Kanta-tjänsten är en webbtjänst där medborgarna i Finland kan logga in med sina bankkoder och se bland annat uppgifter om patientbesök och ordinerad medicinering, anteckningar som rör vård och även röntgen- och laboratorieundersökningar. Tanken bakom systemet, ur den enskilde individens perpektiv, är alltså att göra det lättare att få tillgång till sina personliga uppgifter.

Åland är i dag endast anslutet till vissa av systemets tjänster, vilket uppmärksammades när Finland förra året bestämde att EU:s digitala covidintyg skulle tillhandahållas just i Kanta.

I början av förra året tillsatte landskapsregeringen en arbetsgrupp med uppgift att ta fram ett underlag för hur man genom lagstiftning kan reglera om behandling av patient- och klientuppgifter på ett sätt som gör det möjligt att ta i bruk centrala databaser.

Mångfacetterat

Arbetsgruppen har tittat på olika alternativ men landar i slutsatsen att såväl den åländska hälso- och sjukvården som socialvården ska ansluta sig till Kantas tjänster. Men i rapporten flaggas samtidigt för att det här skulle medföra förpliktelser om anslutning för både offentliga och privata aktörer och dessutom innebära omfattande ekonomiska, tekniska och lagstiftningsmässiga åtaganden från åländsk sida.

Arbetsgruppen villkorar också sitt ställningstagande för en åländsk anslutning, och räknar upp en rad minimikrav som måste uppfyllas. Till dem hör att de digitala tjänsterna inte får strida mot självstyrelsens grundprinciper, att tjänsterna ska kunna användas på svenska, att de ekonomiska konsekvenserna är rimliga i förhållande till självstyrelsens resurser och att de digitala lösningarna ska vara så säkra att känsliga hälsouppgifter inte kan röjas.

Landskapsregeringens it-chef Ronny Lundström och Joakim Örblom, informationsansvarig vid Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS), är två av arbetsgruppens medlemmar. De har främst tittat närmare på de tekniska bitarna, säger Ronny Lundström.

– Ska man ansluta sig till ett stort landsomfattande system kräver det mycket av både säkerhet och dokumenterade processer. Säkerheten ska finnas i tekniken och anslutningarna men också i de organisationer som ansluter sig. Informationen får inte släppas ut och komma i orätta händer, och den information som förs in i systemet måste också vara korrekt och uppdaterad.

Flera utredningar

Ålandstidningen har sökt flera tjänstemän i gruppen, vars uppdrag nu är avslutat. Ordförande, juristen Joel Bremius, jobbar inte längre kvar vid landskapsregeringen. Övriga medlemmar i gruppen, förutom ovan nämnda, är juristen Salome Saar, lagberedare Sören Silverström, rättschef Michaela Slotte och dataskyddsombud Magnus Unger.

Rapporten överlämnades i slutet av december men antecknades för kännedom av minister Annette Holmberg-Jansson (MSÅ) först i går. Landskapsregeringen har tillsatt ytterligare arbetsgrupper i ärendet, en utreder behovet av lagstiftning för den offentliga sektorn rörande informationshantering, och en annan grupp ska se på upprättandet av ett e-arkiv.