– EU:s regelbok, grundfördraget, slår i princip fast att EU ska respektera självstyrelsen. Åland är med i EU på premissen att kommissionen ska respektera självstyrelsen och att inte EU-rätten ska förändra vår självstyrelse, säger Anton Nilsson.
Men den senaste tiden har han noterat en tendens till det motsatta.
– Det är problematiskt för Ålands del.
Där det tidigare var möjligt för självstyrda områden att genomföra EU:s regelverk på ett eget sätt, har EU nu börjar kräva en enda modell för hela medlemsstaten.
– Den förändringen får stora konsekvenser. Den nationella planen görs då i Helsingfors för hela landet. Vi får en situation där behörighet flyttas från Mariehamn till Helsingfors, indirekt via EU-lagstiftning, säger Anton Nilsson.
Beroende av god vilja
Finländska myndigheter har i många fall agerat pragmatiskt i sådana situationer.
– Åland har fått göra en egen plan och sedan har man lagt ihop dem. Det fungerar även om det innebär en språklig utmaning.
– Men man försätter självstyrelsen i en situation där den blir beroende av en god vilja hos ministerierna i Helsingfors. Självstyrelsen behöver klara spelregler och juridisk tydlighet. Den kan inte vara beroende av en godtycklighet, där vi håller tummarna för att det ska finnas en god vilja.
Det kan finnas olika förklaringar till varför den här tendensen har uppkommit inom EU, enligt Anton Nilsson. Det kan till exempel handla om att det gör kommissionens arbetet lättare
– Det är svårt nog för kommissionen att få ihop 27 olika planer. Det är lättare om det bara finns en per medlemsstat.
Varför finns det inte på rådets agenda att vända utvecklingen? Många länder har självstyrda områden?
– Ja, det finns ett antal länder med liknande utmaningar. Trots det var medlemsstaterna nöjda med att göra en nationell plan för återhämtningsfonden. Kanske det handlar om ett politiskt skifte där även medlemsstaterna är pådrivande? De kanske till och med är rätt nöjda med förflyttningen till huvudstäderna, säger Anton Nilsson.
Det finns också en försiktighet inom medlemsstaterna med att lyfta upp frågor om regional självstyrelse på EU-nivå. Det gäller till exempel den spända relationen mellan Katalonien och Spanien.
”Stor utmaning”
Åland har gått med i EU under förutsättning att självstyrelsen ska respekteras, säger Anton Nilsson.
– Går man med i en politisk union som EU går man med på att flytta behörighet på vissa områden till EU. Men inte att behörighet flyttas från Mariehamn till Helsingfors. Det sista vi behöver är saker som ytterligare minskar vår behörighet.
Finns det något som man kan göra åt detta?
– För att hitta rätt medicin måste man ha rätt diagnos och förstå vad den här tendensen beror på. I fall det är att göra tjänstemännens liv lättare måste vi lyfta frågan med kommissionen och göra beslutsfattare medvetna om det. Där har vi har ett väldigt lobbyarbete att göra.
– Vi behöver också ta hjälp av, och samarbeta med, andra självstyrda områden i Europa. Vi är långt ifrån ensamma om det här.
Om tendensen har sin förklaring i en politisk vilja i medlemsstaterna krävs andra strategier.
– Att vända den skutan skulle vara ett grannlaga arbete för oss på Åland. Vi har inte jättemycket att säga till om mot de stora medlemsstaterna i EU.
Klart är i alla fall att problem kan uppstå på områden där man minst av allt anat det.
– Ingen anade att förlängningen av körkortens giltighetstid skulle blir en viktig fråga. Vi behöver bevaka all ny lagstiftning för att kunna mota Olle i grind. Men det är en stor utmaning, säger Anton Nilsson.
