På annandag jul klockan 23:12 förra året inkommer ett larm om en husbrand i Eckerö. Den 48-årige mannen som bor i huset är svårt brännskadad och avlider drygt ett dygn senare till följd av sina skador.

Kommissarie Tommy Thörnroos vid Ålands polismyndighet har förra julen jour som allmän ledare. Det innebär att man håller telefonkontakt med kollegorna på stationen, bara vid mer krävande situationer åker man in och tar ledningen.

– Det hade varit lugnt fram till den här händelsen. Jag och min familj hade varit ute hos mina svärföräldrar, spelat spel, ätit julmat och haft en stillsam dag, säger han.

Fyra poliser uppdelade i två patruller är i tjänst den här decemberkvällen. En av poliserna ringer Tommy Thörnroos för en avstämning. Under samtalet nämner polisen att det har kommit larm om en husbrand i Eckerö och att en patrull är på väg dit.

– Tio minuter senare ringer kollegan igen och säger: ”Du, vi får höra att mannen som bor i huset säger att någon har kastat in stenar och tänt på, och han är riktigt illa däran”.

Informationen sjunker in – någon har avsiktligt gjort detta mot mannen.

– Jag sade till min kollega: ”Det här måste vi hantera som ett försök till mord”. Nu när jag berättar det går det rysningar ner för nacken fortfarande, säger Tommy Thörnroos.

Snabb förstärkning

Den grova brottsligheten är låg på Åland. Mord är mycket ovanligt, statistiskt sett sker det en gång vart tionde år.

Finlands centralkriminalpolis har tidigare ansvarat för större och svårare utredningar på Åland. Men efter de senaste årens reformer inom polisen förväntas de lokala inrättningarna leda sina utredningar själva, med Centralkriminalpolisen som bollplank.

Det här ställer stora krav på den åländska polisen. Timmarna efter branden läggs den viktiga grunden för utredningen. Brottsplatsen undersöks och dokumenteras, och man pratar med folk om vad de har sett och vad de vet.

Trots att det är sent på lördagskvällen och mitt under julhelgen rycker flera poliser in, snart är de tio stycken som arbetar med ärendet. Tommy Thörnroos leder arbetet från stationen, hans roll är att vara en spindel i nätet och hålla ett brett perspektiv.

Mannens viktiga vittnesmål

Den skadade mannen förs med ambulanshelikopter till sjukhuset i Mariehamn där hans allvarliga tillstånd bekräftas. 90 procent av huden är täckt av tredje gradens brännskador. Nervbanorna är avbrunna och han känner inte längre så hög smärta.

Men han är vid medvetande och talbar. Läkare beslutar att han ska sövas och intuberas, men innan dess hinner han berätta för både räddningspersonal, sjukvårdare och polis om hur branden har startat och hur han har blivit brännskadad.

Vad säger mannen till polisen?

– Att han har legat i soffan och tittat på tv och reagerat på ljud och rörelser utanför huset som han trott att kanske var rådjur. Plötsligt har det kastats in stenar genom fönstret. Lätt upprörd reser han sig upp från soffan och tittar ut. Då kastar någon en brännbar vätska på honom och samtidigt antänds den. Han lyckas springa ut, släcka elden och ta sig till grannarna. Han kan inte säga vem som har gjort det, han tyckte sig höra röster men kan inte säga desto mer om rösterna. Det var väldigt bra att få de här uppgifterna, säger Tommy Thörnroos.

Bilden av att branden är överlagd stärks av att frivilliga brandkårister och sjukvårdare på plats noterar en stark lukt av brännbar vätska. Polisen lyckas spåra hur mannen har rört sig de 150 meterna mellan sin bostad och grannarnas hus.

– Vi hittar brända klädrester från ett dike han har varit ner i för att släcka elden. Längs vägen hittas klädrester som fallit från kroppen, säger Tommy Thörnroos.

Tips från allmänheten

Mannens liv går inte att rädda. Två dagar efter branden ändras brottsrubriceringen från ”försök till mord” till ”mord”. Polisen vänder på alla stenar de kan för att ta reda på vem som ligger bakom gärningen.

– Väldigt snabbt kom det fram att det fanns en mycket infekterad vårdnadstvist. Det i sig är inte tillräckligt för att väcka misstanke. Bara för att man en gång i tiden haft en dispyt betyder det inte att man per automatik blir misstänkt, säger Tommy Thörnroos.

Den samlade bilden av historiken tillsammans med tips från allmänheten ger dock polisen skäl att misstänka mannens 30-åriga ex-fru. Det är den lägsta misstankegraden, men det är nog för att gripa och förhöra en person.

Det finns en annan person som polisen också är intresserad av att prata med, ex-fruns 37-åriga väninna. Samtidigt som polisen griper ex-frun hämtar de väninnan till förhör.

– Natten efter branden hade vi en civilpatrull i Eckerö, deras uppgift var blott och enbart att köra runt till olika adresser som på ett eller annat sätt kunde ha något att göra med den sedermera avlidne mannen. Då observerade de en förflyttning av väninnans bil. Det fick oss att reagera. Först var tanken: ”Har hon varit ute och kört kanske hon har sett något?”. Men vi visste att de var väninnor. Därför valde vi att ta in väninnan på förhör samtidigt som vi hämtade ex-frun.

