Ålandstidningen har tidigare berättat om renoveringsbehoven på Mariebad som konsultfirman Projektengagemang fick i uppdrag att utreda av Mariehamns stad i höstas.
Redan i den första delrapporten var listan på åtgärder som behövde göras lång. Kostnaderna uppskattades till 4,5 miljoner euro.
Nu har Projektengagemang lämnat sin slutrapport om åtgärdsbehoven och budskapet går inte att misstolka. Åtgärder krävs senast 2019 – annars riskerar badet stängning.
Mest akut är vattenreningen. Ett av badhusets sandfilter havererade i december 2017. Resterande filter är av samma låga kvalitet och kan haverera när som helst under 2018 vilket gör att stängning av flera bassänger riskeras, skriver konsulten i rapporten.
I dag klarar vattenkvaliteten i bassängerna med nöd och näppe gällande krav och ett byte till en mera modern vattenrening med så kallade trumfilter skulle, förutom att trygga kvaliteten i bassängerna, spara in 40-60 procent i vattenförbrukning. Bytet bedöms också spara in 20-30 procent i elförbrukning, 15-20 procent i värmeförbrukning och 30 procent klor.
Trumfilter avlägsnar 90-95 procent av fasta organiska ämnen upp till 200 gånger om dagen med små mängder vatten vilket gör det effektivare än sandfilterkonceptet. En gasavdrivare avlägsnar dessutom skadliga eller korrosiva flyktiga gaser så att ph-värdet sänks och kloret verkar mera effektivt. Slitage genom korrosion i byggnaden minskar även med lägre klorförbrukning.
Livslängden för ett nytt vattenreningssystem beräknas till 30 år och konsulten skriver att ”ett beslut om renovering av vattenreningen behöver tas under 2018 så att arbetat kan ske 2019. Det rekommenderas ej att vänta till 2020”.
Otillfredsställande arbetsmiljö
Huvudspåret i slutrapporten är förutom att få en effektiv och fungerade reningsanläggning att förbättra luftklimatet. I rapporten framkommer det att arbetsmiljön är otillfredsställande.
Konsulten skriver att man med ett nytt vattenreningssystem kommer att kunna förbättra också luftkvaliteten genom att avlägsna fasta organiska föroreningar från bassängvattnet innan de löses upp och således minska mängden bundet klor.
Rapporten lyfter fram hälsoskadliga effekter med klor och så kallad trikloraminer, biprodukter som bildas när klor reagerar med kväve.
Samtidigt föreslår man nya aggregat för ventilation, luftvärme och nedkylning.
Vidare listar rapporten flera andra brister som är i akut åtgärdsbehov. Elektroniken, mätsystemen för badvattenövervakningen och PLC:n är i väldigt dåligt skick och att PLC-rummet är överhettat.
Flera cirkulationspumpar i vattenreningen närmar sig sin tekniska livslängd och omblandningen i bassängerna måste ökas eftersom det finns flera smutsfickor.
Nya bassänger
Rapporten konstaterar att betongen i grunden och bassängerna är i gott skick men att stora läckage i gjutskarvarna mellan äventyrsbadets väggar och bottenplattan måste åtgärdas. Dessutom finns omfattande skador på broar och fogar.
I rapporten föreslår konsulten ökad bassängyta genom att anlägga en ny bubbelpool på andra sidan trappan vid den befintliga bubbelpoolen. En ny plaskbarnsbassäng och en utökning av utebassängen. Vidare vill man skapa en ny undervisningsbassäng genom att skärma av den grunda delen av äventyrsbassängen genom att förlänga bassängväggen.
Genom att åtgärda bassängerna blir varje bassäng ett slutet system som kan stängas och bearbetas separat.
Utjämningstankarna, som är en väsentlig del av vattenreningssystemet, behöver också åtgärdas. Konsulten skriver i rapporten att befintliga tankar inte är tillfredsställande med tanke på arbetsmiljö, korrosion och vattenkvalitet. Tankarna bör därför förses med tak, belysning, en svagt lutande botten för enklare tömning och ett nytt invändigt tätskikt.
Helhetstänk
Konsulten skriver i rapporten att man rekommenderar att beslut kring renovering av Mariebad tas ur ett helheltsperspektiv med fokus på mätbara, verifierbara krav på kvalitet. De föreslagna åtgärderna skulle enligt rapporten innebära att bassängerna och vattenreningen utvecklas och får en livslängd på minst 30 år. Att vattenkvaliteten klarar dagens och framtidens krav och att arbetsmiljön förbättras och slitaget på byggnaden minimiseras.

Kevin Eriksson