I går hölls ett seminarium i Mariehamn om hållbar utveckling i den åländska fiskodlingsnäringen. I publiken fanns ett 40-tal personer, både branschfolk, politiker och tjänstemän. Seminariet arrangerades av Ålands fiskodlarförening i samarbete med Nordic Trout, ledande i branschen i Finland och Sverige.Företagets vd Olof Karlsson redogjorde för dagsläget inom näringen och delgav sina syn på framtidsutsikterna.Han noterade att efterfrågan på fisk i Finland har fördubblats på 30 år. Samtidigt har den inhemska produktionen av odlad matfisk sjunkit från 20.000 till 12.000 ton per år, medan importen uppgår till nära 40.000 ton. Det innebär att självförsörjningsgraden minskat till 20 procent.– Det här leder till att branschens konkurrenskraft sjunker och utvecklingen stannar av. Samhället förlorar arbetsplatser i glesbygden och skärgården. Fiskodlingsnäringen på Åland har inte kunnat växa på 20 år, framhöll Olof Karlsson.Global konkurrenskraftHan menar att fiskerinäringen i landet kunde fördubblas, varvid fiskodlingen har en central roll. Globalt sett är det också en central källa för animaliskt protein. Över hälften av all fisk i världen odlad och andelen stiger snabbt, medan största delen av vildfiskbestånden är fullt utnyttjade.– 70 procent av jorden består av vatten, men bara två procent av livsmedlen kommer därifrån. Rena och hälsosamma produkter och en ansvarsfull produktion är viktiga konkurrensfaktorer för exporten, sa Olof Karlsson.Han påminde också om att näringen drivs helt utan subventioner på en globalt konkurrensutsatt marknad och efterlyste en oberoende utredning av fiskodlingens socio-ekonomiska betydelse på Åland.– Vi vet att den skapar regional sysselsättning. Det ger skatteintäkter, livskraft till boende, transporter, servicenäringar och infrastruktur.Majoritet för odlingDen efterföljande debatten kom till stor del att handla om miljöbelastningen. Först frågade moderatorn Juha Mäkinen om vi ska ha fiskodling på Åland, varvid i princip alla sträckte upp handen. När han frågade om fiskodlingen ska öka höll mer än hälften med, medan endast en vill se en minskning.Fiskodlarföreningens verksamhetsledare Rosita Broström tog fasta på regeringsprogrammet som talar om att främja innovativt kretsloppsbaserat vattenbruk och förädling i samförstånd med miljömålsättningarna.– Det är viktigt att den nya vattenlagen står i samklang med detta och hoppas att branschen inte behöver flagga ut.Effektivare per kiloSimon Holmström från Ålands Natur och miljö såg kritiskt på fiskodlingen och dess utsläpp och är mot en ökad produktion. Han påpekade att Östersjön har många problem, där övergödningen skapat syrefria bottnar av samma storlek som Danmark.– Enligt hållbarhetsagendan ska alla vatten ha god kvalitet år 2030.Olof Karlsson underströk vikten av att se utsläppen i rätt perspektiv.– Punktbelastningen är en sak, men fiskodlingens kväveutsläpp utgör bara en procent av utsläppen i Östersjön. Utsläppen har minskat med 70-80 procent sedan början av 1980-talet.Han hänvisade även till fodereffektiviteten som är 15 gånger högre för fisk än för nötkött, medan CO2-belastningen per producerat kilo är endast en tiondel.Försumbara utsläppUtvecklingschef Olle Lerche från fodertillverkaren Raisio menade att fiskodlingens användning av så kallat Östersjöfoder, i själva verket minskar belastningen på havet eftersom det skapar ett kretslopp.– Fiskmjölet som görs på strömming och vassbuk renas även från PCB och dioxiner. Förr exporterades strömmingen till Ryssland, men nu kan vi balansera vår egen livsmedelsproduktion. Samtidigt är det ett faktum att det krävs volym, små odlingar är inte effektiva.Orian Bondestam kom med flankstöd för näringen.– Den ger i praktiken försumbara utsläpp. Vattnen blir inte bättre av att vi stänger ned all lokal verksamhet så länge vi har strömmar i Östersjön.Olle Lerche påminde om att 60 ton fosfor per år motsvarar 0,003 mikrogram per liter vatten om det sprids ut i Östersjön.– Det går att räkna ut halten, men den är så liten att den inte går att mäta med tillgänglig teknik. Dessutom sedimenteras hälften inom sju år. Därför finns det utrymme att odla mera fisk på bra ställen.Bönor eller strömmingVilka alternativ finns det då till ny teknik för fiskodling, eller andra proteinkällor i stället för fisk?Enligt Olof Karlsson kan man inom rimlig tid se få möjligheter, slamuppsugning under odlingskassarna, halvslutna odlingar eller landbaserade odlingar.– Försök i Sverige visar att slamuppsugning är ineffektivt och erfarenheterna med halvslutna odlingar faller på ekonomin, alla gör förlust, men det kan finnas andra motiv som i Norge.Simon Holmström framhöll att exempelvis baljväxter har lägre utsläpp än fisk, medan Rosita Broström kontrade med att vi endast äter tre procent av all strömming i Östersjön.– Om vi äter den istället kan vi lägga ned fiskodlingen.”Oansvariga angrepp”Fiskodlingsveteranen Marcus Eriksson från Föglö manade alla parter att se till helheten. Han påminde om att i branschens ungdom var fiskodlingen i Finland lika stor som den i Norge.– Där har man utökat produktionen för att kunna utveckla den. Hos oss har begränsningarna gjort att man inte kunna utvecklas i samma takt. Det har banat väg för importen. Därför är det oansvarigt att angripa näringen med lokala utsläpp som argument.Lagtingsledamot Annette Holmberg-Jansson (MSÅ) underströk vikten av att ta hänsyn till ekonomin, den femte hållbarhetsprincipen.– En levande skärgård förutsätter fiskodling och jag blev överraskad när jag insåg att dagvattnet ger större utsläpp än fiskodlingen.Även Mikael Staffas (Lib) talade för arbetsplatser i skärgården och John Holmberg (Lib) såg hellre ökad odling än import av fisk.

Jonny Mattsson