Klockan är 17 en onsdag i september hemma hos Fredrik och Mathilda Björklund i Ödkarby, Saltvik. De har just kommit hem från sina jobb i Mariehamn. Äldsta dottern Signe är på gymnastik, mellandottern Agnes leker och ettåringen Malva sitter på sin mammas höft medan det lagas middag: korv och pasta.

Om mindre än en timme ska Fredrik och barnen vara vid Rangsby fotbollsplan för att ställa ut koner och mål inför kvällens fotbollsträning. Fredrik är sedan två år huvudtränare för IF Frams fotbollslag för pojkar och flickor födda 2014 och 2015, totalt 25 barn. Hans två äldsta barn är spelare i laget.

Laget tränar en gång i veckan och Fredrik visar upplägget han har förberett inför kvällen. Det börjar alltid med samling och uppvärmning, men resten av övningarna varierar.

– Det är bra med en grundplan, jag gillar att ha ordning och reda. Kommer man oförberedd blir det inte lika bra flow, säger han.

En trygg plats

Han vill att fotbollen ska vara en trygg plats där alla barn blir sedda och hörda. Det ska vara roligt, men också finnas disciplin.

Så minns Fredrik att det var när han var ung och spelade fotboll i IF Fram. Tränarna är ofta förebilder för de yngre, och Fredrik nämner sin första pojklagstränare Johan Emretsson som en inspirationskälla med stort engagemang.

Både Fredrik och Mathilda kommer från aktiva familjer. Mathilda spelade fotboll i grannkommunen Finström där hon växte upp. Senare rekryterades hon till Djurgårdens damlag, som hon tillhörde under åren 2009-2011.

"Vi ser det som en familjeaktivitet. Vi vill vara nära barnen och det är väldigt givande att vara delaktig i deras idrottande, jag är gärna tränare så länge mina barn är intresserade av fotboll"

– Fotbollen har betytt mycket för oss båda. Man har fått många vänner och upplevt känslan av att tillhöra ett lag, säger Mathilda.

Forskning visar att de länder i världen som har bäst och rikast föreningsliv också är de som är ekonomiskt mest framgångsrika.– Idrotten genererar mycket till samhället. Barn lär sig att samarbeta, utveckla sin fysiska förmåga och känna gemenskap, säger Fredrik.

Del av livspusslet

Mellan ett snabbt klädombyte och middag som äts stående vid köksbänken känns frågan relevant: hur får man ihop ett ideellt engagemang med vardagen med tre små barn?

– Vi ser det som en familjeaktivitet. Vi vill vara nära barnen och det är väldigt givande att vara delaktig i deras idrottande, jag är gärna tränare så länge mina barn är intresserade av fotboll, säger Fredrik.

Än så länge är barnen så små att det bara är en träning i veckan. Fredrik uppskattar att han lägger cirka tre timmars arbete på att planera och hålla i träningarna. De veckor det är poolspelsmatcher på helgerna kan det bli uppåt tio timmar.

– När barnen blir äldre ökar det till två träningar i veckan. Så småningom blir det mer cuper, man åker till exempel till Sverige. Sådant minns jag som jätteroligt. Tidsmässigt blir det förstås mer timmar.

Känner du att du offrar något annat?

– Nej. Jag kanske får göra avkall på min egen träning, men man får försöka pussla och lägga in tid för det på morgnarna. Golfa får jag göra när jag blir lite äldre.

Drivet engagerar fler

Klockan har blivit 18 och det är dags att köra till Rangsby fotbollsplan. Mathilda brukar ofta vara med vid träningar och matcher, men den här kvällen ska hon jobba. Det betyder att minstingen Malva får följa med och hålla sin pappa i handen när han ger instruktioner.

Vid fotbollsplanen kryllar det av bollsparkande sju- och åttaåringar och deras föräldrar. Det talas om att föräldrar har allt mindre tid att engagera sig i barnens idrottsföreningar.

– I just den här gruppen är det många föräldrar som erbjuder sin hjälp med olika saker. Det är flera som ställer upp som hjälptränare, och andra hjälper till med annat. Det fungerar bra, säger Fredrik.

Forskaren Aron Schoug säger att föreningar ska satsa på det sociala, och fixa fest eller fika, för att locka till engagemang.

