Kortruttmotståndarnas kritik har fått oproportionerligt mycket uppmärksamhet. Den stora majoriteten Föglöbor tycker faktiskt att landskapsregeringens förslag till kortrutt är det bästa alternativet för att trygga framtiden i Föglö – och i alla andra skärgårdskommuner.

Det säger flera barnfamiljer som Ålandstidningen träffar i Degerby.

Kommentarer

Hur många av de som önskar

Hur många av de som önskar kortrutt är markägare i de områden som för alltid förändras av kortrutten? Dagens unga människor har aldrig fått lära sig att respektera andras egendom, utan anser att deras behov och önskemål alltid skall gå först. Man bör informera sig om vilka för- och nackdelar som det innebär att bosätta sig i en skärgårdskommun, innan man flyttar dit, och inte i efterhand kräva att samhället till det yttersta skall tillgodose alla ens önskemål om de förändringar som man anser att är nödvändiga för ens välbefinnande. Den planerade kortrutten innebär sådana väsentliga förändringar i miljön, som aldrig går att återställa om de genomförs.

Dagens unga är framtiden.

Dagens unga är framtiden. Vill man att barnfamiljer skall bosätta sig i skärgården så måste det också skapas förutsättningar för det. Den typiska åländska "Det ska va som det alltid ha varri-mentaliteten" behöver förändras. Men visst, lägg ner planerna och låt skärgården avfolkas så kan alla förnäma sommarstugeägare sitta på sin öde ö och klappa varandra på axlarna.

Det är precis vad som kommer

Det är precis vad som kommer att hända även med kortrutt att Föglö blir ett sommarparadis. Efter ett tag ute i periferin flyttar man närmare tätorten. Vem i helsike vill bo i ett radhus på Föglö? I princip alla föglöbor jag känner har lägenhet i stan. Kortrutten är pengar i sjön till en handfull gaphalsar. Någon inflyttning kommer den inte att skapa, snarare tvärtom då det blir enklare att ta sig till sommarparadiset. Sommarstugetomterna blir än mer åtråvärda och stiger i pris. Då blir det även fart på försäljningen av de idag tomma sterbhusen.

Det mest ohederliga är det

Det mest ohederliga är det som centern har sysslat med. De flesta företrädarna inom centern vet att kortrutten behövs men motarbetar förslagen enbart för politisk vinning. Här är det inte snack om att se till hela Ålands intressen och att hela Åland skall leva utan det handlar om navelskådning och röstkalkylering. Tänk vad annorlunda hela processen skulle ha sett ut om centern hade varit med på tåget.

Man skall leva, och låta leva

Man skall leva, och låta leva. I dag finns ny teknik gällande skärgårdsfärjor, som man i första hand skall satsa på, i stället för att i första hand förstöra den unika åländska skärgårdsmiljön. Varför skall vi på Åland inte kunna åka el-färja, när man kan göra det på annat håll i världen? Politiker får inte låsa sig så fast vid sina idéer att de inte kan se litet längre än till nästa val. Dessutom för ministrarna vara så pålästa och kunniga att de inte hela tiden måste gå i tjänstemännens ledband.

Märklig kommentar av Findus.

Märklig kommentar av Findus. Men fjordarna i Norge blir aldrig isbelagda. Dom är för djupa .Fö nej till kortrutten ! Varför inte folkomrösta när det gäller så mycket pengar ! Hela Åland berörs ju när det gäller att betala, och då får vi spara in på något annat. Sjukvården ? Skolan ? Äldrevården ? You name it !

Sidor

Landskapet hade möjlighet att förlänga avtalet för den södra linjen med ett år, men valde att inte utnyttja optionen med Nordic Jetline. Nu har LR tecknat ett nytt avtal med samma operatör, till en betydligt högre kostnad.
– I efterhand kan man säga att jo, det var fel gjort, säger infrastrukturminister Mika Nordberg (MSÅ).

I dag antog infrastrukturminister Mika Nordberg Nordic Jetline Oy:s anbud för färjetrafiken mellan Långnäs och Galtby.

Sonja Nordenswan har upptäckt att en bergsskreva på Lotsberget verkar ha fungerat som soptipp. Hon tror att en del av soporna kan komma från Lotsstugan.
– Men inte behöver jag veta vem som kastat dit dem, utan vad som går att göra åt soporna.

Starka tillsammans eller handlingskraft framför allt?
Så kan debatten i lagtinget om huruvida landskapet ska ansöka om extra anslag från staten för bron över Spettarhålet och renoveringen av 11 andra broar sammanfattas.

På vattenbyggnationer inriktade Eriksson Bygg Ab redovisar ett rekordresultat på närmare två miljoner euro för 2017.
– Tre fjärdedelar av omsättningen kommer från tre större projekt, säger vd Örjan Eriksson.

Ålands ömsesidiga försäkringsbolag utreder ett stort projekt där flera nya affärsfastigheter kan byggas på Torggatan, bland annat på de tomter där Zeipels och Boreniuska huset står i dag.
– Det skulle göra gott för stadens centrum om tomterna bebyggdes, säger stadsarkitekt Sirkka Wegelius.

Francis Portin är landskapets mest högtflygande trampolingymnast, och den enda som klarar av att landa på fötterna efter fyrdubbla bakåtvolter.
– Hittills har jag aldrig tröttnat på att hoppa. I framtiden hoppas jag på en karriär som stuntman, säger 12-åringen med nästan 24.000 följare på Instagram.

Flera ålänningar samlades i helgen för att samla skräp i Mariehamn under World cleanup day, eller Världsstäddagen.

Sänkt hastighet, ett övergångsställe och flyttad busshållplats.
Det vill flera politiker i Hammarland ha vid infarten till bostadsområdet Öra strand.

Vackra vyer och en drös av nya utmaningar. Förväntningarna bland medlemmarna i Ålands golfklubb är stora och redan nu kan man urskilja de första formerna i Slottsbanan 2.0 som ska stå klar till säsongen 2020.
– Jag ser fram emot nya utmaningar och närheten till vattnet, säger Tage Gustafsson.

Kvalitet säljer och konsumenterna blir alltmer bekväma i sina resvanor. Samarbete behövs för att utveckla den åländska turismen. Det och många andra delar berördes under torsdagens debatt om turismen och dess framtid på Åland.

Böge Holmberg (C) och Sune Axelsson (Ob) överväger att polisanmäla infrastrukturnämnden i Mariehamn sedan en reservation de lämnat in ändrats.

– De har klippt och klistrat utan att fråga oss, säger Böge Holmberg.

Landskapets större vägprojekt blir som regel försenade med några veckor, men enligt vägingenjör Björn Ekblom vid infrastrukturavdelningen beror de missade tidsgränserna i princip aldrig på entreprenören.

– Det brukar vara beställarens fel att projekten drar ut på tiden.

Fler nyheter