Enligt den statistik Ålandstidningen berättade om för ett tag sedan ökade köpkraften på Åland 2019 och bnp ökade med cirka sju procent jämfört med året före.
– 2019 var ännu ett någorlunda normalt år. Generellt när man ser på bnp per capita har Åland och Sverige varit nära varandra i decennier och hade 2019 åter hittat varandra och ligger ovanför Finland. Så det fanns inga stora överraskningar i det här materialet, säger Sanna Roos.
Siffrorna är ju från före pandemin, hur tror du de påverkas när man sammanställer dem framöver?
– Vi har vissa preliminära uppgifter, men det är också sådant som kan ändras väldigt fort. Under 2020 har vi beräknat en kraftigt negativ bnp-tillväxt, minus 19 procent, även om det står klart först när vi har slutsiffrorna.
Däremot visar konjunkurutredningen på en vändning redan för 2021, en utveckling med nio procent, och för 2022, sju procent.
Missvisande siffror
De åländska hushållen har enligt Åsubs statistik totalt sett betydligt större disponibla inkomster än finländska hushåll. Det syns också i riksstatistiken att flera åländska kommuner ligger i topplistan över rikaste kommuner i Svenskfinland. Vad beror det här på tror du?
– Det är en ganska komplicerad fråga. När det gäller hushållens disponibla inkomster tar man hänsyn till hushållens alla inkomster, också transfereringar som finns som bostads- och barnbidrag. Nu har jag inte sett statistiken från Finland, men man måste vara medveten om att man ibland rapporterar medelinkomsterna för inkomsttagare, ibland disponibla inkomster för hela hushåll. Men i allmänhet är den åländska lönenivån högre än på fastlandet.
– Det finns många små kommuner med litet invånarantal och det gör medeltalen känsliga för enskilda observationer. Allt kan påverka, som om någon har större inkomster än andra i en liten kommun och beroende på om befolkningen är äldre, yngre eller sysselsatt.
Den så kallade ginikoefficienten, som mäter ojämlikheter i inkomster, har varit relativt oförändrad på Åland de senaste åren. Vad kan man dra för slutsatser av siffran 27,9 som mättes för Åland 2019?
– Den har legat som övriga Finland ungefär. Om man jämför internationellt med övriga regioner i Europa är de nordiska länderna ganska jämna. Man kan också se det som att välfärdssystemet i Norden lyckats jämna ut inkomsterna mer än övriga regioner i världen, säger Sanna Roos.
Men en siffra på noll är en utopi?
– Ja, så är det. Ginikoefficientens värde noll skulle betyda att alla individer har exakt lika stora inkomster.
