Visionen om storskalig havsbaserad vindkraft är en långsiktig historia, där målsättningen är att ha de första vindmöllorna i gång om cirka åtta till tio år. Det handlar om ett extremt stort projekt, med åländska mått mätt.
– Det är det största Åland någonsin gett sig in i vad gäller investeringar, säger utvecklingsminister Alfons Röblom (HI).
Men projektets potential är också enorm, säger han.
– Det har väckt stort intresse omkring oss. Ett stort antal aktörer och intressenter vill veta mer om projektet.
Ett steg framåt togs nyligen när samarbetsparten Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet blev klart med sin analys. ”Carbon Negative Åland – Strategic Roadmap” heter rapporten som även ska översättas till svenska.
Sex områden
Landskapsregeringen beställde rapporten i februari, och den beskriver potentialen i olika scenarier där man utvecklar storskalig havsbaserad vindkraft på Åland. Det handlar bland annat om möjligheterna att överföra energin till olika marknader, om alternativen för att förädla energin till vätgas och om vilka havsområden som är mest konkurrenskraftiga för energiproduktion.
Åland rekommenderas att framskrida med utvecklingsarbetet.
– Åland borde definitivt gå framåt på det här området och delta i utvecklingen, säger Petteri Laaksonen, forskningsdirektör vid Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet
Sex olika områden, både söder och norr om Åland, klassas som lämpliga för energiproduktion i den åländska havsplanen. Dessa områden har tillsammans utrymme för upp till 500 vindkraftsturbiner. Det skulle med dagens teknik ge en årlig energiproduktion på cirka 30 TWh, motsvarande cirka 45 procent av Finlands totala elproduktion 2019.
Men eftersom den tekniska utveckling går snabbt kan vindkraftsturbiner med ännu större kapacitet vara tillgängliga inom några år.
”Enorma mängder”
Det mest lämpliga området, bland annat för överföringen av energi både öster- och västerut, är det som ligger längst norr om Åland, enligt rapporten.
– Det finns planer på havsbaserad vindkraft i alla länder runt Östersjön. Så varför Åland? säger landskapsregeringens tekniska samhällsstrateg Stefan Fransman.
– Åland i sig behöver inte energin. Det är enorma mängder vi talar om. Men Åland kan bidra till den nordiska energimarknaden, säger han.
Det ger Åland ett nytt ekonomiskt ben att stå på.
– Det skapas i hög grad nya arbetstillfällen. Även driften kräver mycket arbetskraft.
Bra vindförhållanden och närheten till både Sverige och Finlands elmarknader är andra fördelar. Och så bedöms den allmänna opionen vara positiv till vindkraft.
– Folk är engagerade i den befintliga vindkraften, säger Stefan Fransman.
Stor efterfrågan
Landskapsregeringens energisamordnare Ralf Häggblom säger att det finns en efterfrågan på energi på alla marknader i närområdet. Och den minskar inte.
– Det kommer att finnas en enorm efterfrågan, både i Norden och i andra länder, säger Petteri Laaksonen.
Landskapsregeringen ska nu gå vidare med fler utredningar kring projektet, som man har gett namnet Sunnanvind. Det handlar bland annat om planläggning, undersökningar, tillstånd, infrastrukturplanering, arrenden och organisation.
– Det är mycket parallellt arbete som ska pågå, säger Ralf Häggblom.
– Nu ska vi analysera den här rapporten. När vi sedan har allt klart för oss blir det dags för landskapsregeringen att besluta vad som är nästa steg och hur vi ska gå vidare, säger Alfons Röblom.
När det blir vill han inte spekulera om.
– Men vi ser det här som ett historiskt projekt för Åland och jobbar så hårt och fort framåt som möjligt.