– Jag tror det ligger något i det där. En eller två gånger om året brukar vi ordna en aktivitet där föräldrarna är med, kanske en fotbollsmatch mellan föräldrar och barn. Barnen är ganska små, därför har vi inte gjort några större utsvävningar – än. Vi har planer på att åka till Stockholm och titta på fotboll.

Markus Sjöström, som också är tränare i laget, tror att Fredriks engagemang är en orsak till att många föräldrar vill vara med och bidra.

– Han har ett starkt driv, då är det på något vis lättare att få flera som hjälper till, säger han.

Enkelt att bidra

Den som funderar på att engagera sig i en idrottsförening behöver inte vara rädd att kraven är höga, menar Fredrik.

– Det viktigaste är att man praktiskt kan tillföra något, en person behöver inte ta hand om allting. Det behövs alltid hjälp, stort som smått, och det uppskattas. Man behöver inte heller ha kunskap om den specifika idrotten för att engagera sig. Tycker man sedan att det är roligt kan man bygga på med mer ansvarsuppgifter.

Fredrik tycker att de största skälen att engagera sig är gemenskapen och glädjen man får uppleva. Det uppstår många komiska situationer och skratt.

– Det händer små saker hela tiden som är jätteroliga. Mathilda ropade ”spring hem” när det behövdes mera försvarsspel under en match. Barnen undrade högt och förvirrat: ”va, varför ska vi springa hem mitt i allt?”. Det är härligt att se barnens glädje och hur de utvecklas.

IF Frams verksamhetsledare Kristian Karlsson: Engagemanget smittar av sig

– Fredrik är en person som är väldigt drivande och vill ta till sig kunskap. Han lyckas engagera människor omkring sig. Många föräldrar ställer upp både på träningar och matcher. Har man en ledare som brinner för idrotten smittar det av sig. Sådana människor är guld värda.

Inom IF Fram finns flera personer som är betydelsefulla för föreningen. Att ha en anställd verksamhetsledare som fungerar som spindel i nätet brukar också vara en framgångsfaktor för föreningar. Men generellt upplever Kristian Karlsson att det kan vara svårt att få folk att engagera sig ideellt.

– Tiden räcker inte till, och det förstår jag. Ofta är det samma personer som ställer upp.

– Jag har märkt att ideellt engagemang går i vågor. Nu tror jag att det är på väg tillbaka igen. Man inser att allt inte handlar om pengar. Andra faktorer, som välbefinnande och glädje, känns viktiga.

Expertens tips för att skapa engagemang

Aron Schoug forskar i pedagogik på Stockholms universitet och har skrivit boken ”Motivera ideella – om ledarskap, människors behov och drivkrafter”.

– Människor behöver känna samhörighet, känslan av kompetens och autonomi. När man funderar över varför folk inte engagerar sig i en förening kan man checka av att dessa hållpunkter är uppfyllda: Finns det en bra gemenskap? Finns det tydliga arbetsuppgifter, som folk förstår och tycker är roliga? Går det att påverka verksamheten? säger han.

I onsdags ordnade ABF Åland en föreläsning om att motivera ideella med Aron Schoug, den finns att se på ABF Ålands hemsida.

1. Individanpassa

– Fundera över hur arbetsformerna kan anpassas så att det blir lättare. Vad har personerna för förutsättningar, vad tycker de är kul och enkelt i stället för tråkigt och svårt? Folk i dag tänker mer på ”what’s in it for me?” (”vad får jag ut av det här”, reds anm), det betyder inte nödvändigtvis att de vill ha pengar. Hitta synergier där det blir meningsfullt för personen att engagera sig.

2. Skapa ett socialt sammanhang

– Se till att det inte bara är jobb, utan roligt också. Lägg tid och resurser på att ordna fest, fika eller andra tillfällen där man kan umgås och lära känna varandra. Om folk känner att ”det här är ett härligt gäng” blir det mycket lättare att prioritera. Då kan man umgås med kompisar och dessutom bidra till föreningen.

3. Ge inflytande

– Människor vill känna att de kan vara med och bestämma och påverka. Se till att det finns en fungerande, tillgänglig och demokratisk process.