Vid lagtingets plenum i eftermiddag kommer man att notera landskapsregeringens (LR) andra tilläggsbudget för 2018 till kännedom, och på måndag ska den debatteras.Och det är en tilläggsbudget med flera betydande nyheter, även om de två största inte direkt påverkar den här tilläggsbudgeten, utan kommer i en tredje senare i höst.Den mest positiva nyheten för landskapet är att staten i sin budget konstaterar att intäkterna ökar. Det innebär i sin tur att klumpsumman till Åland för innevarande år ökar, från beräknade 237,2 miljoner euro till drygt 245. i först hand beror ökningen på engångsintäkter för staten.– 6,5 miljoner euro är en engångsintäkt som torde vara exportkrediter som betalats ut i förtid. Det är alltså inte frågan om en höjd tillväxt, men vackert ändå, säger finansminister Mats Perämaa.Ännu är inte höjningen fastslagen, och därför tas den inte med i den andra tilläggsbudgeten.– Vi budgeterar inte intäkten nu, men väljer att informera lagtinget. Ålandsdelegationen (ÅD) har inte fattat beslut ännu. Rutinen är vi fattar beslut först när ÅD gör det. Sedan kan saker och ting ändra under året, men just nu ser det ut som att det blir så här. Ökningen av klumpsumman är jättebra, verkliga och reda pengar till vår kassa.Undviker rättsprövningDäremot konstaterar LR att man mer eller mindre tvingas till en utgift om 3,1 miljoner för att kompensera kommunerna för en otydlighet i det nya landskapsandelssystemet. Det handlar om hur man räknar ut ersättningen för grundskolan. Felet har gjort att man beräknat normkostnaden till endast 65 procent av nettodriftskostnaden.– På grund av otydligheten anser vi att vi ska göra en självrättelse och betala ut ytterligare 3,1 miljoner. Det är 3,1 miljoner mer än i budgeten, men vi får ta det. Vi har för avsikt att göra en precisering av lagen.Det här äter upp nästan hela den inbesparing på fyra miljoner i andelssystemet som LR fastslog i budgeten för 2018.– För 2018 är det så, men 2019 är vi tillbaka där vi ska vara. Men otydlighet i lagen gör vi den bedömningen att det inte finns någon orsak för oss att delta i någon rättsprocess mot kommunerna, vi får ta på oss felet, säger Mats Perämaa.Stöd till lantbrukareI tilläggsbudgeten vill också LR att lagtinget godkänner beviljningsfullmakter för räntestöd och landskapsgarantier för jordbrukare som drabbats av sommarens torka. Totalt handlar det om räntestödslån för 1,5 miljoner (en höjning från 300.000) och garantier på en miljon euro.– Ingen kan ju vara säker i det här skedet vad det totala påverkan av torkan kommer vara. Vad gäller gräsvall kommer ännu den tredje skörden att skördas. Men i det här skedet vill vi utöka möjligheterna till lånegarantier och räntestöd.Fler barnFinansministern hittar också ett par andra glädjande punkter i sin tilläggsbudget.– Vi kan konstatera att behovet av barnbidrag ökar, att fler barn behöver barnbidrag. Även om en finansminister vill hålla i pengarna så är fler barn är en bra sak för framtiden.– Vi ser också att behovet av bostadsbidrag ligger lite lägre än vad vi förväntat oss, inte heller det är en dålig sak, säger Mats Perämaa.Många av de poster som föreslås ändras i tilläggsbudgeten härrör till den arbetsvärdering landskapet genomfört. Men aktiveringen av dessa påverkar inte resultatet, utan har varit reserverade hos finansavdelningen och delas nu ut till de avdelningar där de hör hemma.

Jonas Bladh