pajunen har hon läst på sociala medier att ÅHS borde ha förstånd att köpa in 300 respiratorer till riskgrupperna så att det övriga samhället kan leva normalt igen. 
Ibland får hon sätta sig på händerna för att inte ge sig in i diskussionerna och ge svar på tal.
– Det skulle ju vara en ganska intressant kombination med 300 respiratorer till de 117 vårdplatserna vi har i dag, konstaterar hon medan hon slår sig ner i ett konferensrum i byggnaden som hyser ÅHS centralkansli. 
Snart dyker även överläkaren Runo Härgestam upp. Han är klinikchef vid anestesi- och operationsavdelningen samt intensivvårdsavdelningen. 
Det är fredag när vi ses, bara ett dygn senare ska Jeanette Pajunen stå på en extrainkallad presskonferens för att berätta att Åland i och med sina första bekräftade coronafall nu går in i ett nytt läge. Men det vet ingen av oss än. Och vetskapen hade inte heller förändrat det budskap som hon och Runo Härgestam vill nå ut med till allmänheten: Nu måste alla, du och jag, göra vad vi kan för att hålla nere antalet smittade, det man från myndighetshåll kallar att ”platta till kurvan”. 
PENN-modellen
Runo Härgestam sätter igång datorn för att visa en matematisk modell, en av många ska sägas, som kan användas för att beräkna hur coronasmittan kan komma att slå mot ett visst område och hur mycket resurser som kommer att tas i anspråk för att vårda de sjuka. ”Det är ganska teoretiskt och komplicerat”, förvarnar han innan han börjar fylla i parametrarna för att ta fram en kurva för Åland.  
I vissa fall finns det uppgifter från andra drabbade länder att tillgå:
• 5-10 procent av de coronasmittade behöver sjukhusvård. Tiden från insjuknande tills man friskförklaras är i genomsnitt 22 dagar. Längden på sjukhusvården är i medeltal 11 baserat på data från några kinesiska sjukhus.
• 2 procent är i behov av intensivvård. Medellängden på IVA-vården är 8 dagar.
• 1 procent blir så sjuka att det krävs respiratorvård. Antalet vårddagar i respirator är i genomsnitt 3-5 dagar.
Fem dagar
Men när Runo Härgestam kommer till faktorn ”dubbleringstid” blir det klurigare. Siffrorna för hur snabbt antalet smittade fördubblats skiljer sig nämligen stort mellan olika länder. Faktorer som påverkar är bland annat hur tätt befolkade de är, hur många som bor i landet och så vidare.
Enligt EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC) såg man en dubblering i Sverige på tre dagar, medan snittet i världen ligger på åtta dagar. Att Sverige har en så snabb dubblering kan förklaras med att det främst är de tätbefolkade storstadsregionerna som drabbats. 
Runo Härgestam har ännu inte sett dubbleringstiden för Finland, men väljer att fylla i en uppskattad dubbleringstid på fem dygn för Ålands del.
– Det finns ingen anledning att tro att det skulle bli värre här än i Finland eller Sverige.
För att kunna platta till den omtalade kurvan är en avgörande faktor att minimera de sociala kontakterna. Beroende på om vi hörsammar råden om att distansiera sig socialt, tvätta händerna, sluta resa och så vidare får kurvan anmärkningsvärt olika utseende. Årstiden är också av betydelse, smittospridningen väntas avta under sommaren för att sedan ta ny fart.
Han visar på skärmen:
– Ökar man distansieringssiffran från 40 procent, där det inte är orimligt att vi ligger i dag på Åland, till 50 procent blir det betydligt färre som hamnar på IVA samtidigt. Och ökas dubbleringstiden från 3 till 6 hamnar vi på ganska hanterbara siffror. Då blir det i stället ett långvarigt förlopp, nästan 200 dagar, men inte så stor belastning på sjukvården. Allt handlar just nu om att se till att antalet insjuknade per dag hålls nere för att klara av att ge vård till alla trots att vi inte påverkar antalet som i slutänden genomgått sjukdomen. 
Men det här måste ju betyda att det är i princip omöjligt för er att förutspå hur sjukdomen ska slå mot Åland. Ni vet ju till exempel inte hur många som stannar hemma?
– Det här är bara en modell, det är inte sanningen. Men det är ändå så nära vi kan komma att se hur smittspridningen ser ut när man tar hänsyn till en stor mängd faktorer. Sanningen vet man förstås först i efterhand. 
