Under våren har debatten gått het om kvaliteten på de lagar som landskapsregeringen föreslår och som lagtinget godkänner. Det senaste året har flera uppmärksammade lagar, bland annat den om en gemensam kommunal räddningsmyndighet samt den om sänkt rösträttsålder, fått tummen ner av Högsta domstolen.I maj gick oppositionspartiet Centern ut och krävde att laggranskningsnämnden återinförs efter ett uppehåll på 20 år. ”Regeringen Sjögren är på god väg att sätta nytt rekord i fällda lagar” skrev partiet i sitt pressutskick och menade att bilden av Åland som en fungerande rättsstat hotas av de många, som oppositionen menar, bristfälliga lagförslagen.Men hur många lagar har egentligen fått underkänt i HD jämfört med tidigare och varför har de inte fått grönt ljus? Ålandstidningen har granskat de lagar som HD haft något att anmärka mot de senaste tio åren. Det visar sig att ett flertal lagar helt eller delvis underkänts varje år, oavsett vilken landskapsregering som suttit vid makten.Tummen ner åt tvåEfter att lagtinget godkänt en ny lag eller lagändring går den till Ålandsdelegationen som skriver ett utlåtande. Om ÅD antingen underkänner någon eller några paragrafer alternativt problematiserar vissa delar av lagen skickar Justitieministeriet vidare den till HD. HD skriver sedan ett utlåtande till Finlands president som godkänner eller underkänner den nya lagen.Även om de allra flesta lagar passerar utan att ÅD har något att anmärka mot händer det i princip varje år att landskapslagar skickas vidare till HD som i många fall underkänner enskilda paragrafer eller hela lagar.De senaste tre åren har det dessutom varit vanligare att de brister som HD anser har funnits i dem varit så allvarliga att hela lagpaketet eller själva syftet med lagändringen fallit. Hittills i år har till exempel HD gett tummen ner åt tre nya landskapslagar som antagits av lagtinget.Avbytarlagen fälldesFör en månad sedan fällde HD hela ändringen av avbytarlagen eftersom ersättningsnivåerna inte reglerades på ett korrekt sätt i den nya lagen, utan enbart genom förordning.I samma veva fällde HD även hela den temporära ändringen av fastighetsskattelagen, som skulle ha gett kommunerna rätt att bevilja befrielse från fastighetsskatt. HD ansåg bland annat att den rätt till skattebefrielse som lagen medgav skulle ha varit alldeles för öppen och oklar, och därför stå i strid med rikslagstiftningen.Den nya lagen om miljökonsekvensbedömningar fick i början av sommaren grönt ljus av HD, förutom på en mindre punkt som gällde överklagan av beslut om ett projekt kräver en miljökonsekvensbedömning.Även 2017 fällde HD flera högprofilerade åländska lagar. Dels gällde det lagen om en gemensam kommunal räddningsmyndighet, dels förslaget att sänka rösträttsåldern i kommunalval till 16 år.I fallet med en gemensam räddningsmyndighet ansåg HD att inte mindre än tre paragrafer bröt mot bestämmelserna om kommunal självstyrelse, vilket gjorde att domstolen fällde hela lagen.Underkänt för rattfyllerigränsÅr 2015 kom hela nio stycken åländska lagar in till HD för granskning. En lag som delvis underkändes var den mycket uppmärksammade sänkningen av rattfyllerigränsen från 0,5 till 0,2 promille, som den tidigare landskapsregeringen var upphovsman till.Enligt den lag som antogs av lagtinget skulle en ordningsbot på 200 euro dömas ut till alla som blåser mellan 0,2 och 0,49 promille i trafiken. HD gav tummen ner åt den här lagändringen på grund av ett antal olika orsaker, bland annat att ändringen stod i strid med strafflagen.En lag som inte fick underkänt, men där HD levererade svidande kritik mot det åländska lagstiftningsarbetet, var en blankettlag om allmänt bostadsbidrag. Enligt en så kallad överenskommelseförordning från 1995 är det FPA som sköter om bostadsbidragen på Åland, trots att det egentligen är självstyrelsens behörighet.HD riktade i sin granskning kritik mot att den nya lagen var skriven som om den här överenskommelsen inte existerade samt att förordningen i sin tur hänvisar till ett avtal som inte är offentligt, vilket gör det svårt för medborgarna att veta vad som egentligen gäller.HD påpekade att för den som läser lagen framgår det inte att FPA haft hand om bostadsbidragen på Åland i många år. I stället ger lagen intryck av att det är landskapet som sköter de här uppgifterna. HD:s slutsats var att lagen ”är behäftad med flera principiellt allvarliga lagtekniska svagheter”.Sågade i HDÄven året innan blev två åländska lagar rejält sågade i HD, vilket i sin tur ledde till skarpa reaktioner på hemmaplan. I sitt utlåtande från den 20 december 2013 ansåg HD att den nya lagen om energideklaration för byggnader samt ändringen av plan- och bygglagen helt borde förfalla.I korthet kritiserades landskapet för att ta in svenska byggbestämmelser på Åland samt att genom att använda förordningar överskrida självstyrelsens behörighet och kringgå lagstiftningskontrollen. Landshövdingen Peter Lindbäck kallade förfarandet för ”en tickande bomb” och sade att ”det här är en tillrättavisning om lagstiftningskvaliteten som sådan”.Den dåvarande trafikministern Veronica Thörnroos (C) var i sin tur kritisk HD. ”Man vill att vi ska vara en kopia av Helsingfors, och det vill inte jag” sade hon när lagtinget höll plenum. Harry Jansson (C) sade in sin tur att lagen var ett sätt för självstyrelsen ”att testa gränserna”. Även 2009, 2010, 2011 och 2012 hade HD något att anmärka mot en eller flera landskapslagar.

Fredrik Rosenqvist