Om knappt två månader, den 19 december, väntas kommunstyrelsen i Saltvik få kommunens första översiktsplan på sitt bord. Arbetet, som fick medel i budgeten 2016, väntas avslutas med att kommunfullmäktige tar ställning till saken i början av nästa år.Översiktsplanen ger enkelt uttryckt icke-bindande riktlinjer för all framtida markanvändning i kommunen. I det ingår bland annat inventering av naturvärden och fornlämningar, men också förslag på vilka områden som kommunen har störst möjligheter till och nytta av att utveckla.Vilka sådana områden som kommer att ingå i planförslaget den 19 december är ännu inte spikat, men enligt den rundringning som Ålandstidningen har gjort är det framför allt ett område och ett projekt som sticker ut i det pågående arbetet: de mycket gamla planerna på en kanal i Strömma, som skulle förbinda Inre Verkviken med Saltviksfjärden – och därmed Norrhavet med Lumparn.Arbetet med översiktsplanen ligger på byggnadsnämndens bord. Kommunfullmäktige har tillsatt en fyra ledamöter stor referensgrupp, men byggnadsinspektör Erika Gottberg säger att större delen av arbetet just nu utförs av den för ändamålet anlitade byrån Atom Arkitekter.– Vi arbetar med förslaget till översiktsplan och har fått färdkost från kommunen framför allt genom möten med referensgruppen och enkätsvar från kommuninvånarna, säger arkitekt Jens Karmert, delägare i Atom Arkitekter.Han säger att den aktuella kanalen framstår som ett av de mest intressanta utvecklingsområdena av flera skäl.– Tankar på en kanal har funnits under väldigt lång tid, och de som lyfte fram området i kommunenkäten ser i dag att en kanal skulle innebära fördelar för turismen. Att ryssarna var där och byggde militära värn under tidigt 1800-tal ger även området en historisk dignitet liknande den i Bomarsund.Kommunen ordnar nästa månad ett möte för berörda fastighetsägare.– Om de visar sig vara väldigt negativa kommer vi knappast att framhålla platsen som ett utvecklingsområde. Det är viktigt att poängtera att markägarna får säga sitt före vi tar nästa steg, säger Jens Karmert.Men om såväl markägare som fullmäktige är positiva till kanalen, vilket är då nästa konkreta steg?– En stor mängd utredningar kring bland annat fornlämningar och natur- samt vattenvärden. Området är inte detaljplanerat, så en ny plan måste tas fram om projektet ska förverkligas någon gång i framtiden.Referensgruppens ordförande Runa-Lisa Jansson (Ob), som tidigare har lyft kanalfrågan, har uppfattat stödet för tankarna som stort under gruppens hittills fyra möten.– Bland dem jag har talat med har de flesta varit positiva. En kanal medför stora fördelar för turismen, och jag tror också att friskt vatten norrifrån kan förbättra vattenkvaliteten i Lumparn.– Den enda nackdelen är att projektet kan bli ganska dyrt. Men om kanalen medför positiva miljöeffekter kan den eventuellt delfinansieras med LEADER-medel från EU, säger Runa-Lisa Jansson.Även referensgruppsmedlemmen Gerd Danielsson (Lib) är försiktigt positiv.– Jag ser fördelar för turismen och vattengenomströmningen. Det vore bra med fler utredningar. Ingen har hittills sagt blankt nej till en kanal, säger Gerd Danielsson.Mikael Söderholm (C) i referensgruppen är en av de markägare som berörs av ett kanalbygge. Han säger att han är försiktigt negativ till projektet.– Ryssarna grävde ingen kanal och det kanske är lika bra att den blir ogjord. En kanal förstör två sötvattensjöar (Strömma träsk och Tjärnan, reds anm), och det är inte säkert att vattenkvaliteten bli bättre om vi blandar Lumparns vatten med vatten från Norrhavet.– Jag tror nog att en stor del av markägarna är avogt inställda.En kanal från Saltviksfjärden till Tjärnan, vidare till Strömma träsk och därifrån vidare till Inre Verkviken förutsätter bland annat en dryg kilometers grävjobb.Huruvida en kanal för fritidstrafik förutsätter åtgärder även  i Verkströmmen, som förbinder Inre Verkviken med Yttre Verkviken, är oklart.Kommunfullmäktiges ordförande Runar Karlsson (C) berättar att kommunen senast för några år sedan utredde hur stora massor som måste grävas bort i kanalprojektet.– Vi tittade på höjdkurvor och jämförde med hur stora massor som har använts för bankningar i skärgården. Slutsatsen blev att en kanal inte är något omöjligt projekt, men att saken stupar på att det inte finns någon som kan finansiera det hela.Han vill inte spekulera i någon totalkostnad.– Men det handlar om miljontals euro, och det är ingen kostnad som kommunen ensam kan bära. Om det inte är landskapet som betalar krävs det någon riktig eldsjäl.Någon kanske tror att det är du som är eldsjälen?– Nja, det här är ett projekt som kräver oerhört mycket tid.Ser du några nackdelar med en kanal?– Nej, inte utöver den höga kostnaden. Vissa tror att vattenbolaget Tjenan vatten tar vatten från Tjärnan, men de hämtar sitt vatten från Toböle träsk som inte berörs av kanalprojektet.

Robert Vickström