Det närmar sig för FS-links tunnelplaner till Föglö.
Snart är man redo att presentera sina planer både för allmänheten och landskapsregeringen.
– Vi skyndar på så mycket vi kan, säger Hans Holmström, affärsutvecklare vid företaget.

Kommentarer

FS-links affärsutvecklare,

FS-links affärsutvecklare, Hans Holmström, citerad (via ett sk ”pratminus”): ”Det ser ut som att de förutsättningar vi utgått från stämmer, att det inte finns några tekniska showstoppers, så att säga. Kostnaden vi har estimerat var spot on och i övrigt så stärker det vårt case”. Alltså; ... ”tekniska showstoppers”, ”estimerat”, ”spot on” och ”vårt case”. Dessutom säger Holmström: ”Det kan ju funka tillsammans med kortrutten, det går att dra tunneln till Gripö”. Gräsrot utgår ifrån att detta citatets första ”det” står för ”vårt case” – samt att ”vårt case” står för nämnda tunnelprojekt. Om så är fallet – då överträffar faktiskt Holmströms samhällsekonomiska ”seriositet” till och med Landskapsregeringens (LR:s) motsvarighet! Trots Holmströms uppbyggligt ”globala språkbruk” lyckas han dock inte överträffa LR:s ”förklaringar”av sin argumentering för ”kortrutten” som ett enskilt projekt. Som en gemene åländsk skattebetalare förslår Gräsrot härmed att FS-links och LR går samman och bildar ett strikt privat skärgårdsprojekt – utan någon som helst inblandning av allas vår samhällskassa.

Hej gräsrot: Jag kan

Hej gräsrot: Jag kan översätta till svenska åt dig: Rapporten från SINTEF stöder de beräkningar som FS Links gjorde redan i våras, både tekniskt och kostnadsmässigt. Vi har däremot inte delgivit till någon vilka siffror, kostnader eller miljömässiga och samhällsekonomiska effekter som förväntas av vårt projekt, utan detta kommer vi att göra när vi sammanställt rapporten och beräkningarna i en affärsplan och förankrat denna med våra tilltänkta samarbetspartners. Det finns ett tunnelalternativ även till Gripö, vilket gör att hoppet för tunneln inte är ute även om kortrutten över spettarhålet/Gripö skulle byggas. Vi förbereder oss på båda handlingsalternativ.

Hasse Holmström, citat: ”Det

Hej själv Du, Hasse Holmström, citat: ”Det finns ett tunnelalternativ även till Gripö, vilket gör att hoppet för tunneln inte är ute även om kortrutten över spettarhålet/Gripö skulle byggas. Vi förbereder oss på båda handlingsalternativ”. Gott så, men frågan är, vilka är vi som förberer oss på båda alternativ? Hur som helst, huvudsaken är att allas vår samhällskassa inte på något sätt – varken nu eller i framtiden – blir inblandad i ”affärerna”. För övrigt angående Gräsrots notering om ”globalt språkbruk”, den var ämnad enbart för att klargöra hans inställning till ett sådant förfarande – om ”någon” till äventyrs sålunda försöker höja sitt CV.

Jag står naturligtvis till

Jag står naturligtvis till tjänst för att räta upp eventuella frågetecken. Således: "Vi" som förbereder oss på att något av våra båda handlingsalternativ ska förverkligas betyder förstås den grupp som jobbar med tunnelprojektet. Vem skulle annars avses? "Samhällskassan" kommer i allra högsta grad att påverkas av en fast förbindelse till Föglö. Min uppfattning är att påverkan kommer att bli väldigt positiv, medan det säkert finns någon som hoppas eller tror att den ska bli negativ. Det "globala språkbruket" kom från en diskussion över telefon med Jonas Bladh, som ringde mig en förmiddag och undrade hur projektet framskrider. Även om jag inte skulle skriva de uttrycken i t.ex. ett pressinfo, så förbehåller jag mig rätten att använda vilka ord jag vill i talspråk. Det är en ovana jag skaffat mig genom att ha jobbat många år med engelska som arbetsspråk, och en ovana jag inte bryr mig om att försöka korrigera vare sig det har positiv eller negativ inverkan på "mitt CV".

