Det närmar sig för FS-links tunnelplaner till Föglö.
Snart är man redo att presentera sina planer både för allmänheten och landskapsregeringen.
– Vi skyndar på så mycket vi kan, säger Hans Holmström, affärsutvecklare vid företaget.

Kommentarer

FS-links affärsutvecklare,

FS-links affärsutvecklare, Hans Holmström, citerad (via ett sk ”pratminus”): ”Det ser ut som att de förutsättningar vi utgått från stämmer, att det inte finns några tekniska showstoppers, så att säga. Kostnaden vi har estimerat var spot on och i övrigt så stärker det vårt case”. Alltså; ... ”tekniska showstoppers”, ”estimerat”, ”spot on” och ”vårt case”. Dessutom säger Holmström: ”Det kan ju funka tillsammans med kortrutten, det går att dra tunneln till Gripö”. Gräsrot utgår ifrån att detta citatets första ”det” står för ”vårt case” – samt att ”vårt case” står för nämnda tunnelprojekt. Om så är fallet – då överträffar faktiskt Holmströms samhällsekonomiska ”seriositet” till och med Landskapsregeringens (LR:s) motsvarighet! Trots Holmströms uppbyggligt ”globala språkbruk” lyckas han dock inte överträffa LR:s ”förklaringar”av sin argumentering för ”kortrutten” som ett enskilt projekt. Som en gemene åländsk skattebetalare förslår Gräsrot härmed att FS-links och LR går samman och bildar ett strikt privat skärgårdsprojekt – utan någon som helst inblandning av allas vår samhällskassa.

Hej gräsrot: Jag kan

Hej gräsrot: Jag kan översätta till svenska åt dig: Rapporten från SINTEF stöder de beräkningar som FS Links gjorde redan i våras, både tekniskt och kostnadsmässigt. Vi har däremot inte delgivit till någon vilka siffror, kostnader eller miljömässiga och samhällsekonomiska effekter som förväntas av vårt projekt, utan detta kommer vi att göra när vi sammanställt rapporten och beräkningarna i en affärsplan och förankrat denna med våra tilltänkta samarbetspartners. Det finns ett tunnelalternativ även till Gripö, vilket gör att hoppet för tunneln inte är ute även om kortrutten över spettarhålet/Gripö skulle byggas. Vi förbereder oss på båda handlingsalternativ.

Hasse Holmström, citat: ”Det

Hej själv Du, Hasse Holmström, citat: ”Det finns ett tunnelalternativ även till Gripö, vilket gör att hoppet för tunneln inte är ute även om kortrutten över spettarhålet/Gripö skulle byggas. Vi förbereder oss på båda handlingsalternativ”. Gott så, men frågan är, vilka är vi som förberer oss på båda alternativ? Hur som helst, huvudsaken är att allas vår samhällskassa inte på något sätt – varken nu eller i framtiden – blir inblandad i ”affärerna”. För övrigt angående Gräsrots notering om ”globalt språkbruk”, den var ämnad enbart för att klargöra hans inställning till ett sådant förfarande – om ”någon” till äventyrs sålunda försöker höja sitt CV.

Jag står naturligtvis till

Jag står naturligtvis till tjänst för att räta upp eventuella frågetecken. Således: "Vi" som förbereder oss på att något av våra båda handlingsalternativ ska förverkligas betyder förstås den grupp som jobbar med tunnelprojektet. Vem skulle annars avses? "Samhällskassan" kommer i allra högsta grad att påverkas av en fast förbindelse till Föglö. Min uppfattning är att påverkan kommer att bli väldigt positiv, medan det säkert finns någon som hoppas eller tror att den ska bli negativ. Det "globala språkbruket" kom från en diskussion över telefon med Jonas Bladh, som ringde mig en förmiddag och undrade hur projektet framskrider. Även om jag inte skulle skriva de uttrycken i t.ex. ett pressinfo, så förbehåller jag mig rätten att använda vilka ord jag vill i talspråk. Det är en ovana jag skaffat mig genom att ha jobbat många år med engelska som arbetsspråk, och en ovana jag inte bryr mig om att försöka korrigera vare sig det har positiv eller negativ inverkan på "mitt CV".

Det är naturligtvis

Det är naturligtvis utomordenligt relevant att FS-links affärsutvecklare, ”Hasse” Holmström, erbjuder sig att ”räta upp” eventuella frågetecken – angående både föglö-tunnel och kortrutt. Frågan är om han är helt införstådd med hur många frågorna är, och varför de ställs? De kommer högst förmodligen att bli ännu fler. Detta förutsatt att själva affärs-iden närmar sig verkligheten, givetvis! Minst intressant i sammanhanget redan nu, det är inte frågan om, citat; ”hur något av våra båda handlingsalternativ”, kan tänkas påverka just samhällskassan. Att den, citat; ”kommer i allra högsta grad att påverkas ...”, det vore ju givet, det! Men åt vilket håll? Possitivt, eller negativt – för just samhällskassan? Sättet på vilket herr Holmström framför sina åsikter inger åtminstone hos Gräsrot inte något större förtroende, nej. Och huruvida de nu så aktuella åsikterna har framförts per telefon en förmiddag, eller i t.ex. ett skriftligt pressmeddelande mer ”kostymledes” – det är nog vid det här laget tämligen ointressant – trots de många åren med engelskan som arbetsspråk, liksom.

