Sju grupper har arbetat med att formulera delmål för de sju övergripande strategiska utvecklingsmålen. Man har även bestämt indikatorer som gör läget och arbetet framåt mätbart.
De sju utvecklingsmålen är välmående, tillit och delaktighet, god vattenkvalitet, biologisk mångfald, attraktionskraft, kraftigt minskad klimatpåverkan samt hållbar konsumtion och produktion.
Det första huvudmålet ”Välmående människor vars inneboende resurser växer” bygger på att invånarna känner att man har ett meningsfull arbete och en meningsfull fritid, och tillgång till bra utbildning.
För att mäta välmåendet utgår man från de fyra indikatorerna: Andelen människor som känner sig blomstrande. Den förväntade livslängden. Andelen personer som avlägger eftergymnasial examen. Och andelen människor som upplever att de har goda förutsättningar för att ha en meningsfull fritid.
– ÅSUB kommer att genomföra en enkätundersökning av hur ålänningar upplever möjligheten att blomstra, berättar processledare Sandra Jourdan.
Tillit är grunden
Mål två är att ”Alla känner till och har verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället”.
– Mellanmänsklig tillit är grunden för ett demokratiskt samhälle, säger Dan Sundqvist när han redogör för gruppens arbete.
Som indikatorer på hur graden av delaktighet upplevs har man valt andelen människor som känner hög mellanmänsklig tillit, Gini-koefficienten som beskriver inkomstskillnader, andelen människor som har upplevt våld i nära relationer under de senaste 12 månaderna. Andel människor som upplevt diskriminering eller korruption de senaste 12 månaderna samt en jämställdhetsindikator.
Det tredje målet är ”God vattenkvalitet”.
– Vattnet är ju centralt för hela bilden av Åland. Det är viktigt att vi alla hjälps åt att berömma positivt miljöbeteende, säger Ann Nedergård i vattengruppens presentation.
Att fortsätta minska utsläppen är centralt, liksom att synliggöra vattnets status. Indikatorerna på hur arbetet går är mätningar av vattenkvalitet, mängden utsläpp av fosfor och kväve och hur genomförandet av vattenvårdsåtgärder går.
– Till politikerna vill jag säga att långsiktig utveckling kräver framsynt lagstiftning i dag, säger Ann Nedergård.
Man föreslår även att landskapet sätter ihop en grupp som jobbar specifikt med att få loss mer av EU:s olika projektpengar för grön omställning.
Levande natur
Det fjärde målet eftersträvar ett ”Ekosystem i balans och biologisk mångfald”.
– Vi vet att det åländska folket bryr sig om den här frågan, säger Petra Granholm och påpekar att en välmående natur är en förutsättning för alla sju huvudmål.
Som indikatorer väljer man att mäta andelen skyddad mark, andelen skyddat vatten samt allmänhetens attityd till biologisk mångfald.
– I vår konsumtion har vi mycket att vinna på att imitera naturen. I naturen uppkommer inget avfall.
Johanna Backholm sammanfattar kärnfullt det femte målet ”Attraktionskraft för boende, besökare och företag” med:
– Vi vill bli fler.
Gruppen har tagit som uppgift att identifiera, starta och koppla ihop hållbara och framåtdrivande projekt som jobbar för att Åland till år 2030 ska ha 35.000 invånare, 14.000 arbetsplatser i privata näringslivet och 300.000 övernattande besökare.
Som mätindikatorer väljer man befolkningsförändring, antal arbetsplatser i företag samt antal gäster som köper övernattning.
Diskutera skärgårdstrafiken
Det sjätte målet ”Kraftigt minskad klimatpåverkan” har delmålen 80 procent lägre totala växthusgasutsläpp jämfört med 2005, halverade växthusgasutsläpp från vägtrafiken jämfört med 2005, att all elanvändning kommer från fossilfria energikällor samt att fossil uppvärmning av byggnader helt upphört.
Vad gäller minskade utsläpp från transporter är sjöfarten på väg in i EU:s utsläppshandel vilket kommer att driva på utsläppsminskningen snabbt eftersom det blir oerhört dyrt annars, säger Niklas Lampi som leder gruppen.
– Men vår egen skärgårdstrafik har seglat på en räkmacka genom hela klimatkrisen och omfattas inte av utsläppshandeln. Det här är något som måste diskuteras.
Som mätindikatorer väljer man det totala koldioxidutsläppet, mängden lokalproducerad fossilfri el samt mängden fossil- och fossilfri energianvändning.
Det sjunde målet ”Hållbara och medvetna konsumtions- och produktionsmönster” går ut på att minska mängden avfall och öka konsumtionen av hållbara och lokalproducerade livsmedel och varor.
Man utgår från mätindikatorerna andel av befolkningen som har sparsam återanvändande livsstil, antalet företag, föreningar och organisationer som redovisar sitt hållbarhetsarbete i sin årsredovisning samt uppkommen mängd avfall per person.
– Men en fråga vi alla måste ställa oss är om vi är säkra på att vi verkligen vill uppnå hållbarhetsmålet. För det kommer att komma stunder när målen ställs mot budgetar och arbetstillfällen till exempel. Och då måste vi vara säkra, sade Fredrik Rosenqvist när han redovisade konsumtionsgruppens mål.
Den femte statusrapporten går att läsa på www.barkraft.ax.
