Docenten i psykiatri, Kristian Wahlbeck, är utvecklingsdirektör vid föreningen Psykisk Hälsa Finland, tillika forskningsprofessor vid institutet för hälsa och välfärd (THL). Hans orubbliga åsikt är att alla patienter, i händelse av missnöje med ett beslut, har rätt till ett andra omdöme av en opartisk läkare.

– Och när ett utskrivningsbeslut har fattats ska även den mottagande parten vara med och bestämma över fortsättningen.

I praktiken bör alltså sjukhuset och den mottagande parten vara överens om den fortsatta vården före ett utskrivningsbeslut fattas?

– Ja, det hör till god vårdrutin och sed att ombesörja att den fortsatta vården är adekvat innan en patient skrivs ut och förflyttas till en annan inrättning.

Ponera att den tilltänkta mottagande parten inte har de rätta resurserna och kunskaperna att ta emot en viss patient – vad är det korrekta förfarandet då?

– Då kan inte patienten skrivas ut, parterna måste föra en dialog om det. Det bästa kanske är att patienten fortsätter i sin nuvarande vård. Det beslutet ska alla involverade parter fatta i i samråd – det får aldrig ske över patientens huvud.

Ingen åldersgräns inom psykiatrin

Och om patienten själv anses otillräknelig?

– Då ska man höra en utsedd god man, förmyndare eller intressebevakare. Och ur en läkaretisk synvinkel ska patienten själv höras även om hen är förklarad som otillräknelig.

Ser du det som moraliskt försvarbart att föra över ansvaret från ÅHS till kommunernas äldreomsorg för patienter som har vårdats på slutna avdelningar under 30-45 år?

– Det kan jag inte uttala mig om, men det kan uppstå situationer där specialvården inte längre behövs, medan patienten ändå behöver någon form av fortsatt vård. Men det är väldigt, väldigt ovanligt efter så lång tid som du beskriver i det här specifika fallet. Däremot finns det ingen åldersgräns inom psykiatrin, en utskrivning ska baseras på måendet och inget annat.