När Roine Ljungdahl slår upp portarna till sitt samlingsförråd för Ålandstidningen möts vi av en hylla som är fylld med strykjärn i alla dess former. Just strykjärnen är något som ligger Roine extra varmt om hjärtat, det var nämligen den typen av föremål som utgjorde startskottet på kollektionen.
Efter hand vidgades intresseområdet till att inkludera telefoner och sedan dess har det bara fortsatt och fortsatt. I dag innehåller Roines förråd allt från himmel till jord. Bland de mer åtråvärda objekten finns en kassaapparat från Mariehamns bokhandel, textilier från tidigt 1900-tal och en äkta coca-cola träback. De flesta objekten är inropade på auktion även om vissa har donerats till den mångårige samlaren. Med åren har aktiviteten dock avtagit.
– Ja, det har blivit mindre och mindre, men det kanske är lika bra, säger han med ett skratt.
Floppen Itera
I Roine Ljungdahls samling finns mängder av klassiska objekt som gått till historien av en eller annan orsak. Exempelvis har kan lagt vantarna på cykelmodellen Itera. 1982 lanserades den så kallade ”evighetsmaskinen” med statligt stöd på sex miljoner kronor. Produkten skulle revolutionera branschen men den visade sig var ostadig och gick knappt att ta sig fram på och efter några år upphörde tillverkningen.
– Det är världens dyraste cykel, säger Roine skämtsamt.
Färre auktioner
Till Roine Ljungdahl stora förtvivlan har den mesta av den antika handeln övergått från auktioner till loppmarknader. Nuförtiden ordnas bara ett fåtal varje år, bland annat på Föglö.
– Det har blivit färre auktioner med åren, nu finns det inga många kvar och jag är inte särskilt förtjust i loppmarknader, säger han.
Emil Mattsson