Under 2015 utlyste Visit Åland en tävling bland världens bloggare. Ett hundratal svarade. Av dem valde turistorganisationen ut tio bloggar som blev inbjudna med helpension. I helgen kom allihop till Åland.
Allt är förstås ett enda stort marknadsföringsprojekt. Alla bloggarna blir bussade fram och tillbaka till i princip allt som Åland har att erbjuda. De får åka skidor, äta på restauranger, bada bastu på Mariebad och får en guidad visning på Sjöfartsmuseet. Syftet är att de ska berätta för sina följare hur fantastiskt Åland är. De utgör en annan målgrupp än tidningsläsare och tv-tittare.
Gemensamt för alla utvalda bloggar är att de är bildrika och avancerat formgivna. Här finns inga personliga snackbloggar i fördefinierade mallar. Allt är ... elegant.
Fotograferar Pommern
Det är glatt gäng som samlas på Sjöfartsmuseet. Ålandstidningens utsända försöker samla allihop i trappan för en gruppbild, men det är svårt. Genom fönstret upptäcker de Pommern, och i ett samfällt ”ååååh” på sex olika språk försvinner plötsligt hälften iväg för att fotografera fartyget.
Alice Agnelli och Allesandro Madami kommer från Milano i Italien, och driver en blogg och webbutik som är större än många nordiska tidningssajter, ”A gipsy in the kitchen”. Den handlar om resor och mat i kombination. Alice har varit i Stockholm en gång, men för Allesandro är det första besöker i Norden.
– Vi älskar bägge den nordiska kulturen, och vi älskar den oförstörda naturen, det faktum att här inte finns någon miljöförstöring och maten, säger Alice.
– Det är så få människor här också, det gör att det blir väldigt fridfullt, det här är ett ställe där man bara kan ta det lugnt. Och så är allting så vackert designat. Jag gillar staden och alla trähus, lägger Allesandro till.
”A gipsy in the kitchen” är så nära en professionell produktion man kan komma, och bloggen har anställda annonssäljare. ”This girl loves” ligger i andra änden av spektrat. Den drivs av brittiskan Sara Thomas, som kallar sig en ”digital nomad”. Egentligen är hon geolog.
– Jag gick ut skolan och hade 18 månader ledigt innan mitt jobb skulle börja, så jag funderade över vad jag skulle göra med all tid. Jag har alltid velat resa, så jag startade min blogg som ett sätt att berätta om mina resor, berättar hon.
Fler borde resa ensamma
Det unika med hennes reseblogg är att hon reser ensam. Att som ensam kvinna resa runt i Ecuadors inre är inte så vanligt. Men det borde vara det, tycker Sara.
– Det leder till att jag träffar en massa människor som jag aldrig skulle lära känna om jag reste med ett gäng kompisar. Jag får en massa erfarenheter och lär mig en massa praktiska saker som jag skriver om, ofta ur ett tipsperspektiv för att sprida lärdomar och inspirera andra.
För henne är det första gången i Norden.
– Vi landade i Helsingfors, men jag hann inte se något av den stan innan det var dags att fortsätta hit. Det är otroligt vackert med all snö. Jag älskar att ta landskapsbilder, och det har blivit alldeles för mycket fotograferande av Åland känner jag, säger hon och skrattar.
Så ditt jobb, kan man säga, är att resa runt i världen på heltid och skriva om dina intryck? Hur länge kan man hålla på med det?
– Inte så länge till. Snart flyttar jag till Sydkorea för att börja jobba som engelskalärare.
Tydligen har bloggarna fått information om språkfrågan på Åland, möjligen har de blivit lite väl hårt drillade. Sara tittar ned i undertecknads block och konstaterar:
– Vad häftigt att du kan lyssna på mig och skriva ned vad jag säger lika snabbt som jag pratar, och på finska dessutom!
Finska? Nja, inte riktigt.
– Nej! Förlåt, förlåt! På svenska menar jag! Jag menade verkligen inget illa med det. Gud, förlåt mig! På svenska förstås!
Fredrik Granlund