Allt fler svenska familjer flyttar till Åland för att få undervisa barnen hemma.

En av dem är Jonas Himmelstrand som i åratal kämpat för sin sak.

Nu fortsätter han kampen från Åland, där familjen lever i politisk exil.

UTBILDNING -Jag studsar själv inför det, som du. Men vad ska man annat kalla det? Jag har svårt att sätta någon annan etikett på det eftersom det var omöjligt av politiska skäl att fortsätta leva tryggt i Sverige, säger han när vi träffas några veckor efter flytten till Åland och hyreslägenheten i Geta.

Han har pratat om det här många gånger förr och varje fråga besvarar han övertygande. För Jonas Himmelstrand, hans hustru och deras tre barn var flytten från Uppsala av nöden tvungen, anser han.

-Vi lämnade landet för att vi inte längre kunde garantera barnens trygghet.

Han är arg och frustrerad, men samtidigt lugn. Spänningarna och oron har släppt. På Åland finns det bästa av Sverige och han och hustrun har alltid närt en dröm om att bo på landet.

Fick nej av kommunen

Jonas Himmelstrand har inte alltid varit en vän av hemundervisning. Det var först när äldste sonen blev beviljad anpassad studiegång i hemmet som han såg fördelarna. Sonens resultat var överraskande positiva och därför ansökte man hos Uppsala kommun om att få undervisa även dottern hemma. Kommunen sa nej, men familjen valde att göra det ändå. Nu undervisas också yngste sonen hemma.

Det här ogillas av kommunen, som har begärt ett vitesutdömande på sammanlagt 280.000 kronor för skolåren 2010-2012.

-Kanske är det ett politiskt straff av något slag, säger Jonas Himmelstrand och syftar på sin roll som internationell kritiker av svensk familjepolitik.

Men det handlar inte bara om pengar. 2009 omhändertog sociala myndigheter en sjuårig pojke som undervisades hemma. Kan det hända oss? undrade Jonas Himmelstrand och tog kontakt med socialen.

-En person sa rakt ut att om vi vill känna oss säkra med hemundervisning ska vi lämna landet. Jag tror att risken var minimal, men man utsätter inte sina barn för det.

Flera flyttar utomlands

Det senaste åren har tolv-femton svenska familjer flyttat till länder som tillåter hemundervisning. Himmelstrands valde Åland av praktiska skäl.

Och kampen för hemundervisning fortsätter härifrån. Familjen Himmelstrand är beredd att ta ärendet om dotterns skolgång till Europadomstolen om så krävs.

-Vitet kan inte utdömas om vi får rätt. Men frågan är om Sverige kan förbjuda hemundervisning?

Tidigare har vissa kommuner i Sverige tillåtit det och då flyttade familjerna runt i landet i stället. Men sedan skollagen skärptes den 1 juli är det i princip omöjligt.

Enligt Jonas Himmelstrand strider det här mot FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

-Jag har pratat med tjänstemän inom FN som säger att Sverige bryter mot dem.

Varför gör i så fall inte FN något?

-Det måste komma in en anmälan, det är inget de tar tag i på egen hand. Vi är två familjer från Uppsala som driver det här målet i HFD i syfte att ta det till Europadomstolen och FN.

-Vi bör vinna så småningom.

Pedagogiska motiv

Hemundervisning är, enligt Jonas Himmelstrand, en starkt växande rörelse i världen. Orsakerna till att vilja undervisa hemma är flera, men i Sverige handlar det främst om pedagogiken.

-95 procent av den svenska hemundervisningen är helt sekulär. De religiösa är ofta nöjda med kristna friskolor.

Forskning visar att oberoende av vilken metod familjerna väljer är studieresultaten mycket goda, trots att föräldrarna saknar pedagogisk utbildning, menar Himmelstrand.

-Hemundervisning i ett gott hem ger en studiemotivation som är svår att få i skolan.

En del föräldrar undervisar enligt en traditionell klassrumsmodell medan andra fungerar som handledare.

- Vi har en friare typ av undervisning, säger han och förklarar att han ansvarar för det naturvetenskapliga medan hustrun undervisar i språk och kreativa ämnen.

Läroböckerna är samma som i skolan.

Socialt kompetenta

Undervisningen sker hela dagen, även om det är mest strukturerat på förmiddagen.

Är barnen aldrig lediga?

-Det fungerar inte så. Att ha intressen och fritid har att göra med att skolan är ett tvång. Om livet går ut på att man får göra vad man vill blir historia intresset man inte kan avhålla sig från vissa stunder.

Jonas Himmelstrand framhåller att hemundervisade barn blir naturliga ledare och socialt kompetenta. Att barnen skulle gå miste om den sociala träningen man får i skolan är därför en myt, säger han.