– Vi kan bara försöka påverka opinionen så mycket vi kan. Det här handlar inte om en nedstängning av samhället i första hand där man låser dörrarna och slänger bort nycklarna, utan om att man håller distansen, slutar resa, tvättar händerna, följer myndigheternas direktiv och håller sig hemma om man uppvisar symtom, säger Runo Härgestam. 
Det man däremot kan säga med ganska stor säkerhet är att när det första sjukhusfallet bekräftas finns det högst troligen 20 andra smittade ute i samhället. Och först när 60-65 procent varit sjuka och därmed uppnått immunitet börjar kurvan för nyinsjuknade avta och spridningen bland de som saknar immunitet minskar. Då uppnås en så kallad flockimmunitet, även om begreppet inte är helt oomtvistat. 
Runo Härgestam återvänder till kurvorna.
– Ponera att den första patienten vandrar in genom sjuhusets dörrar i dag och testar positivt. Då når vi toppen om 100-120 dagar med givna förutsättningar. 
Inledde förberedelserna
Förberedelserna vid Ålands hälso- och sjukvård inleddes strax efter årsskiftet. Då handlade det främst om att kollegor sinsemellan diskuterade vilka åtgärder som skulle kunna komma i fråga på respektive avdelning. Men när land efter land fick konstaterade fall trappades arbetet vid ÅHS upp. 
– Då blev det allt mer klart för oss vad vi måste göra – och vad vi måste ta höjd för, säger Runo Härgestam. 
ÅHS har ökat antalet intensivvårdsplatser från tre till sex. Man har även förberett lokaler för att ytterligare utöka antalet och kunna intensivvårda totalt 10 patienter men ännu saknas den nödvändiga utrustningen till alla dessa platser vilket är något man arbetar med att få fram. 
– Dessutom kommer det sluka stor mängd personal vilket är vår viktigaste begränsande faktor. Men med dessa vårdplatser skulle vi ha ungefär tre gånger så många intensivvårdsplatser per invånare som Stockholm har. 
Jeanette Pajunen understryker att antalet IVA-platser inte är samma sak som antalet respiratorer (ÅHS har fem sådana). En patient som hamnar på IVA har ett eller flera vitala organ som börjat svikta. Det kan vara hjärtat, njurarna eller till exempel lungorna.
– För varje respirator behövs också personal, övervakningsutrustning, specialsängar, infusionspumpar …  Det är en stor apparat som ska till och det är ingen slump att det kanske kostar 4-5 gånger mer per vårddygn att intensivvårda patienten än att vårda dem på en vanlig avdelning, säger Runo Härgestam.
Ponera att ni får fler IVA-patienter än ni har platser. Vad händer då?
– Då gör vi som vi alltid gör och löser problemet. Vi kan öppna upp fler platser, men det är heller inte meningen att vi ensamma ska bära bördan, vi har också kontakt med större sjukhus och vi kommer att skicka vidare patienter vi inte klarar här. 
Personalen sluter upp
De anställda jobbar hårt för att hitta lösningar för att kunna ta emot den väntade anstormningen av patienter. Klinikgränserna har suddats ut och Jeanette Pajunen säger att många har erbjudit sig att gå upp i tid. Men det gäller att hushålla med krafterna, vårdpersonalen ska orka under många månader. Just nu ligger allt fokus på det här. Men, säger Jeanette Pajunen, folk får fortfarande hjärtinfarkter och andra akuta problem. Människor behöver fortfarande vård för diverse åkommor som inte har något som helst med coronaviruset eller själva sjukdomen covid 19 att göra. Och när Åland kommer över tröskeln och antalet coronafall mattas av väntar ett berg av sånt som skjutits fram.
– Att bränna ljuset i båda ändor redan nu är inte så fiffigt.
Runo Härgestam beskriver ett allvar som genomsyrar organisationen. 
– Det här kommer att innebära en stor påfrestning – jag kommer helt klart att vara rynkigare i september än i dag. Alla förstår att det här är allvar, att det kommer att bli tufft. Frågan är hur tufft det blir. 
– Det här är inte över på en eller två månader, vi vet inte hur länge det tar. Det beror väldigt mycket på hur vi alla agerar nu. Men 300 respiratorer är inte lösningen, det här är mycket mer komplext än så.

