Under fjolåret fram kom att Ålands omsorgsförbund brottats med stora likviditetsproblem. För att reda ut varför förbundets ekonomi försämrats beslöt förbundsfullmäktige i december att tillsätta en oberoende utredning.
Nu har utredaren Andreas Holmgård kommit med sin nio sidor långa rapport. I den beskrivs hur förbundets ekonomi har gått från att ha en stark kassa 2016 till att ha en allvarlig likviditetskris under 2018. I utredningen pekas flera beslut ut som orsaken till krisen.
Clas Öfverström, ordförande för förbundsstyrelsen, säger att man nu, genom att ha begärt och fått tilläggsmedel från kommunerna, har rett upp likviditetsläget.
Utredningen ger en bild av ett förbund med dålig koll på ekonomin, håller du med om det?
– Gör den det? Ja, så kanske man kan se det, säger Clas Öfverström.
Felbeslut om lån
Han berättar om besluten som ligger bakom att kassan svikit.
– Förbundet byggde Maskrosen i Godby 2015, och då användes driftspengar i stället för investeringspengar, det är i det det här grundar sig. Sedan 2016, då vi i dagens styrelse tillträtt, betalade vi bort ett lån som aldrig borde bortbetalats. På toppen av det försökte vi sälja Bengtsböle i Lemland men fick det inte sålt. Och när vi inte fick det sålt så saknades det pengar.
I och med utredningen och egna insatser säger Clas Öfverström att förbundet nu rett upp sin ekonomi och har kontroll igen. Den tillträdande omsorgsdirektören Katarina Dahlman, tillsammans med den tillförordnade direktören Jimmy Hellgren, har bland annat gått igenom personalstaten i förbundet, vilken utredningen pekar på som en osäkerhetsfaktor.
– Enligt de uppgifter jag har fått så är den under kontroll, det har Katarina Dahlman hållit på med.
Innebär det att personalkostnaderna kommer att gå ned?
– Nej, det skulle jag inte säga. Problemet var att det var lite olika antal anställda i olika budgetar, men nu har vi de anställda vi behöver, säger Clas Öfverström.
Beslut i april
Socialvården i de åländska kommunerna ska enligt lagen om Kommunernas socialtjänst (KST) samordnas i omsorgsförbundet. Beslutet om det blir verklighet ska landskapsregeringen (LR) fatta om cirka en månad. Men problemen inom Ålands omsorgsförbund har gjort att LR vill försäkra sig om att omsorgsförbundet kan klara av uppgiften.
– Problemen som har beskrivits i media har pågått ganska länge, och kulminerade under 2018. Dels det som beskrivs i utredningen, men också en chefskris, säger socialminister Wille Valve.
– Jag kan säga att jag har haft ett möte med förbundet och diskuterat läget. LR är förstår intresserade att se om det finns förutsättningar, och att försäkra sig om det, för att kunna ombilda förbundet till KST.
Wille Valve har därför begärt att omsorgsförbundet ska lämna in en plan till LR där förverkligandet av ombildningen ska ske.
Finns det en tvekan hos LR om det kommer att fungera?
– Jag ska säga som så att frågan har diskuterats. Inför det beslut vi ska fatta efter den 15 april kommer det ske en väldigt noggrann bedömning.
Tittar ni på andra lösningar för KST än omsorgsförbundet?
– Beslutet är binärt, antingen så beslutar vi att inleda tvångs-KST eller inte. Det intressanta, och det vi fokuserar på, är om det finns förutsättningar. Alternativa lösningar ligger egentligen på kommunerna att lämna in innan tidtabellen gått ut, säger Wille Valve.
Är övertygad
Clas Öfverström är dock övertygad om att Ålands omsorgsförbund kommer att klara av omställningen till KST.
– Definitivt. Det är en bit dit, det ska träda i kraft 2021, så vi har ett och ett halvt år på oss, säger han.
– Jag är övertygad om att vi kommer att klara det, speciellt med tanke på att Katarina Dahlman nu kommer in. Vi har också haft en KST-arbetsgrupp som jobbat i över ett år. Den har i princip en förvaltningsstadga och ett grundavtal klart, liksom ett organisationsschema. Vi är en ganska bra bit på väg, säger Clas Öfverström.
Han berättar att det senaste året varit jobbigt i förbundet, men att man nu känner att oklarheterna retts ut.
– Det har varit jobbigt länge inom förbundet, men nu börjar vi ha sakerna på grej. För Ålands bästa behöver vi ett KST, då blir alla behandlade lika oavsett var man bor. Jag hoppas verkligen att vi lyckas, säger Clas Öfverström.
Jonas Bladh