Daghemmet Flaggskeppet i sitt vackra blåa trähus i hörnet Storagatan-Östra Esplanadgatan evakuerades hastigt när fuktskador och mögel upptäcktes 2018. I de tomma salarna ligger ännu böcker och kvarlämnade leksaker. Ett skåp visar sig vara fullt av adventsljusstakar och i köket ligger en enorm pastasil kvar på diskbänken.
Känner man efter går det att skönja en svag jordlukt i luften. På ett par ställen är golvet uppbrutet och trossbotten blottad efter saneringen.
– Det mögel som hittades då är åtgärdat. Men man skulle behöva se över ventilationssystemet ordentligt, och riva bort plastmattorna som lades in när det blev daghem, säger Kai Söderlund.
Sedan dess har staden utan framgång försökt bjuda ut huset bland sina förvaltningar.
– Nu finns det två alternativ kvar: att sälja det eller att hyra ut det.
Renoveringsbehov
Byggnadens storlek är 274 kvadratmeter. Husets värde är inte fastställt, men med hänsyn till dess kulturhistoriska värde och attraktiva läge mitt i staden, torde värdet klart överstiga 200.000 euro, bedömer infrastrukturnämnden i en utredning.
Att hålla huset med värme och el kostar runt 10.000 euro om året.
– Uppskattningsvis skulle det kosta runt 500.000 euro att renovera huset till fullgott skick, säger Kai Söderlund.
Renoveringsbehov finns bland annat för fasad, tak, fönster, ytskikt och ventilationssystem.
Infrastrukturnämnden har beslutat att en försäljning inte kommer på fråga. I stället bjuder man nu in alla intresserade hyresgäster att förutsättningslöst komma med förslag på vad man skulle vilja använda huset till.
– Byggnaden har inget angivet användningsändamål i stadsplanen vilket betyder att huset kan användas ganska brett, säger Kai Söderlund och slår ut med armarna.
Men ett krav är att huset ska förbli öppet för publika ändamål. Det är dessutom k-märkt vilket förhindrar några omfattade ingrepp.
Huset saknar tomt. Parken söderut ingår inte i fastigheten, men går att få arrendera av staden.
Mest skola
Rådhuset är egentligen ett missvisande namn. Under byggnadens 150-åriga historia har det huvudsakligen hyst skolelever och dagisbarn.
Huset är ritat av arkitekt Carl Johan von Heideken och blev färdigt 1876, vilket gör det till ett av Mariehamns äldsta bevarade hus.
Det är ett sällsynt åländsk exempel på arkitektur med element i nygotisk stil. Huset speglar den tidiga bebyggelsens strävan efter en enhetlig stadsmässig prägel, konstaterar stadsarkitetkontoret i sin kulturhistoriska utredning inför husets k-märkning.
Huset byggdes med syftet att fungera som skolhus. Ålands första elementarskola grundades i Skarpans 1845. Efter Bomarsunds fästnings fall 1854 flyttade skolan runt tills den 1868 hamnade i hyrda lokaler i den nygrundade staden Mariehamn. Skolan var då öppen endast för pojkar.
Egen skola
Mariehamn beslutade sig för att bygga en egen skola. Skeppsredaren och entreprenören Nikolaj Sittkoff gav det lägst anbudet på 16.000 mark och fick uppdraget. Den lägre elementarskolan vid Storagatan var inflyttningsklar 1876. I huset fanns två klassrum, ett bibliotek och en gymnastiksal. I utbyggnaden fanns ett vedlider och två latriner.
1887 beslutades det att även flickor skulle få ta del av undervisningen. 1889 slog man ihop elementarskolan med en privat flickfortsättningsskola till ett statligt realläroverk, som därmed blev det första statsläroverket med både pojkar och flickor.
I takt med att antalet elever växte blev utrymmena för trånga. 1903 flyttade skolan till det nybyggda Ålands lyceum. In i det tomma trähuset på Storagatan flyttade de privata fortsättningsskolorna.
En kort tid i början av 1920-talet användes en del av huset av en liten finländsk militärtrupp. Soldaterna inhystes i en barack på gården.
Blev rådhus
När Mariehamn var alldeles nytt sammanträdde stadens rådhusstämmor i Gästgiveriet på Norrgård i Övernäs. Sedermera flyttade stadsfullmäktiges möten till Socitetshusets nordöstra hörnrum, den så kallade rådhusflygeln.
1925 behövde stadens förvaltning mer utrymme och flyttade då in i det gamla skolhuset. Man byggde om lite och inrättade en sessionssal för stadsfullmäktige, ett rum för ordningsrätten och drätselkammaren, som hade hand om stadens ekonomi, samt ett rum för stadsbiblioteket.
Det var först nu som huset blev känt som rådhuset.
– För att göra rådhuset lite pampigare anlade man en bred granittrappa ut mot Storagatan och skapade en ny entré, visar Kai Söderlund mot norra väggen ut mot S:t Görans kyrka.
Stadsförvaltningen var dock redan från början medveten om att man snart skulle växa ur det lilla skolhuset. 14 år senare, 1939, flyttade man till det nya stadshuset på sin kulle.
Det gamla rådhuset
Rådhuset började då kallas för ”det gamla Rådhuset”. Man byggde till de två förstukvistarna på södra fasaden och 1940 flyttade folkskolans lägre klasser in i huset. Trappan och ekporten på norra sidan togs bort och väggen återställdes.
Därefter huserade småskolan i det gamla rådhuset fram till 1954 då huset omvandlades till daghemmet Blåkulla som senare bytte namn till Flaggskeppet. Daghemsverksamheten fortsatte fram till 2018 då möglet upptäcktes. Sedan dess har huset stått tomt.
– Det är ju ett vackert gammalt hus som borde användas. Men när stadens egna verksamheter inte har bruk för det och det inte finns några pengar avsatta till renoveringen, prövar vi bjuda ut det så här. Alla förslag är välkomna.
Notnot: Källan till den historiska tillbakablicken är Museibyråns utredning ”Det gamla rådhuset”, författad av Elisabeth Palamarz 2010.