På måndagen inleds huvudförhandlingen i målet om mordet på en man i Eckerö den 26 december förra året.

Två kvinnor åtalas för mordet. Bägge är på plats i Ålands tingsrätt.

Den yngre av dem är född 1990. Hon hade tidigare ett förhållande med den avlidna mannen, och de hade varit inblandade i en vårdnadstvist om sitt gemensamma barn. Hon har advokat Markus Hamro-Drotz som sin försvarare.

Den andra åtalade kvinnan är född 1983. Hon har beskrivits som en väninna till den yngre kvinnan. Hennes försvarare är advokat Riikka Nyström från Åbo.

På plats i rättssalen är även juristen Trond Hornseth som är målsägandebiträde samt en intressebevakare.

Släckte sig själv

Henrik Lindeman yrkar att båda kvinnorna ska dömas till livstids fängelse för mord. Han anser att gärningen begicks med berått mod.

I stämningsansökan skriver han att kvinnorna körde till mannens bostad i en personbil. De hade tidigare gömt hinkar fyllda med motorbensin i skogen nära hans hus.

De hämtade hinkarna och bar dem till huset. Sedan krossade de ett fönster genom att kasta stenar på det. När mannen ställde sig vid det krossade fönstret kastade de bensinen över honom. De tände sedan eld omedelbart.

Mannen fattade eld, men han lyckades ta sig ut ur huset. Han släckte elden på sig själv i ett vattenfyllt dike och tog sig sedan cirka 150 meter till sin närmaste granne. Grannen slog larm.

Mannen transporterades till sjukhuset i Mariehamn med helikopter. Han avled den 28 december av brännskadorna, som var av andra och tredje graden och täckte mer än 90 procent av hans hud.

Att det varit fråga om en olyckshändelse kunde uteslutas omedelbart, säger Henrik Lindeman i sin sakframställan. För det första ansåg Eckerö frivilliga brandkår, som anlände först till brandplatsen, att det inte var fråga om en ”normal” brand.

– För det andra avlider inte målsäganden i bostaden. Han hinner ta sig ut och slår larm och berättar för flera vittnen vad som hänt, säger Henrik Lindeman.

Mannen berättade att han hört röster och rörelser utanför huset. Men han kunde inte säga vem eller vilka som var där.

Det som ledde misstankarna i riktning mot kvinnorna är bland annat vittnesmål. Vårdnadstvisten mellan mannen och den yngre kvinnan har också tillmätts betydelse.

Avbröt ett försök

Enligt åklagarens stämningsansökan var det fråga om en omfattande och infekterad vårdnadstvist som kvinnan hade försökt påverka utgången av, bland annat genom anmälningar till barnskydd och polis. Väninnan var enligt stämningsansökan också inblandad i detta.

När utfallet i vårdnadstvisten blev till mannens fördel bestämde den yngre kvinnan sig för att döda honom, enligt åklagaren. Hon involverade väninnan i planeringen och genomförandet och skapade falska Facebookprofiler för dem. De planerade sedan gärningen över Messenger under alias.

Enligt stämningsansökan förberedde de olika scenarier för hur gärningen kunde utföras. De valde det där sannolikheten för en dödlig utgång var störst. Åklagaren skriver att de övade sig på dådet i förhand, genom att kasta bensin på, och antända, en planka vid den yngre kvinnans bostad.

Den 3 december var de på gärningsplatsen i syfte att genomföra dådet redan då. Men den gången avbröt de gärningen, enligt åklagaren.

Kvinnorna gav varandra alibi och sade sig ha varit tillsammans hemma hos den yngre kvinnan under kvällen i fråga. Bland bevisningen som pekade i en annan riktning fanns iakttagelser om att väninnans bil varit i rörelse och data som visade att den yngre kvinnans telefon också varit i rörelse.

Utredningen uppdagade även att kvinnornas Messengerkonversation hade raderats från deras telefoner. 

Inget entydigt motiv

Senare berättade väninnan i förhör om händelseförloppet under kvällen.

– Hon bekräftar att avsikten var att döda målsäganden och att motivet var vårdnadstvisten, säger Henrik Lindeman.

– Hennes berättelse är omfattande, detaljerad och graverande för henne själv.

En sådan berättelse har inte högt bevisvärde, konstaterar Henrik Lindeman. Det är avgörande att testa och ifrågasätta berättelsen. Men ingenting har hittats som kullkastar hennes berättelse, säger han.

Om väninnans motiv säger han att utredningen inte har funnit ett entydigt svar på vad det är. Men hon har tidigare försökt hjälpa den yngre kvinnan i vårdnadstvisten. Hon har också sagt att hon varit manipulerad av henne. 

Henrik Lindeman redogör i sakframställan för varför han anser att kvinnorna är skyldiga till mord. Han nämner att det är rått och grymt att elda upp en annan människa och att det inte varit fråga om en impulsiv handling.

– Det var en noga planerad och övervägd handling som gav önskat resultat.

Han tänker gå in närmare på vårdnadstvisten under rättegången. Bland annat för att ”på ett mänskligt plan försöka förstå” hur detta kunde ske och för att se det ur den yngre kvinnans synvinkel. Hon var övertygad om att barnet for illa hos fadern, säger Henrik Lindeman.

– Hon måste ha känt att hennes oro inte blev tagen på allvar.

Att ta saken i egna händer var den sista utvägen för henne efter att vårdnadstvisten avgjordes i oktober.

Den yngre kvinnan bestrider deltagande i händelsen.

– Men sammantaget finns ingen rimlig alternativ förklaring än den som presenteras i gärningsbeskrivningen, säger Henrik Lindeman.