Valdebatt på Alandica

Allt fler svenska familjer flyttar till Åland för att få undervisa barnen hemma.

En av dem är Jonas Himmelstrand som i åratal kämpat för sin sak.

Nu fortsätter han kampen från Åland, där familjen lever i politisk exil.

UTBILDNING -Jag studsar själv inför det, som du. Men vad ska man annat kalla det? Jag har svårt att sätta någon annan etikett på det eftersom det var omöjligt av politiska skäl att fortsätta leva tryggt i Sverige, säger han när vi träffas några veckor efter flytten till Åland och hyreslägenheten i Geta.

Han har pratat om det här många gånger förr och varje fråga besvarar han övertygande. För Jonas Himmelstrand, hans hustru och deras tre barn var flytten från Uppsala av nöden tvungen, anser han.

-Vi lämnade landet för att vi inte längre kunde garantera barnens trygghet.

Han är arg och frustrerad, men samtidigt lugn. Spänningarna och oron har släppt. På Åland finns det bästa av Sverige och han och hustrun har alltid närt en dröm om att bo på landet.

Fick nej av kommunen

Jonas Himmelstrand har inte alltid varit en vän av hemundervisning. Det var först när äldste sonen blev beviljad anpassad studiegång i hemmet som han såg fördelarna. Sonens resultat var överraskande positiva och därför ansökte man hos Uppsala kommun om att få undervisa även dottern hemma. Kommunen sa nej, men familjen valde att göra det ändå. Nu undervisas också yngste sonen hemma.

Det här ogillas av kommunen, som har begärt ett vitesutdömande på sammanlagt 280.000 kronor för skolåren 2010-2012.

-Kanske är det ett politiskt straff av något slag, säger Jonas Himmelstrand och syftar på sin roll som internationell kritiker av svensk familjepolitik.

Men det handlar inte bara om pengar. 2009 omhändertog sociala myndigheter en sjuårig pojke som undervisades hemma. Kan det hända oss? undrade Jonas Himmelstrand och tog kontakt med socialen.

-En person sa rakt ut att om vi vill känna oss säkra med hemundervisning ska vi lämna landet. Jag tror att risken var minimal, men man utsätter inte sina barn för det.

Flera flyttar utomlands

Det senaste åren har tolv-femton svenska familjer flyttat till länder som tillåter hemundervisning. Himmelstrands valde Åland av praktiska skäl.

Och kampen för hemundervisning fortsätter härifrån. Familjen Himmelstrand är beredd att ta ärendet om dotterns skolgång till Europadomstolen om så krävs.

-Vitet kan inte utdömas om vi får rätt. Men frågan är om Sverige kan förbjuda hemundervisning?

Tidigare har vissa kommuner i Sverige tillåtit det och då flyttade familjerna runt i landet i stället. Men sedan skollagen skärptes den 1 juli är det i princip omöjligt.

Enligt Jonas Himmelstrand strider det här mot FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

-Jag har pratat med tjänstemän inom FN som säger att Sverige bryter mot dem.

Varför gör i så fall inte FN något?

-Det måste komma in en anmälan, det är inget de tar tag i på egen hand. Vi är två familjer från Uppsala som driver det här målet i HFD i syfte att ta det till Europadomstolen och FN.

-Vi bör vinna så småningom.

Pedagogiska motiv

Hemundervisning är, enligt Jonas Himmelstrand, en starkt växande rörelse i världen. Orsakerna till att vilja undervisa hemma är flera, men i Sverige handlar det främst om pedagogiken.

-95 procent av den svenska hemundervisningen är helt sekulär. De religiösa är ofta nöjda med kristna friskolor.

Forskning visar att oberoende av vilken metod familjerna väljer är studieresultaten mycket goda, trots att föräldrarna saknar pedagogisk utbildning, menar Himmelstrand.

-Hemundervisning i ett gott hem ger en studiemotivation som är svår att få i skolan.

En del föräldrar undervisar enligt en traditionell klassrumsmodell medan andra fungerar som handledare.

- Vi har en friare typ av undervisning, säger han och förklarar att han ansvarar för det naturvetenskapliga medan hustrun undervisar i språk och kreativa ämnen.

Läroböckerna är samma som i skolan.

Socialt kompetenta

Undervisningen sker hela dagen, även om det är mest strukturerat på förmiddagen.

Är barnen aldrig lediga?

-Det fungerar inte så. Att ha intressen och fritid har att göra med att skolan är ett tvång. Om livet går ut på att man får göra vad man vill blir historia intresset man inte kan avhålla sig från vissa stunder.

Jonas Himmelstrand framhåller att hemundervisade barn blir naturliga ledare och socialt kompetenta. Att barnen skulle gå miste om den sociala träningen man får i skolan är därför en myt, säger han.

