Skrivelsen, som lämnades in till landskapsregeringens registratorskontor under onsdagen, är rubricerad ”Anmälan om näringsverksamhet i strid med villkor för tillstånd”.Undertecknaren Anthonio Salminen, moderat fritidspolitiker och bland annat ersättare i stadsfullmäktige, påpekar i den vad Ålandstidningen berättade senast den 15 juni: Möbelbutiken Jysk i Jomala bryter, mer än ett år efter öppningsdagen, fortfarande mot sitt näringstillstånd genom att ge viss service enbart på finska.Att verksamheten ska bedrivas på svenska framgår av ett av fyra villkor i det näringstillstånd som Jysk hösten 2017 beviljades för åren 2018–2022.Fakturor och kvittonTiina Palosaari, retail manager med ansvar för Jysks Ålandsbutik, sade den 14 juni att den delvisa skyltning på finska i början av sommaren berodde på ”en utmaning med Jysks personalresurser”.Enligt henne arbetade Jysk då för att få till en genomgående skyltning på svenska så snart som möjligt, men svenskspråkiga kvitton – som förutsätter ett nytt kassasystem – uppskattades samtidigt kunna dröja så länge som ”15–18 månader”.Anthonio Salminen listar i skrivelsen fyra punkter enligt vilka Jysk i närtid har brutit mot villkoret om svenskspråkig service.För det första är Jysks fakturor på finska, för det andra är Jysks kvitton finska, och för det tredje är även forsedlarna på finska.I den fjärde punkten skriver Anthonio Salminen: ”När Jysks personal diskuterar kundärende sinsemellan, inför svenskspråkig kund, sker det ibland på finska”.Skrivelsen, som har ett aktuellt kvitto och en aktuell faktura som bilagor, avslutas med en uppmaning till landskapsregeringen att göra en inspektion, ”och att därefter vidta lämpliga åtgärder”.Efter negativ erfarenhetAnthonio Salminen säger på onsdagseftermiddagen att det inte är Ålandstidningens rapportering som föranleder anmälan. Han hänvisar i stället till en negativ erfarenhet som en kollega vid hans arbetsgivare Ålands gymnasium nyligen hade i butiken.– Han åkte dit för att köpa utemöbler, och såväl forsedeln som fakturan var på finska. När han ifrågasatte om det verkligen fick gå till på det viset började personalen diskutera sinsemellan, på finska, framför honom.Anthonio Salminen säger att han ser näringstillståndens krav på svenskspråkig service som en central självstyrelsepolitisk fråga, och att han hoppas att hans färska skrivelse tvingar landskapsregeringen att agera.– Förhoppningsvis tvingas landskapsregeringen fatta ett beslut. Den måste konstatera att Jysk bryter mot tillståndet, och ge företaget viss tid till att rätta till bristerna. Om det inte sker bör tillståndet dras tillbaka.Han är kritisk till vad han beskriver som landskapsregeringens hittills handfallna agerande.– Jysk har nu verkat på Åland i mer än ett år, och landskapsregeringens handfallenhet är pinsam. Enligt normal förvaltningspraxis måste en övervakande myndighet sköta sina uppgifter, däribland dra tillbaka tillstånd om tillståndsinnehavarna bryter mot villkoren.En allvarlig sanktionKansliminister Nina Fellman (S) sade den 14 juni att hon såg ”problem med att dra tillbaka ett näringstillstånd”.Hon utvecklar under onsdagseftermiddagen sitt resonemang.– Att dra tillbaka ett näringstillstånd är en allvarlig sanktion, och enligt Finlands grundlag kräver allvarliga sanktioner stöd i lag. Att de aktuella bestämmelserna om sanktioner i anslutning till näringstillstånd finns i en åländska förordning är därför ett problem.Och landskapsregeringen bedömer att ett tillbakadragande av ett näringstillstånd, när ett företag bryter mot villkoren i det, är en sådan allvarlig sanktion i grundlagens mening?– Ja, det är den bedömning vi har gjort.Hon säger att en ändrad näringslagstiftning, som harmoniserar bättre med Finlands grundlag, blir en fråga för nästa landskapsregering.– Någon politisk enighet finns inte på Åland, vissa vill se en mer liberal näringsrätt och andra en mer strikt sådan.

Robert Vickström