Jag tackar för möjligheten

Jag tackar för möjligheten att få citera mig själv i korrespondensen med dig, anonyme häcklare! :) "Min uppfattning är att påverkan kommer att bli väldigt positiv" som jag skrev om samhällskassan. Kanske vi kan bli lite lösningsorienterade istället? Vad är "Gräsrots" förslag på hur skärgårdstrafiken ska skötas, och vilka initiativ har du tagit? Det är som bekant lätt att gnälla, särskilt när man gör det anonymt.

Hur i hela friden kommer det

Hur i hela friden kommer det sig att just Du tydligen står frågande inför hur Gräsrot försöker påverka åtminstone de mest ”vidunderliga” förslagen till att få ett slut på skärgårdstrafikens huvudlösa kostnader. Har Du kanske aldrig hört talas om ”ur askan i elden”? Om Du inte skulle ha ”hunnit” med det, då finns med all önskvärd tydlighet förklaringen att finna i just dessa spalter.

Sidor

Önningebybon Carl Geelnard, 16, har fått uppleva något som många jägare drömmer om – att skjuta en guldbock.

– Man ska inte räkna med att det händer en gång till. Men man kan alltid hoppas.

Hyresgästen Kurt Holmberg på Jurmo är kritisk till skötseln av Fastighets Ab Vesterbötes radhus på Jurmo.

Han har gjort anmälningar till både polisen och ÅMHM.

I onsdags fyllde Finland 100 år som självständig stat. Men hur mår 100-åringen i allmänhet, och hur mår dess relation med 96-åriga Åland i synnerhet? Lantrådet Katrin Sjögren framförde landskapets hälsning till president Sauli Niinistö på slottsbalen, och har sin uppfattning om nationens tillstånd.

Polisen hade att göra natten till lördag. Vid stadens nöjesetablissemang fick lagens väktare rycka in flera gånger, berättar polisen i ett pressmeddelande.

Med 23 sekunder kvar att spela i hemmamatchen mot FOC Farsta rakade Alexander Grundström in segerpucken till 2–1 efter en rejält tilltrasslad situation framför kassen.

– Jag trodde faktiskt inte att domaren skulle godkänna målet, säger han.

Polisen behöver bli mer tillgänglig. Det konstaterar kommissarie Olof Lindqvist med anledning av att många utsatta inte anmäler sexuella övergrepp.

Genom ett nytt samarbetsavtal med ett japanskt företag hoppas Optinova växa rejält både i Japan och Kina.
– Träffar vi rätt i offertrundorna är det stora ordrar det handlar om, säger Anders Wiklund, vd för Optinova-koncernen.

Eftersom försäljningen av Fifax till Kina ännu inte slutförts har bolaget bett ägarna skjuta till tre miljoner euro i en nyemission.
– Styrelsen har fullmakt att ta in ytterligare tre miljoner euro om det behövs, säger ordföranden Pentti Kulmala.

Berättelserna som publicerades på metoo.ax i fredags visar en mörk bild av åländska kvinnors verklighet. Nu hoppas initiativtagaren Mia Hanström att alla tar sitt ansvar och förändrar kulturen.
– Jag tror män behöver lyssna mycket mer på kvinnor och deras berättelser. Om de gör det kommer de att få en rikare tillvaro, säger hon.

Ett femtiotal kvinnor samlades på scenen på torget i Mariehamn för att skrika tillsammans i tre minuter i dag. Prick klockan tolv klämde de i, för att uppmärksamma Metoo-kampanjen och kvinnors rätt att själv bestämma om sin kropp.

1.568 kvinnor har skrivit på det åländska uppropet mot sexuella övergrepp och trakasserier.
 

Ålands natur och miljö har på två månader tagit fram ett helt nytt förslag för skärgårdstrafiken. Det bygger på investeringar i snabba elfärjor och elhybridfärjor i stället för broar.
Samtidigt får skärgården två helt nya linjer med förslaget.
– Nu har vi möjliggjort en kommunsammanslagning som fungerar i praktiken, säger Christian Pleijel.

 

Emil Eriksson, it-utvecklingschef på ÅHS, dömer ut landskapsregeringens mål att flytta över it-verksamheten till Åda.
– Det blir dyrare, mindre effektivt och Åland riskerar att drabbas av en kompetensflykt.

Fler nyheter