-Man är van vid att prata med vuxna och bli tagen på allvar. Generellt sett blir folk förbluffade över den sociala mognaden.

-Och kontakten med andra barn är inte problematisk.

Trots att barnen undervisas hemma måste de nå läroplanens övergripande mål, som ger behörighet till vidare studier.

En del börjar i skolan i nian, eller går i skolan på diastans, för att lära sig det traditionella sättet att läsa och få ett slutbetyg.

Gillar fria arbetstider

Den gemensamma nämnaren för hemundervisande föräldrar i Sverige är att många är egenföretagare, liksom Jonas Himmelstrand. De fria arbetstiderna går att kombinera med undervisningen.

-Och varför skulle vi tvinga på våra barn arbetstider som vi inte själva tycker om?

Men systemet förutsätter i princip att en förälder är hemma och man får alltså klara sig på mer eller mindre en inkomst.

Är alla föräldrar lämpliga hemundervisare?

-Det är en hypotetisk fråga. Alla som vill klarar av det. De som känner att det inte är något för mig kommer inte ens på tanken. Det sker en naturlig självselektering.

Jonas Himmelstrand har förståelse för att folk är skeptiska till hemundervisning.

-Jag har varit där själv. Jag är ofta skeptisk till nya saker.

Däremot anser han det vara frustrerande att ansvariga politiker och tjänstemän inte ens vill lyssna.

-Många barn klarar sig bra i skolan, men inte alla. Jag tycker bara att det ska finnas ett val.

Yoghurten Mattas Maja, som tillverkas av Mattas Gårdsmejeri i Sund, har vunnit SM i mathantverk.

Redan i slutet av 2020 kan Svinryggens deponis nya biogasanläggning stå redo att omvandla 3.000 ton avfall till fordonsbränsle och biogödsel varje år.
Det står klart sedan landskapsregeringen under onsdagen beslutar om investeringsstöd upp till 1 miljon euro.

Centerledaren Veronica Thörnroos munhuggs mest med regeringspartiernas ledare under Ålandstidningens välbesökta valdebatt.
– Landskapsregeringen har presenterat många strategier, men resultaten har uteblivit, säger hon.

Det norska fartyget ms Nordstjernen är det sista internationella kryssningsfartyget som besöker Åland 2019.

LR beviljar Svinryggen deponi Ab investeringsstöd för uppförande av en biogasanläggning för bioavfall på Åland.

Infrastrukturnämnden bröt inte mot lagen när man antog Ålands schakts anbud för vägarbetena på Storagatan 2016, trots att det fanns vissa formella brister i bolagets anbudshandlingar.
Enligt Ålands förvaltningsdomstol inverkade inte bristerna på jämförelsen av anbuden.

Deras valskyltar togs bort eller förstördes upprepade gånger. Nu har Sanna och Rolf Söderström i Eckerö tröttnat och väljer att polisanmäla skadegörelsen.

Daniel Sjölund har bestämt sig. Efter pågående säsong ”lägger han skorna på hyllan” för att ta till en gammal klyscha.
– Jag ville avsluta karriären med minst ett år i IFK. Men jag känner redan nu att det är läge att lägga av, säger 36-åringen.

Den åländska boxaren Robert Helenius krävs på drygt 80.000 euro i en tvist som har sitt ursprung fem år tillbaka. Det första sammanträdet i ärendet ägde rum i tingsrätten i går.

EU inför en nollkvot för riktat torskfiske i östra Östersjön under 2020
– Eventuellt kan ett visst åländskt torskfiske fortsätta i forskningssyfte, säger fiskeribyråns chef Jenny Eklund-Melander.

Ålands radio och tv:s jakt på en ny vd har resulterat i 14 ansökningar. Nu vidtar en process där en rekryteringsgrupp ska gallra fram en slutlig vd.
– Huvudsaken är att man har ett teknikintresse och ledarskapsförmåga, säger styrelseordföranden Mia Hanström.

Ålandstidningens unga valpanel har mött lantråd Katrin Sjögren (Lib) och Centerns ordförande Veronica Thörnroos för att få konkreta svar på sina frågor.
– Jag är glad att de tog upp kollektivtrafiken. Det är något där jag verkligen vill se en förändring, säger Siri Moberg.

Viking Line ställs i Svenska Yle:s undersökande tv-program Spotlight till svars för ett antal problem på rederiets fartyg de senaste åren.
– En del av de arbetsmiljöfall som tas upp är gamla och redan åtgärdade och beträffande sjösäkerheten är flera saker som framförs direkt felaktiga, säger rederiets informationsdirektör Johanna Boijer-Svahnström. till Ålandstidningen

Fler nyheter