Vid årsskiftet fusionerades Mariehamns Energi och Mariehamns Elnät. Planen är att samla all verksamhet under samma tak i den gamla kraftverksbyggnaden som ska byggas om till kontor. Maskinmästarna Karl-Johan ”Kalle” Rundberg och Lars-Erik ”Lasse” Eriksson gillar inte alls tanken på att skrota kraftverket och sälja bort den stora Wärtsilädieseln. – Det är lite vansinnigt och kapitalförstöring av stora mått att lägga ned ett fungerande kraftverk. Vi tycker att den borde finnas kvar i beredskap ifall något händer med elförsörjningen från Finland och Sverige, säger Lasse  Eriksson. De har redan fått höra att det inte behövs reservkraft nu när Finlandskabeln finns, men menar att det argumentet är ihåligt. – Åland är en ö och mycket sårbart. Som världsläget ser ut så borde vi ha egen reservkraft. Det kan bli ett sabotage eller en terrorattack som slår ut kabeln, säger Kalle Rundberg.
Säkra grundtryggheten
De båda är aktiva i gruppen ”Tvärstyckarna”, pensionerade maskinister som träffas en gång i veckan för att skruva, prata och köra gamla kultändare och dieselmotorer. – Vi är totalt 160 pensionerade maskinbefäl av drygt 300 medlemmar i Ålands energi- och sjöfartstekniska förening. Det finns stor enighet bland dem om att kraftverket borde bevaras, förklarar Lasse Eriksson. De tycker att den 18-cylindriga kraftverksdieseln, som kan leverera 17 megawatt, borde ses som en försäkring för att hålla Åland igång om det värsta skulle inträffa. – Tillsammans med Kraftnät Ålands gasturbin i Tingsbacka skulle man säkra ljus och värme för hushållen. Ett par dagar utan ström i minus 15 grader skulle orsaka skador för stora värden, framhåller Kalle Rundberg.
Praktisk utbildning
De båda maskinveteranerna anser att landskapet borde kunna betala för att bevara beredskapen och nödvändigt underhåll. Tvärstyckarna har också erbjudit sig att ställa upp som volontärer vid behov. – Vi har lång erfarenhet och kunde även överföra praktisk kunskap till blivande maskinister. Åländska rederier har gammalt tonnage med sådana här maskiner, så det behövs mer än att sitta bakom en dator, påpekar Lasse Eriksson. Närheten till sjömansskolan och högskolan ser de som en fördel, samtidigt som det är en fungerande helhet. – Säljer man bort dieseln och river ner allting runtomkring, då är det borta för alltid. I stället borde det skapas ett beredskapscenter dit även oljeskyddet kunde flyttas, föreslår Kalle Rundberg.
Svårsåld motor
Duon ser också en turistisk framtid för kraftverksmiljön. – Det är ju som ett museum redan, så det kunde utvecklas med besökande grupper och evenemang. Vi kunde köra gamla motorer på gården och locka publik, säger Lasse Eriksson. Eftersom den 250 ton tunga dieseln har varit till salu i ett år utan resultat så tror de inte att den går att sälja. – Den är 30 år gammal och ingen köper begagnat för installationerna är så omfattande. Men maskinen är ju renoverad och vore en bra trygghet för oss. Bara vetskapen om att det finns beredskap ger livskvalitet, understryker Kalle Rundberg. Dieselmotorn och reservkraftproduktionen överfördes vid årsskiftet från Mariehamns energi till stadens nya bolag Enerexit, som har i uppdrag att avyttra verksamheten för att sedan likvideras.

Jonny Mattsson