Rädda Lumparns utredningsrapport ”Finbydiket: Hur blev det så här?” presenteras på torsdagen. Den innehåller en sammanställning över de verksamheter som medfört och medför näringsbelastning till det övergödda Finbydiket i Sund, som i sin tur är en betydande belastningskälla till den övergödda havsfjärden Lumparn.Med Finbydiket avses ett 19 kvadratkilometer stort avrinningsområde som omfattar mellan- och sidodikena av Träsk, Vivastby träsk, Övre viken, Hummelviken, Finbyviken och Svinösund.Rapporten visar att Finbydiket totalt sett är extremt övergött. I den nordligaste sjön Träsk har näringsvärdena för länge sedan spräckt skalan för dålig ekologisk status. Fosforhalten är upp till tio gånger högre än gränsvärdet för dålig status.– Det är väldigt, väldigt högt, säger Carina Aaltonen som är vice ordförande i Rädda Lumparn.Finby träsk är en av de mest döda sjöar som finns på Åland, säger Brage Wilhelms.– Fiskdöden i Träsk var ett hårt slag. I dagsläget finns inte någon fisk där, säger Torbjörn Sjöblad som är styrelsemedlem i Rädda LumparnFlera orsakerI den 70 sidor långa utredningen listas tre huvudsakliga orsaker till problemen i området:Den första är den landbaserade fiskodlingsverksamheten i Guttorp (nu Ålands fiskevårdscentrum), som har inneburit stora fosforutsläpp. Den andra är kompostverksamheten i Gunnarsby (nu Ålbiocom Ab), som totalt sett är den största kvävebelastaren till Träsk. Den tredje huvudsakliga orsaken är näringsläckage från jordbruk.Andra orsaker nämns också, bland annat skogsbruk och avlopp.Både fiskodlingens och kompostens bakgrund och verksamheter beskrivs ingående i utredningen. Som en slutsats konstateras för fiskodlingens del att man 1979 trodde att dikessystemet skulle tjäna som naturlig rening. ”Det visade sig medföra ödesdigra konsekvenser för särskilt Träsk och Vivastby träsk”, skriver man.För kompostverksamheten är slutsatsen att verksamheten ”tagit till ad hoc lösningar som extra fältblandningar, spridning av lakvatten till åkrar, en dysfunktionell våtmark samt lagringsplatser för de kompostmassor som inte gått att sälja, vilket under åren totalt sett medfört stora utsläpp till Gunnarsbydiket”.Men den övriga näringsbelastningen i hela Finbydiket spelar också en roll i övergödningsproblematiken, enligt utredningen.RestaureringMånga åtgärder har redan vidtagits som har minskat näringsutsläppen väsentligt. I utredningen nämns bland annat fiskodlingens nyligen ibruktagna reningsanläggning, Sunds kommuns avloppssatsning och kompostföretagets villighet att hitta sätt att minska läckaget.Men det räcker inte för att uppnå vattenramdirektivets målsättning om god ekologisk status senast 2027, bedömer man.Det som behövs är en restaurering av sjöarna.– Men innan man börjar med åtgärder för att förbättra Träsk måste man stoppa inflödet, säger Carina Aaltonen.Det är inte föreningens roll, säger hon.– Det kostar säkert 500.000 euro bara att rusta upp Träsk, säger Carina Karlsson som är medlem i styrelsen för Rädda Lumparn.Rädda Lumparn hoppas att utredningen i stället ska ligga till grund för åtgärder av de berörda aktörerna. Carina Aaltonen uppmanar landskapsregeringen och Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet att inte vara rädda att stå på miljöns sida.– Jag hoppas att det här ska ge politiker och tjänstemän råg i ryggen för att komma tillrätta med Finbyområdet. Om vi inte har kraft och vilja att reda upp vår egen skit då ser framtiden väldigt mörk ut för oss runt Östersjön, säger hon.Fortätter läcka fosforCarina Aaltonen var själv miljöminister 2011–2015 med ansvar för dessa frågor.– Hade jag haft det här bakgrundsmaterialet när jag jobbade med Ålandskomposten och Guttorp hade jag fattat hårdare beslut. Men jag hade inte den bakgrundsbilden och det beklagar jag, säger hon.Utredningsprojektet har letts av Simon Holmström vid Future Frame Consulting. Sigrid Hedbor, som har deltagit i arbetet genom att bland annat utföra analyser, är med under presskonferensen.Glöm inte sedimentet, säger hon om det fortsatta arbetet.– I sedimentet har gamla synder samlats. Det kommer att läcka och hålla Träsk i ett ordentligt övergött tillstånd i årtionden.Rapporten finns på Rädda Lumparns webbsida och Facebooksida.
BakgrundFöreningen Rädda LumparnRädda Lumparn grundades 2014. Orsaken var att invånarna runt Lumparn var oroliga för sina närvatten.Föreningens syfte är att förbättra vattenkvaliteten i Lumparn och dess viksystem.2016 konstaterades att insjön Träsk var i mycket dåligt skick. Sedan dess har Rädda Lumparn arbetat för att fler undersökningar ska göras och för att åtgärder ska vidtas.I går presenterade man utredningen ”Finbydiket: Hur blev det så här?”.Källa: Rädda Lumparns utredning.

Anna Jakobsson