Under året har Ålands självstyrelse fyllt 100 år, Nordiska rådet fyllt 70, Sverige har under hösten haft ett regeringsskifte, Finland går strax in i valrörelse och den 1 januari blir Sverige ordförande i EU:s ministerråd. Senare i höst har Åland val till lagting och kommuner. Det finns många ämnen som skulle kunna fylla vår vardag för oss folkvalda Ålands-vänner som till exempel handel, sjöfart, gränshinder, Östersjöns miljöstatus och klimatomställningen.

Men, det finns en tid före 24 februari och en tid efter. Återigen rasar tyvärr krig i Europa. Det mesta överskuggas nu av Putins orättfärdiga och folkrättsvidriga krig i Ukraina – direkt genom nödhjälp, försvarsförmåga och flyktingar samt indirekta med inflation, energipriser och vikande konjunktur.

Sedan Putin blev president har Rysslands utveckling varit ett sluttande plan och kriget började redan med Rysslands annektering av Krim 2014. Sveriges och Finlands säkerhetspolitiska läge har ändrats i grunden och vi är snart med i Nato. Nato står för militär förmåga. EU är samarbetspartner inom civilt försvar, stärkt krisberedskap, livsmedelstrygghet, energifrågor och cyberområdet. Sverige, Finland och EU ska stärka sig själva samt stödja Ukraina politiskt, ekonomiskt, humanitärt och militärt.

Av nio länder kring Östersjön är nu snart åtta med i Nato. Ålands geografiska läge är i mitten av detta. Åland är unikt, inte minst genom självstyret, demilitariseringen och genom att vara det enda helt svenskspråkiga landskapet i Finland. Åland och Sverige har alltid haft, och kommer att fortsätta ha, ett omfattande utbyte av varandra. Vi kommer att fortsätta att stå varandra mycket nära genom kulturen, utbildning och handel. Ett omfattande utbyte kommer att fortsätta på alla nivåer över Ålands hav.

Åtta av nio länder kring Östersjön är också med i EU. Ett aktivt deltagande i det europeiska samarbetet ger små länder som Sverige och Finland de bästa möjligheterna att påverka förutsättningarna för oss själva och för världen omkring oss. Sveriges medlemskap i EU har ett stort stöd hos svenska folket och jag tror det beror på att vi ser att det ger medborgare och företag stora möjligheter. Men också för att svenskarna förstår att i en komplex värld måste vi lösa saker gemensamt. Europasamarbetet har utstått många prövningar de senaste fem åren med brexit, pandemin och nu krig i Europa. Men vi har klarat prövningarna och visat att vi kan lösa kriser gemensamt.

Sverige är nu i slutplaneringen för de kommande sex månader då vi ska vara ordförande i EU:s ministerråd. Komplicerade frågor kommer att kräva ansträngningar, men det ger också möjligheter att leverera gott ledarskap. Ståndpunkter och resultat ska jämkas och som ordförandeland bör enskilda ståndpunkter tonas ner. Några av Sveriges gemensamma prioriteringar kretsar kring klimatomställningen, konkurrenskraft och säkerhet. Fokus ökar på helheten, men vi kommer att kunna tydliggöra våra grundläggande gemensamma värderingar vilket är särskilt angeläget för mig som socialdemokrat. Den demokratiska utvecklingen har gått åt fel håll i vissa länder, särskilt i Polen och Ungern. Vi i de nordiska länderna och våra starka ekonomier utgör tillsammans en maktfaktor. Rätt använd kan den bidra till stabilitet, fred och demokrati långt utanför vår egen region.

Demokratin i Sverige har under hösten haft allmänna val och gav ett regeringsskifte. Mitt parti Socialdemokraterna är fortfarande riksdagens största parti, större än regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tillsammans. S gjorde sitt bästa val på 20 år och M, KD och L backade alla tre i valet men lyckades bilda regering med Sverigedemokraterna som hade framgångar.

Och, i vår har Finland val. Som socialdemokrat tycker jag såklart att statsministrarna ska heta Magdalena och Sanna, inte Ulf och Petteri. Men, valen ska kora vinnare och förlorare. Konkurrenssituationen leder demokratin framåt, trots att det är roligare att leda än att vara i opposition. Våra demokratiska rättigheter tar vi ofta för givet och här bör vi ägna en tanke åt alternativen. Demokratin och folkets vilja saknas i det totalitära och ofria Ryssland, samtidigt som det kämpande folket i Ukraina offrar sina liv för demokratiska rättigheter, frihet och mot förtryck.

Demokratin och vårt politiska arbete kanske är viktigare än någonsin, för en fredlig Östersjöregion. Det nordiska samarbetet har fått sig en vitamininjektion de senaste åren. Riksdagens svensk-åländska parlamentariska vänförening grundades för att skapa och fördjupa relationer, öka utbytet, bygga ännu närmare förståelse och nyfikenhet mellan Sverige och Åland. Den 17 oktober fyllde föreningen 10 år. Jag är särskilt glad och tacksam att denna struktur både är på plats och uppodlad i dag. Vi har nära och okonstlade relationer och en trygghet i att alltid kunna söka upp varandra. Som i alla relationer och skeenden, bär vi både trygghet och tvivel i en turbulent omvärld. Vi är bröder och systrar på vardera sidan av Ålands hav. Vi blir än starkare i dessa tider.

Markus Selin
Ledamot (S) i Sveriges riksdag och ordförande för Riksdagens svensk-åländska parlamentariska vänförening