I det här skedet är väninnan bara ett vittne. Men när polisen är i ex-fruns bostad för att gripa henne lägger en av dem märke till ett konstigt sammanträffande.

– En kollega observerar att ex-fruns telefon ringer. Med stöd av tvångsmedelslagen har vi rätt att gå igenom telefoner och då ser vi att den som har ringt är väninnan. Hon har alltså ringt samtidigt som hon blir hämtad. Det fick oss direkt att fundera: ”Vänta nu, varför ringer hon?”. Vidare telefonundersökningar ger oss skäl att fundera ytterligare ett varv runt det här. Det är något som inte stämmer, säger Tommy Thörnroos.

Trovärdigt erkännande

I och med att tröskeln för skälig misstanke är låg griper polisen även väninnan och Ålands tingsrätt beslutar att de misstänkta ska häktas.

Till en början nekar båda till att ha något med dådet att göra, och de ger varandra alibi.

Men det dröjer inte länge förrän utredningen tar en plötslig vändning. Väninnan meddelar att hon vill boka ett nytt förhör, det är sent på kvällen men hon har några saker hon vill justera.

– Utredaren ringer mig och jag bestämmer mig för att sitta med vid förhöret i ett hörn, bara för att lyssna, säger Tommy Thörnroos.

Endast några få dagar in i utredningen kommer genombrottet, väninnan väljer att erkänna.

– Hon säger att det var hon och ex-frun, det har varit planerat och förberett en tid. De har tagit sig ner tillsammans till händelseplatsen, parkerat väninnans bil en bit bort, smugit genom skogen fram till en gran några tiotals meter bort från den sedermera avlidnes hus. Där har det funnits hinkar fyllda med bensin, med hinkarna i händerna har de smugit fram till huset. Sen har stenarna kastats in, de har tänt på och sprungit därifrån.

Vad betydde erkännandet för utredningen?

– Det räcker aldrig med att en person säger: ”Jag har mördat någon”. Den som erkänner måste beskriva omständigheterna. Under förhöret stämde man av mot information vi redan visste via tips, kameror och telefoner. Sammanlagt gav det att erkännandet var väldigt trovärdigt. Därigenom hade vi ett betydligt starkare ärende.

– På det personliga planet gav det ett lugn, för det visade att man var på rätt spår. Det hör till rollen att tvivla på den information man har så att man inte missar något annat. Men i och med att berättelsen var så pass detaljerad och vi hade fakta som kunde styrka den så gav det bilden av att vi var på rätt spår, det är inte någon annan mördare som springer lös där ute.

Ex-frun nekar

Ålands tingsrätt kan nu ta beslut om ny häktning på den starkare misstankegraden: sannolika skäl.

Enligt väninnan är ex-fruns motiv att hon inte kan acceptera domstolens beslut om delad vårdnad. Hon säger i förhör att ex-frun har sagt att mannen ”måste bort”.

Vad säger väninnan om varför hon har deltagit i det här? Hon riskerar själv enorma konsekvenser.

– Hon hävdar att hon har blivit manipulerad och att det har byggts upp under en längre tid. Hon säger att hon har försökt stoppa den här gärningen flera gånger, att hon har varit med i det hela för att försöka förhindra den. Sen har det gått så långt som som det gjorde. Men någon helt klar och tydlig bild fick vi inte.

Hur reagerar ex-frun på väninnans erkännande?

– Antingen väljer hon att inte kommentera eller så menar hon att det är falskt.

Rykten försvårade

Drygt tre månader senare, i april 2021 lämnar polisen in en 2.000 sidor lång förundersökning till tingsrätten.

Vilka utmaningar har polisen haft under utredningens gång?

– Det är inte direkt någon hemlighet att jag hade åsikter kring den ryktesspridning som skedde, Ålands litenhet har helt klart med saken att göra. Den stora detektiven allmänheten kan vara polisens bästa vän men också värsta fiende. I det här fallet var det både och. Vi fick mycket matnyttigt via de tips som kom in och de funderingar som uppstod. Men tyvärr fick vi också mycket som man fick dementera, vi tvingades lägga energi på sådant som inte hade med saken att göra. När rykten börjar gå så pass starkt att det börjar utmana rättssamhället som är en del av vår demokrati måste man mana till besinning. När man gör det når man å andra sidan fram till människor, där är vår litenhet i stället en fördel.

Går det som förundersökningsledare att säga att man är nöjd med utredningen?

– Alla som haft stora projekt som verkligen har berört en, som man investerat både tid och känslor i, vet att frågan om när ska man vara nöjd är svår. Det finns alltid något man hade kunnat putsa på eller något man hade kunnat titta mer på. Men det är ett bra jobb som har gjorts. Jag är oerhört stolt över den inställning mina kollegor visat och det driv man gick in med. Tilliten och förtroendet till mina kollegor var stor tidigare, i dag är den grundmurad.

Ex-frun har konsekvent nekat till inblandning i mannens död, i förundersökningen och under rättegången i Ålands tingsrätt. I juni 2021 dömdes hon till livstids fängelse för mordet som enligt tingsrätten var ”synnerligen rått och grymt”. Väninnan dömdes till 11 års fängelse, strafflindringen fick hon på grund av att hon hjälpt polisen under utredningen. Väninnan har inte motsatt sig domen, men ex-frun har överklagat den till hovrätten. Tingsrättens dom mot ex-frun har inte vunnit laga kraft, det återstår ännu en prövning av ärendet.