År 2018 var djurskyddsanmälningarna till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet totalt 19 stycken, men redan till år 2019 hade de ökat till 40. Hittills i år har ÅMHM fått in 45 anmälningar, vilket redan är fler än förra året när antalet också var 40.

– Vår teori är att tröskeln att anmäla har sjunkit i och med webbformuläret som finns på vår hemsida. De flesta anmälningar kommer in den vägen och man kan välja att vara anonym, säger Susanne Perander.

Är det antalet anmälningar som ökat, eller också det antal fall där ni konstaterar missförhållanden?

– Både och, i år har de flesta anmälningarna varit befogade, förut hade vi något fler som var obefogade.

Hon säger sig dock inte vara bekymrad över utvecklingen.

– De flesta fall i år har visat sig vara sådana att ägaren bara behövt information eller en uppmaning att åtgärda brister som funnits. Men vi har också några större ärenden som vi jobbar med under flera månader och som är resurskrävande. Dessa är dock antalsmässigt på en rimlig nivå och Åland upplevs trots ökningen inte vara mer drabbat än andra jämförbara regioner.

Anmälningarna fördelar sig ”relativt jämnt” mellan olika djurtyper, säger hon.

– Däremot är ärenden med nyttodjur oftast mer långvariga, det brukar ju vara lättare att till exempel fixa ett veterinärbesök för hunden än att bygga om ladugården eller bygga en ligghall. Därför brukar smådjursärenden bli snabbare avslutade.

Anmälningar prioriteras

I en bilaga till budgeten för nästa år skriver ÅMHM att den markanta ökningen av anmälningar påverkar möjligheten till proaktiv, alltså förebyggande, tillsyn.

– Anmälningarna är högprioriterade och tar förstås resurser från den planlagda tillsynen. Vi har sedan tidigare haft svårt att hinna med inspektioner hos anmälningspliktiga djurhållningar, säger Susanne Perander.

Anmälningspliktiga djurhållningar är till exempel ridskolor och liknande. Sedan slutet av förra året har man ändå kommit ett steg på vägen med att inspektera dem, säger hon.

– Men vi hinner inte med att genomföra dessa inspektioner i den utsträckning som behövs.

”Inbesparingstider”

I budgetbilagan lyfts det ökade antalet djurskyddsanmälningar som en punkt där det finns anledning att lyfta behovet av förstärkning för framtiden. Trots det görs inget äskande för år 2022.

– Fortsätter utvecklingen som nu är bedömningen att det finns behov av att tillsätta fler resurser inom området, men vi befinner oss i inbesparingstider och prioriteringarna är hårda, säger Susanne Perander.

För tillfället är behovet löst genom en timanställd djurskyddsövervakare som håller på att inarbetas i rutinerna. I första hand blir övervakarens uppgift att följa upp ärenden där man behöver göra en ny inspektion för att kontrollera att de åtgärder ÅMHM föreslagit för djurägaren blir genomförda. Djurskyddsveterninären fortsätter dock fatta beslut och göra bedömningar på samma sätt som i dag.

– Under 2022 kommer vi att följa utvecklingen och se över hur vi lägger upp arbetet framöver, säger Susanne Perander.