Ännu i går, en vecka efter incidenten, pågick saneringsarbetet hos Lotsbroverket, men i dag ska processen återgå till det normala.– Det var tur i oturen att det hände på dagen, säger Jouni Huhtala, som är samhällsteknisk chef i Mariehamn.– Nu kunde skadorna minimeras omgående, säger han.Det var, som Ålandstidningen berättade i går, i onsdags i förra veckan som Ejderns svartvattentank – med okänd mängd brännolja i – tömdes i samband med att hon ligger på dock i Möckelö. Svartvattnet kördes som normalt med tankbil till mottagningsstationen för externt avloppsvatten intill Rökerirondellen i Mariehamn och chauffören pumpade över avloppsvattnet.Samma dag lade Lotsbroverkets driftschef Tomas Mörn märke till en lukt av olja och diesel i Lotsbroverkets anläggning. Ibland händer det att mindre mängder olja kommer in i systemet, och det kan systemet klara av, men stora mängder är mycket farligt.Ett par anställda åkte ut till de tre pumpstationerna för att kolla av läget. Där luktade det kraftigt av olja och man tog vattenprover. Rätt snabbt skiktade sig vattnet, som till cirka 30 procent visade sig bestå av olja. Man började omgående suga ur pumpstationerna och på torsdag morgon stängde man av flödet till den biologiska reningen.Släppt ut halvrenat vattenUnder två perioder sedan incidenten har man, för att skydda de känsliga biologiska processerna, släppt ut vatten som är mindre renat än normalt i havet. Det som släppts ut har i första hand haft för hög kvävehalt.– Vi har ju tillstånd att släppa ut en viss mängd kväve per år. Jag tror vi klarar av vårt årsmedelvärde trots det här.Men det vatten som släppts ut kan också ha innehållit olja.– Det vet vi inte. Räddningsverket har kollat, men inte upptäckt några tecken på olja i vattnet i Svibyviken. Det kan hända att den avdunstat.SaneringNär Ålandstidningen besöker Lotsbroverket på onsdagen håller personalen, utrustad i skyddskläder och gasmask, som bäst på att rensa ur ett slammagasin som rymmer 90 kubikmeter. Tidigare har man sugit det tomt på slam. I tisdags tömde man två andra bassänger. Totalt handlar det om 200 kubikmeter slam.– Nu har vi utnyttjat det här som magasin för att undvika att få olja i de känsligaste delarna.Slammet har avvattnats för att få ner mängden slam och man har kört mellan 20 och 30 kubikmeter oljeblandat slam till Svinryggen som problemavfall.Normalt hade slammet rötats, men rötningskammaren är den andra känsliga delen av reningsprocessen, så den har man skyddat från oljan.Om vi tänker att det här inträffat på en fredagskväll och ingen varit på plats för att upptäcka oljelukten. Vad hade hänt då? Vad är det värsta scenariot?– Att kvävereningen slutat fungera.Kvävereningen görs genom en biologisk process, där levande mikroorganismer förvandlar kvävet i vattnet till kvävegas. Även i rötkammaren finns mikroorganismer. Olja är giftigt för mikroorganismerna och den här mängden olja hade tagit livet av dem.– Då hade vi behövt tömma kvävereningen. Det är en bassäng på 6.000 kubikmeter. Den är enorm. Och så hade vi tvingats börja om från början med att starta den biologiska processen.Sannolikt hade man då importerat mikroorganismer från något annat reningsverk, men det hade ändå gått långsamt.– Det tar minst en månad, kanske två, men det är en gissning.Under den tiden hade man tvingats släppa ut allt avloppsvatten utan att rena det från kväve, rakt ut i havet. Det hade definitivt varit mer kväve än Lotsbroverket har tillstånd att släppa ut.Hur allvarlig var situationen?– Vi försöker alltid att rena vattnet för att skydda Östersjön. Det är allvarligt om man släpper ut näringsämnen i vattnet, det är ju därför vi finns.Kunde man ha undvikit det här?– Det är en svår fråga. Nu har ju något gått snett och det behöver vi reda ut så att det inte upprepas.Tomas Mörn har jobbat i branschen i tio år.Har du varit med om något liknande?– För ett par år sedan sprang en oljecistern läck och det rann ut i en invallning som var kopplad till avloppet. Då lyckades vi stoppa oljan vid pumpstationen. Nu var hela processen i farozonen.Jouni Huhtala konstaterar att personalen var alert och att miljöskadan på det viset kunde begränsas.– Sedan har det ekonomiska konsekvenser som någon måste ta, säger han.
FaktaLotsbroverketNormalt, och en aning förenklat, renas avloppsvattnet i fyra olika steg:1. Först silar man bort skräp – bindor, trasor och andra saker som folk felaktigt spolar ner i toaletterna.2. Sedan tillförs fällningskemikalier som gör att fosfor och slam sjunker till botten i en sedimenteringsbassäng. Slammet tas sedan om hand i punkt fyra.3. Vattnet förs vidare till den biologiska reningen, kvävereningen. Här finns levande mikroorganismer som tar vara på kvävet i vattnet och förvandlar det till kvävegas. Efter det pumpas vattnet ut i Svibyviken.4. Slammet som blir kvar i steg två leds till en rötkammare, vilket också är en känslig biologisk process där mikroorganismer bearbetar slammet. När slammet är färdigt rötat avvattnas slammet och vattnet som blir kvar, rejektvattnet, först tillbaka för att renas en gång till, till punkt två. Slammet som blir kvar är en restprodukt som Lotsbroverket betalar för att bli av med.• Lotsbroverket renar avloppsvattnet från Mariehamn, Hammarland, Jomala, Finström, Saltvik, Sund och Lemland.
Emma Harald