-Man är van vid att prata med vuxna och bli tagen på allvar. Generellt sett blir folk förbluffade över den sociala mognaden.

-Och kontakten med andra barn är inte problematisk.

Trots att barnen undervisas hemma måste de nå läroplanens övergripande mål, som ger behörighet till vidare studier.

En del börjar i skolan i nian, eller går i skolan på diastans, för att lära sig det traditionella sättet att läsa och få ett slutbetyg.

Gillar fria arbetstider

Den gemensamma nämnaren för hemundervisande föräldrar i Sverige är att många är egenföretagare, liksom Jonas Himmelstrand. De fria arbetstiderna går att kombinera med undervisningen.

-Och varför skulle vi tvinga på våra barn arbetstider som vi inte själva tycker om?

Men systemet förutsätter i princip att en förälder är hemma och man får alltså klara sig på mer eller mindre en inkomst.

Är alla föräldrar lämpliga hemundervisare?

-Det är en hypotetisk fråga. Alla som vill klarar av det. De som känner att det inte är något för mig kommer inte ens på tanken. Det sker en naturlig självselektering.

Jonas Himmelstrand har förståelse för att folk är skeptiska till hemundervisning.

-Jag har varit där själv. Jag är ofta skeptisk till nya saker.

Däremot anser han det vara frustrerande att ansvariga politiker och tjänstemän inte ens vill lyssna.

-Många barn klarar sig bra i skolan, men inte alla. Jag tycker bara att det ska finnas ett val.

Kvart över sex på måndagskvällen blev Slemmern isfri, det säkraste vårtecknet som finns i Mariehamn.

Mariehamns stad ska genomföra ett antal grävarbeten som gör att framkomligheten i trafiken försvåras. Det gäller Köpmansgatan, Havsgatan och Neptunigatan.

Ålands framtids Axel Jonsson vill att Ålands kommuner slopar den kommunala delen av bolagsskatten. Det skulle sänka skatten med sex procentenheter.

– Vi skulle kunna göra det mycket attraktivt för företag att flytta till Åland genom att sänka bolagsskatten till 14 procent, säger Jonsson.

Pectus permitterar sju tjänster när en av bolagets större kunder flyttar och avslutar samarbetet. Samtidigt planerar man att skaffa sig fler ben att stå på – bland annat genom lagerhotellverksamhet och gemensamma faciliteter för småföretag.

– Vi måste hitta nya saker att göra och vi tror på framtiden, säger partner Anders Winkelmann.

Visit Åland och Folkhälsan på Åland är de i särklass största mottagarna av verksamhetsstöd i form av Paf-medel sedan 2015.
Det visar Ålandstidningens granskning av de senast fördelade 100 miljonerna.

Magnus Thörnroos var befälhavare när ms Isabella grundstötte vid Staholm utanför Långnäs 2001. Han kan dra flera paralleller till det som hans åländska kollega Bengt-Owe Gustafsson och ms Viking Sky var med om i helgen.
– En mycket pressande situation, konstaterar Magnus Thörnroos.

Carolina Sandell har valts in i OP Gruppens förvaltningsråd. Hon har sedan 2010 suttit i styrelsen för Andelsbanken för Åland.

Stadsstyrelsen har beslutat att följa upp hur sammanslagningen av Mariehamns elnät och Mariehamns energi genomfördes.

Upprinnelsen till ärendet är en mycket kritisk skrivelse från personalen vid det ena bolaget.

De åländska elbolagen Kraftnät Åland, Ålands elandelslag och Mariehamns Elnät har alla stora investeringsbehov, men de har de senaste åren även gjort vinster i miljonklassen. Genom stora överavskrivningar undgår de dessutom att betala skatt på vinsterna de gör.

Hammarlänningen Bengt-Owe Gustafsson är befälhavare på kryssningsfartyget Viking Sky som fick motorhaveri i Norge i lördags.
– Det är klart att det har varit oroliga timmar när man inte visste utgången, säger hans mamma Maj-Gun Gustafsson.
Norska regeringen ger besättningen beröm för hur man hanterade situationen.

Stadsstyrelsen vill inte minska antalet ledamöter i stadsfullmäktige.

Stormen Alfrida kommer att ha en inverkan på skogsbruket som syns i flera decennier, bedömer Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC).
Det är viktigt att alla aktörer fortsätter att dra åt samma håll för att så snabbt som möjligt rädda det som går av det stormskadade virket, säger SLC:s ordförande Mats Nylund.

Även papperslösa bör ha rätt till socialvård.
Det anser Emmaus Åland i sitt utlåtande över det nya lagförslaget om socialvård.

Fler nyheter