I samband med renoveringen av två kajer i Västerhamn behövde Mariehamns hamn Ab uppta ett lån på tre miljoner euro. Först var tanken att Mariehamns stad skulle borga för lånet genom en så kallad proprieborgen. Stadsfullmäktige beslutade därför i december 2016 om ett borgensåtagande på 80 procent av det vid varje tidpunkt återstående lånebeloppet.

Juristen Marcus Måtar besvärade sig mot beslutet. Han angav flera grunder för sitt yrkande om att stadsfullmäktiges beslut skulle upphävas.

Fyra månader efter beslutet om borgensåtagandet, i april 2017, fattade stadsfullmäktige ett nytt beslut gällande hamnsbolagets lånebehov. Man bestämde sig för att i stället låna ut tre miljoner av stadens egna pengar till bolaget.

Både Marcus Måtar och stadsfullmäktigeledamoten Conny Nylund lämnade in besvär mot det nya beslutet. Även här åberopades olika grunder.

Nu har Ålands förvaltningsdomstol avgjort besvärsärendena. Domstolen upphäver bägge besluten som stadsfullmäktige fattade: det om borgensåtagandet och det om lånet på tre miljoner euro.

Fel klassificering

Borgensåtagandet strider mot reglerna om statligt stöd, enligt domstolen. Utgångspunkten inom EU-rätten är att statliga stöd är otillåtna. Men vissa stöd är tillåtna, och kommissionen ska underrättas om planerade stödåtgärder i god tid för att kunna godkänna dem.

Statliga garantier klassas dock inte alltid som statliga stöd. Men då måste vissa villkor vara uppfyllda. Bland annat ska ett marknadsorienterat pris betalas för garantin. Den bedömningen kan dock förenklas när det gäller garantier till ”små och medelstora företag”.

I det här fallet utgick Mariehamns stad från att hamnbolaget faller inom gruppen små eller medelstora företag. Men det gör det inte. Företag kan inte tillhöra den kategorin om de kontrolleras av offentliga organ till 25 procent eller mer. Hamnbolaget ägs till hundra procent av Mariehamns stad.

Stadsfullmäktige fattade därmed beslutet om borgensåtagandet utan att det fanns en tillräckligt utredning om det marknadsorienterade priset och på så sätt försummade man att iaktta bestämmelserna om statligt stöd.

Fick inte yttra sig

Det andra beslutet som stadsfullmäktige fattade, att låna ut tre miljoner euro till hamnbolaget, upphävs eftersom det fattades i felaktig ordning under fullmäktigemötet.

Stadsfullmäktiges ordförande borde ha tillåtit en diskussion om ärendet efter att ett förslag om bordläggning röstats ner. I stället konstaterades att stadsfullmäktige antagit stadsstyrelsens förslag, vilket inte var korrekt.

Ledamöterna i fullmäktige gavs alltså inte tillfälle att yttra sig till alla delar, vilket strider mot den åländska kommunallagen.