När Jonas Holmström gick igenom sitt koldioxidavtryck så som det beräknas av Åland index lade han märke till flera uppgifter som stack ut. De går att samla under tre typer av fel, nämligen den grova kategoriseringen av företag i olika branschgrupper, felkategorisering samt vad han tycker ser ut som felaktiga koldioxidutsläpp.
När det gäller kategoriseringen gäller det att Åland index tar i beaktande i vilken typ av butik ett inköp görs, men vad man köper är inte en faktor i uträkningen.
– Det är väldigt svårt för systemet att veta om jag köper en kopp kaffe på macken eller om jag tankar bilen, säger han.
I ett inlägg på sociala medier går han igenom valda delar av sina inköp den senaste tiden och analyserar deras koldioxidavtryck. Att han köpt sex kanelbullar ger enligt Åland index samma koldioxidutstläpp som om han hade köpt bensin för samma summa.
Som exempel på felkategorisering nämner han det företag han betalar för laddning av elbil klassas som ”heminredning”, och att ett taxibolag han anlitade är klassificerat som ”elektronik”. I bägge fall innebär det missvisande uppgifter för koldioxidutsläpp.
Kända tumregler
Till den tredje gruppen av fel anser han att koldioxidutsläppet från järnvägstrafik hör. Medan en resa med ett av Viking Lines fartyg enligt Åland index innebär 0,35 kilogram koldioxid per spenderad euro är motsvarande siffra för tågresor i både Tyskland och Sverige 0,34. Enligt honom borde tågresorna innebära betydligt mindre utsläpp.
Jonas Holmström, som är talesperson för Ålands natur och miljö i energi- och klimatfrågor, är kritisk till Åland index så som det är uppbyggt i dag.
– För egen del hjälper Åland index mig inte alls i min vardag, snarare tvärtom.
I stället för att förlita sig på Åland index för att koldioxidanpassa sin konsumtion förespråkar han att följa kända tumregler.
– Kör mindre bil, flyg mindre, ät mindre rött kött, köp överlag färre saker; sådana enkla tumregler kan man gå efter. Man får inget värde att se på men man får åtminstone en riktning på sin konsumtion, säger han.
Handla lokalt
Henrik Sundberg på Bolstaholms gård, som föder upp nötkreatur i Geta för försäljning direkt till kund, säger att han länge varit kritisk till det sätt som Åland index klassificerar inköp.
– Det bygger ju på hur man som försäljare registrerar sin kortläsare. Vi som är registrerade som ”livsmedelshandel” får precis samma koldioxidavtryck som andra livsmedelshandlare, säger han.
Han säger att det sätt som han föder upp djuren på på familjens gård innebär en fördel för klimatet.
– Våra kor är gräsätande till 90 procent, och gräs binder kol i marken. Vi har 52 hektar bete. Dessutom äter korna mycket vass som annars skulle ruttna i sjön.
Han tar den populära Skördefesten som exempel, där många åker till gårdar runtom Åland och köper lokala produkter.
– Folk förväntar sig inte att få höga siffror i Åland index när de far runt och handlar. Det tar udden av hela systemet, säger han.
Konsumtionsprofil
Från Åland index håll är man väl medvetna om svagheterna i systemet, och man arbetar på att förbättra det, men anser att lösningen ändå är till nytta för att följa sitt koldioxidavtryck.
– Vi måste ju börja någonstans. De allra flesta människor har ingen aning om vad deras totala fotavtryck är. Då kan vi inte vänta på att det finns ett helt perfekt system, säger Helena Mueller som leder Åland Index Solutions, företaget som i sin tur är ett samarbete mellan Ålandsbanken och delvis Ålandsägda Doconomy.
I framtida utvecklingar av de tekniska lösningarna kring Åland index är det meningen att konsumenterna ska kunna påverka sina egna konsumtionsprofiler för att ge en mer korrekt bild av sin klimatinverkan.
– Man ska kunna fylla i om man endast köper vegetariskt, kör en biobränselbil och så vidare, och man ska också kunna klicka på enskilda köp och säga vad det var man köpte, till exempel att vid det här besöket på Statoil köpte jag matvaror, säger hon.
Metvetna konsumenter
När det gäller själva indexet anser Helena Mueller det vara viktigt att man använder sig av global data som är accepterad av finansbranschen.
– Det är den ledande lösningen på marknaden och har i dag potential att nå 40 miljoner människor, säger hon.
Med tanke på privatlivsfrågor är det osannolikt att Åland index får tillgång till information om vilka varor konsumenterna köpt vid varje enskild transaktion.
Enligt Ålandsbankens vd Peter Wiklöf finns inga planer på att göra lokala justeringar i Åland index för att ta i beaktande de lägre utsläppen från lokala matinköp.
– Min uppfattning är att ålänningar är så pass medvetna i dag att de förstår att en närproducerad produkt har en lägre koldioxidbelastning än motsvarande produkt som är importerad från andra världsdelar, säger han.

Henrik Herlin