Det finns både nordlig och sydlig lövsångare och det är väldigt svårt att se skillnad på dessa.

– Det skulle vara väldigt spännande om det visade sig att det skulle finnas en hybrid av dessa på Åland, säger Jesper Andersson som studerar generell biologi och zooekologi vid Lunds universitet.

Projektet med ringmärkningen har som mål att klargöra vilken typ av lövsångare det är som finns på Åland, samt att undersöka om Åland möjligtvis kunde vara en begränsad hybridzon mellan sorterna.

– Vi har som mål att ringmärka 60 stycken lövsångare under veckan på Åland, säger Jesper Andersson.

Av dessa 60 lövsångare ska 20 stycken ringmärkas i Eckerö, 20 stycken i Finström samt 20 stycken på Prästö.

Lyckat projekt

– Vi fångar endast hanar, honorna bryr sig inte om de inspelade lövsångarljuden som vi har, säger Jesper Andersson.

För att fånga lövsångarna sätter man ner pålar i marken och spänner upp ett nät med små fickor dit fågeln fångas utan att skadas. Sedan lockas fågeln till platsen genom en bandspelare som spelar upp ljud från en lövsångarhane. Eftersom hanen som finns i området inte tycker om konkurrens så kommer han flygandes och fångas in i nätet.

– De här fåglarna har varit ganska lätta att fånga, det finns andra arter som är svårare att fånga, säger Juho Jolkkonen som studerar vid Lunds universitet via ett Erasmusutbyte från Jyväskylä.

– Det har gått väldigt bra hittills, vi har ringmärkt många fåglar nu, säger Petteri Lehikoinen från ringmärkningscentralen i Helsingfors.

Blodprov och fjäderprov

När lövsångaren fångats in så ringmärks den och sedan tas blodprov, vikt, mått av vingarna och andra delar av fågeln, fågelns färgskala samt fjäderprov. Ifall resultaten av blodproven skulle visa att det är en hybrid som finns på Åland så är det stor sannolikhet att gruppen kommer tillbaka för att sätta ljusloggar på fåglarna.

Ljusloggarna är som en liten ryggsäck som bara väger något gram som man fäster på fågelns rygg. Ljusloggen har en sensor som registrerar ljus och mörker och som därmed kan se hur lång dagen är på platsen där fågeln befinner sig. Tack vare dessa så kan man sedan se på ett ungefär var på flyttvägen som fågeln är i och med att man vet hur många timmar det är ljust på olika platser.

Vissa utmaningar

– Lövsångare finns inte överallt, som namnet säger så föredrar de lövskog och här är det rätt så mycket tallskog, säger Jesper Andersson.

De allra flesta lövsångarna dör dock tyvärr under sitt första levnadsår. Lövsångare flyger hela vägen ner till Afrika och sedan tillbaka vilket är en lång väg för en fågel som endast väger några gram. Trots detta är lövsångaren Sveriges vanligaste fågel.

– Det finns mycket lövskog i Sverige och den är inte så kräsen. Den klarar sig i många olika miljöer och tycker till och med om kalhyggen som det tyvärr finns mycket av, säger Jesper Andersson.

Eftersom den är så pass vanlig så gör detta lövsångaren till en väldigt tacksam studieorganism.

Genetiken som GPS

Hos lövsångarna ligger flyttvägarna inbäddade i deras genetik. Så är dock inte fallet hos alla fågelarter.

– Hos vissa arter är det föräldrarna som visar de yngre fåglarna hur flyttvägarna går, men hos lövsångarna så finns det i deras gener, säger Juho Jolkkonen.

Gruppen verkar ändå överens om att det är en vacker arbetsplats som de har. Arbetsbänken med alla prov och redskap är uppställd vid stranden på Prästö och solen skiner.

– Naturen är det bästa kontoret, säger Juho Jolkkonen med ett leende.

Text: Esther Djupsund