ABF Åland bjuder under året in flera olika grupper från kultursektorn för att, inför framtagandet av landskapsregeringens nya kulturpolitiska program, stöta och blöta vilka frågor fältet vill satsa på. Först ut var de representanter för teatern och scenkonsten som i slutet av förra veckan möttes för ett samtal på stadsbiblioteket.
En fråga som återkommande diskuterats under årens lopp är den om en framtida teaterutbildning i Ålands musikinstituts (ÅMI) regi. Och förverkligandet av en sådan verkar fortfarande prioriteras högt på önskelistan – åtminstone kretsade en stor del av det en och en halv timme långa samtalet kring ämnet.
Inte släppt tanken
Johan Ehn är sedan två år ordförande för Teaterföreningen i Mariehamn. Som kulturminister åren 2012-2016 var han delaktig i de ganska långt gångna planerna på en teaterskola förlagd till just ÅMI. Fortfarande i dag är han övertygad att det här är en bra idé.
– Min vision är att musikinstitutet blir huvudman och söker samarbeten på utsidan, men produktionerna skulle fortfarande till största delen ligga kvar i de ideella organisationerna.
Johan Ehn anser att en ny diskussion kring behovet av en utbyggnad av ÅMI:s lokaler inte kan få stoppa förverkligandet av en eventuell framtida utbildning. Han fick medhåll av bland andra scenkonstnären och pedagogen Jonna Kevin, som framhöll att det runt om i landskapet finns flera tomma eller underutnyttjade lokaler som kunde användas för undervisningen. På det sättet skulle också verksamheten göras mer lättillgänglig för deltagare som bor utanför Mariehamn och stadens kranskommuner, påpekade hon.
– Det är viktigt att det blir ett kompetenscenter för hela Åland.
Såg ett behov
Grete Sneltvedt, verksamhetsledare för LumparLab teaterförening, har jobbat med professionell teater i närmare 40 år. När det gäller frågan om en åländsk utbildning har hon tidigare både utrett behovet av en sådan och suttit med i den grupp som, enligt modell från Finland, såg över ändringar i läroplanen.
– Men det har inte varit någon politiker som drivit den här saken vad jag kunnat se.
Även Teater Alandica stöder enligt vice ordförande Jonas Danielsson tanken på en utbildning vid institutet.
– Det jag saknar i dag är också ett teaterhus. Det har vi inte på Åland, vi har bara spridda teatrar och föreningar i en mix.
Mer samarbete
En annan punkt som dök upp gång på gång i samtalet var att många skulle kunna dra nytta av att samarbeta mer.
Teater Alandica driver varje år flera större teaterprojekt. När man fokuserar på det egna arbetet är det lätt hänt att man går in i en egen bubbla, säger Jonas Danielsson.
– Vi har känt ett visst tryck från kulturdelegationen att börja samarbeta mer med andra föreningar och det börjar bära lite frukt.
Ett exempel är det gemensamma klädförråd Teater Alandica nu förverkligat tillsammans med Teaterföreningen i Mariehamn och Ålands ungdomsförbund.
– Det är något vi efterfrågat i många år.
Revirbevakande
Johan Ehn framhöll att den åländska teatern står på en stabil grund.
– Jag tror inte att det är många andra samhällen av den här storleken som kan mäta sig vad gäller antalet föreställningar som har producerats under de senaste åren.
Men samtidigt som förutsättningarna för att vidareutveckla teatern på Åland finns där, tas de inte tillvara på ett bra sätt, enligt Johan Ehn. Han ser även att det finns en viss rivalitet mellan konkurrerande verksamheter.
– Vi splittrar de resurser som finns i en massa smådelar, och alla delar kräver en grundläggande infrastruktur i form av lokaler, styrelser och annat.
Johan Ehn för här fram tanken på en takorganisation, likt de som finns inom idrotten, som kunde ta över en del av den administrativa bördan från teaterföreningarna.
För vidare
Grete Sneldtvedt lyfte vikten av att strukturerna i det nya kulturpolitiska programmet inte styrs av tillfälligheter.
– Man måste ha en vision för vilket kulturliv man vill ha och man måste se både till det verkligt smala och udda och till det kommersiella.
Kulturdelegationen listade i höstas ett antal prioriteringar som man anser är viktiga att beakta i det reviderade kulturpolitiska programmet. Delegationens ordförande Anita Husell-Karlström fanns på plats i publiken under torsdagen. Hon konstaterade efter diskussionen att det verkar råda enighet kring behovet av utbildning, men också en rad andra frågor.
– Det här tar jag med mig till kulturdelegationen.
Mia Hanström och Mikael Enroos modererade samtalet. Nästa gång ABF Åland ordnar en liknande diskussion är det representanter för litteraturen som bjuds in.