”100 år 100 verk”
Av: Åländska konstnärer verksamma mellan 1921 och 2021.
Var: Åland konstmuseum.
Visas: Den 25 september till 7 november.
Övrigt: En guidad visning erbjuds när utställningen öppnar i morgon klockan 14.

Från Joel Petterssons Norrby, via Tove Janssons oljemålning av Eckerö kyrka och Ture Bengtz Venediglitografi till Marita Tikanders Saigonmotiv. När Ålands konstmuseum nu presenterar hundra verk från de senaste hundra åren märks både lokala och internationella influenser i motiven.
Verken som visas i utställningen har alla på ett eller annat sätt en åländsk anknytning. Överintendent Susanne Procopé Ilmonen, som har gjort urvalet tillsammans med vikarierande konstintendent Heidi Berthén och utställningsassistent Pia-Maria Norrmén, har strävat efter att få med en bredd i tekniker och uttryck. Målsättningen har också varit en jämn könsfördelning bland konstnärerna – men när det gäller 1920-talet var det sistnämnda inte möjligt. Från det årtiondet finns nämligen endast en målning i samlingen av en kvinnlig konstnär, och det är Hanna Rönnbergs interiörbild från en belgisk kyrka.
Man har även valt att lyfta fram konstnärer vars verk inte visats på länge. Ett sånt namn är Folke Winquist.
– Hans tavlor finns i dag i många åländska hem, säger Susanne Procopé Ilmonen.  
Historisk kontext
Verken är samlade enligt årtionde, och på flera skyltar i salarna presenteras ett axplock av händelser som inträffade under de aktuella åren. Besökaren får till exempel veta att ”Anne Franks dagbok” gavs ut i bokform 1947, medan skulptören Viktor Janssons staty av Julius Sundblom avtäcktes året därpå.
Att gå igenom museets samling på drygt 1.300 verk har varit givande, säger Susanne Procopé Ilmonen. Hon har under arbetets gång noterat att de manliga konstnärernas målningar ofta har varit större än kvinnornas och att färgerna har blivit mer expressiva genom åren.
– När man tog fram tavlorna märkte man också tydligt en annan utveckling – konstnärerna har genom åren mer och mer har börjat ta ställning, säger hon.
Konstnärerna har i flera fall inte backat för att i sina verk ta sig an svåra ämnen. Det kan bland annat, som i Martin Nybergs fotografi ”My first death”, handla om självmordstankar.
Det går även att följa utvecklingen när det gäller vilken typ av konst som köpts in.
– På 70-talet köpte man mycket från finska konstnärer, och en hel del grafik. Det berodde på att det vid den tiden var många finska konstnärer som ställde ut här. På 80-talet började man sedan köpa in mer konst med en åländsk anknytning, säger Susanne Procopé Ilmonen.
Influenser utifrån
Bland de äldsta verken finns många traditionella landskapsmotiv, men här syns också influenser från kubismen, vars intåg brukar dateras till 1907. Den här abstrakta konststilen finns till exempel representerad i Markus Collins Kökarmotiv från 1924 och i Nils Bymans ”Den kubistiska familjen”, som museet köpte från auktionshuset Hagelstam för några år sedan.
– Den är målad 1922, ett år före Ålands konstförening grundades på initiativ av just Nils Byman.
När konstföreningen inledde sin verksamhet åkte många konstnärer på resor till Europa.
– Det märker man också i samlingen, säger Susanne Procopé Ilmonen.
Samtida konst
Här finns flera skulpturer, som Caroline Pippings ”Kinawa” och ”Chevejo” i rakubränd keramik, som i färgskalan samspelar väl med Henrika Lax oljemålning på väggen intill.
Ett fotografi av Tiina Tahvanainen från 2008 porträtterar Sixten ”Pop-Sixten” Jansson. Bilden införskaffade museet ganska nyligen, då man tilldelades coronapengar för inköp av konst av verksamma konstnärer. Bland de samtida konstnärerna finns också bland andra Kjell Ekström, Nayab Ikram, Ulrika Kjeldsen och Isa Hällström representerade medan utställningsutrymmet Qben nyttjas för att visa ett videoverk av Rita Jokiranta.
Susanne Procopé Ilmonen säger att det ofta snabbt går att se vilken konstnär som står bakom ett visst verk.
– De åländska konstnärerna har sina egna uttryck. De är säkra i sitt formspråk.
Utställningen öppnar på lördag. Den pågår sedan till den 7 november.