 

För att upprätthålla patientsäkerheten kommer det att behövas ytterligare personal inom vårdsektorn.
Därför lanserar Högskolan på Åland tillsammans med Öppna högskolan nu nätbaserade och kostnadsfria kurser för att förbereda extrapersonal att ta anställning.
– Vi kan anta att behovet, framför allt inom äldreomsorgen, kommer att bli än större, säger överlärare Erika Boman, som ligger bakom själva initiativet.

Karl Nordlund som har arbetat som tf räddningschef utsågs i dag till ordinarie räddningschef av Mariehamns stad. 

Vid dagens pressinfo påtalade lantrådet Veronica Thörnroos att ungdomar som samlas i grupper större än 10 personer utgör ett problem i arbetet med att bekämpa smittspridningen på Åland.
Här följer du Ålandstidningens direktreferat av presskonferensen.

Som 16-åring åkte Doris Berglund till Stockholm för att arbeta efter att hon inte sluppit in till barnskötarutbildningen i Åbo.
– Jag var för ung för att slippa in, säger Doris.

Biblioteken upphör lämna ut fysiska material tills undantagstillståndet hävs. Den som vill läsa kan fortfarande låna e-böcker.
–  Vi har haft på känn att det var på kommande, säger bibliotekschef Fredrika Sundberg vid Mariehamns stadsbibliotek.

Jomala kommun har kallat till samarbetsförhandlingar. Orsaken är att undantagstillståndet förlängs.
– När vi dessutom fick besked att landskapsregeringen (LR) inte ger något ekonomiskt bistånd till kommunerna såg vi ingen annan utväg, säger kommundirektör John Eriksson.

Fastighetsverket ansöker om en översyn av stadsplanerna vid Neptunigatan i Mariehamn. Man vill ge Ålands gymnasium och Högskolan på Åland nya möjligheter att utvecklas.

Landskapsregeringen har fått drygt 50 remissvar på det första förslaget till havsplan för Åland.
Kritik förs av många fram mot dels hur stort område som planläggs, dels mot att den privata äganderätten kan inskränkas.
– Men det är inte vårt mål, tvärt om, säger Stefan Husa, planerare vid landskapsregeringen.

Farledsavgifterna är en aktuell fråga när Finlands regering den här veckan ska förhandla om årets andra tilläggsbudget.
– Att slopa farledsavgifterna är en åtgärd som hjälper rederierna i den här svåra situationen utan att bryta mot EU-stödsreglerna, säger riksdagsledamot Mats Löfström.

Det blir ingen postrodd över Ålands hav i juni. Eventuellt genomförs evenemanget i augusti i stället.
Det meddelar Postrotekommittén.

En person till har testat positivt för covid-19 på Åland, enligt information från ÅHS.
– På måndag har vi presskonferens och då får ni mer information, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Jeanette Pajunen.

Fastighets Ab Marstad gjorde 2019 sitt bästa resultat under bolagets 41-åriga historia.
Framöver vill man satsa mer på seniorboenden.

FPA stänger sin kundlokal och betjänar framöver per telefon och via e-tjänsten. Det skriver chefen Hillevi Smeds i ett pressmeddelande.

Fler nyheter