Lagstiftningsarbetet i Bryssel och Strasbourg har det senaste halvåret gått på sparlåga. Alla nya stora ärenden ligger nu på is i väntan på EU-valet som hålls i slutet av maj. Det nya parlamentet inleder arbetet i september och utser den nya EU-kommissionen.– Den stora frågan just nu är hur unionen ska lösa det budgethål som Brexit innebär. Ska det täckas med ökade andelar från övriga medlemsländer, eller ska budgeten krympas. De stora nettobetalarna vill göra inbesparingar, förklarar Julia Lindholm, som nu är tillbaka på posten som Ålands specialrådgivare i Bryssel.En tvistefråga är också om EU ska få rätt till egen direkt beskattning. Det gäller dels riktade skatter som beskattning av digitala tjänster och plastprodukter, dels en gemensam bolagsbeskattning.– Stora internetföretag har hittills betalat väldigt lite skatt genom att lägga sina kontor i länder med låga skatter. Tyskland och Frankrike jobbar för en EU-skatt ifall man inte når en överenskommelse för hela OECD-området.Krångligare stödprogramEnligt det liggande förslaget ökar EU:s budget en aning, men det sker en omfördelning i riktning mot forskning och utveckling samt försvar, gränsbevakning och migration. I gengäld föreslås nedskärningar på fem respektive tio procent för jordbruks- och sammanhållningspolitiken, till exempel strukturfonderna.För de finländska jordbruksstöden innebär det en minskning med 400 miljoner euro. Kommissionen vill även övergå från ett regelstyrt till ett mera resultatorienterat system, som ger medlemsländerna större befogenheter.– Men det finns även förslag på att tidigare frivilliga kriterier ska bli obligatoriska, vilket ökar den administrativa bördan både inom förvaltningen och för jordbrukarna, säger Julia Lindholm.Frågorna bearbetas nu i parlamentets jordbruksutskott.Maritima hot avvärjdaEtt förslag om att endast tillämpa landgränser i regionala samarbetsprogram var ett hot mot Central Baltic, där Åland är aktivt.– Kommissionen ville avskaffa de maritima programmen, men både rådet och parlamentet har återinfört havsgränserna, vilket bör säkra att det kan fortsätta som hittills.Även inom fiskeripolitiken finns direkta beröringspunkter för Åland. Reformen av fiskekontrollförordningen tas upp på nytt under våren, där bland annat kraven på rapportering från små fiskebåtar ingår.– En positiv sak är att det nu finns stöd för att behålla ersättningarna för säl- och skarvskador, påpekar Julia Lindholm.Det ser även ut som stödet för småskaligt fiske kan återinföras.Finland i fokusBeträffande utbildningspolitiken föreslår kommissionen att Erasmus-programmets budget fördubblas till 30 miljarder nästa period. Även forskningsprogrammet Horisont får mera medel, men samtidigt ställs ökade krav på öppenhet och samverkan med andra program. Det föreslås även ett automatiskt erkännande av examensbevis.Hela EU-förvaltningen ska uppfylla FN:s hållbarhetsmål och ett dokument för implementeringen publicerades i går.– Åland har jobbat för att planen ska bli ambitiös och även lämnat in underlag för arbetet. Vi hoppas att det här också ska uppmärksammas under Finlands ordförandeskap i EU under andra halvåret, säger Julia Lindholm, som även när en förhoppning om att få ett kommissionärsbesök till Åland under hösten.

Jonny Mattsson