Det är naturligtvis

Det är naturligtvis utomordenligt relevant att FS-links affärsutvecklare, ”Hasse” Holmström, erbjuder sig att ”räta upp” eventuella frågetecken – angående både föglö-tunnel och kortrutt. Frågan är om han är helt införstådd med hur många frågorna är, och varför de ställs? De kommer högst förmodligen att bli ännu fler. Detta förutsatt att själva affärs-iden närmar sig verkligheten, givetvis! Minst intressant i sammanhanget redan nu, det är inte frågan om, citat; ”hur något av våra båda handlingsalternativ”, kan tänkas påverka just samhällskassan. Att den, citat; ”kommer i allra högsta grad att påverkas ...”, det vore ju givet, det! Men åt vilket håll? Possitivt, eller negativt – för just samhällskassan? Sättet på vilket herr Holmström framför sina åsikter inger åtminstone hos Gräsrot inte något större förtroende, nej. Och huruvida de nu så aktuella åsikterna har framförts per telefon en förmiddag, eller i t.ex. ett skriftligt pressmeddelande mer ”kostymledes” – det är nog vid det här laget tämligen ointressant – trots de många åren med engelskan som arbetsspråk, liksom.

Jag tackar för möjligheten

Jag tackar för möjligheten att få citera mig själv i korrespondensen med dig, anonyme häcklare! :) "Min uppfattning är att påverkan kommer att bli väldigt positiv" som jag skrev om samhällskassan. Kanske vi kan bli lite lösningsorienterade istället? Vad är "Gräsrots" förslag på hur skärgårdstrafiken ska skötas, och vilka initiativ har du tagit? Det är som bekant lätt att gnälla, särskilt när man gör det anonymt.

Hur i hela friden kommer det

Hur i hela friden kommer det sig att just Du tydligen står frågande inför hur Gräsrot försöker påverka åtminstone de mest ”vidunderliga” förslagen till att få ett slut på skärgårdstrafikens huvudlösa kostnader. Har Du kanske aldrig hört talas om ”ur askan i elden”? Om Du inte skulle ha ”hunnit” med det, då finns med all önskvärd tydlighet förklaringen att finna i just dessa spalter.

Sidor

Stadsfullmäktige har godkänt Mariehamns budget för 2019 och ekonomiplanen för 2020-21.
Under debatten gjordes 17 ändringsförslag, varav 9 godkändes.

Trots regnet sökte många glada människor sig ut till samlingspunkter på Åland för att fira sommaren i gemenskap och hylla högtiden med dans och sång. 

Det blev ingen stångresning i Engelska parken i dag. I stället fick de hugade midsommarfirarna dansa bredvid stången.

Halva nöjet med midsommarfirandet är förberedelserna. Att lägga in silen, löva stången och skapa sin egen blomstrande huvudbonad.
Ålandstidningen bad florist Gerd Karlsson på Blomstallet att visa hur man binder sin egen midsommarkrans.

På torget i Mariehamn inhandlas jordgubbarna och fisken inför midsommarhelgen. Ålandstidningen har pejlat hur jordgubbsshopparna firar midsommar.

Efter flera månaders väntan har invånarna på Kökar äntligen fått en butik igen. Den nybyggda butikslokalen var under torsdagens öppning full av nyfikna besökare.
- Alla var väldigt målinriktade och ville ha en butik, och så blev det, säger Robert Karlman.

Försöken att syresätta den övergödda Kaldersfjärden pågår inte längre.
– Vi har sagt att det inte är någon idé att köra pumparna eftersom det inte verkar ha den önskade effekten, säger Carina Aaltonen (S), vice ordförande i kommunstyrelsen i Jomala.

Landskapsregeringen bör bjuda in alla berörda parter från Sverige och Finland till Åland i höst, för att säkerställa ålänningarnas tillgång till SVT Play .
– Det gäller bara att hitta ett datum och få det att klaffa, säger infrastrukturminister Mika Nordberg (MSÅ).
Han har lett arbetet i mediekommittén, som nu är klar med sitt förslag till mediepolitiskt program.

Landskapsregeringen har konstruerat ett nytt stödsystem för vindkraften.
– Systemet är en morot och en ekonomisk stötdämpare som ska få investerare att fatta beslut om att producera el, säger näringsminister Camilla Gunell (S).

Med undantag för ett par lås, en dörr och några kranar är ritningarna till Jomalas miljövänliga samlingshus nu spikade.
– Byggnaden kommer att uppfylla miljömålen, säger Jonas Larsson, miljösamordnare vid konsulten Sweco.

Mariehamns hamn Ab får tillbaka drygt en miljon euro som man betalade i överlåtelseskatt 2015.
Pengarna ska användas till de stora investeringar som väntar.

Mariehamn sänker inkomstskatten från 17,50 till 17,25 procent. Det beslutade stadsfullmäktige under tisdagskvällens möte.

Ett system för att med tre klick kunna meddela sina kollegor var man befinner sig. Nu kan Västra Saltviks frivilliga brandkår bara minuter efter att ett larm gått ha bemanningsituationen kartlagd.
– Det underlättar mycket. Man har stått här många gånger utan att veta hur många det är som är på väg, säger kårchef Sten-Göte Nyman.

Fler nyheter