I januari i år slog utvecklings- och hållbarhetsrådet som leds av lantrådet Veronica Thörnroos (C) fast att Åland ska vara klimatneutralt senast 2035. Det innebär att upptaget av växthusgaser i kolsänkor ska matcha utsläppet av gaserna. Nu har en lagstiftningspromemoria om en åländsk klimatlag överförts till lagberedningen.

På tisdagen presenterade utvecklingsminister Alfons Röblom promemorian som slår fast att myndigheter och den privata sektorn behöver öka sina insatser för klimatet om klimatmålen ska kunna uppnås.

– Det är exempelvis av yttersta vikt att vi ställer om vår energianvändning från fossila till förnyelsebara och hållbara bränslen och där har Åland redan kommit långt, men vi behöver arbeta strategiskt och smart framöver.

En klimatlag ska, enligt regeringen Thörnroos regeringsprogram, utarbetas under innevarande mandatperiod.

– Grundpoängen med det är att slå fast hur landskapsregeringen ska arbeta med de här frågorna. Det är viktigt att få ett ramverk för att kunna ta ett helhetsgrepp så man vet vilka vilka åtgärder som ska vidtas, och framför allt när det ska ske för att få bästa möjliga effekt.

Ekonomiska vinster möjliga

År 2051 ska Åland vara helt hållbart, enligt fyra internationellt vedertagna hållbarhetsprinciper (se faktaruta). Efter 2035 siktar man på att Ålands utsläpp ska vara negativa.

– Och det finns saker att jobba på, Åland är en biltät region med en förvånansvärt låg andel elbilar, även om vi nu ser tecken på att de ökar i popularitet. Vi har också en skärgårdsflotta som puttrar på.

För att nå slutmålet har man i promemorian satt upp ett antal etappmål. Bland annat listar man sektorspecifika mål för utsläppsminskningar för jord- och skogsbruket, transportsektorn och energisektorn.

– De här etappmålen är viktiga för struktureringen av klimatarbetet, och de kommer att tas fram i nära samråd med de olika aktörerna, dessutom måste man också ha med en åtgärdsplan för varje etappmål, säger Alfons Röblom.

På flera ställen i promemorian går det att läsa att Åland måste vidta åtgärder och ställa om nu för att undvika allt högre kostnader. Kan du utveckla vad det är som blir dyrare ju längre vi väntar?

– Det har visat sig med all önskvärd tydlighet inom omställningsarbetet att de som har investerat tidigt har lägre trösklar för att komma vidare i processen. Ju längre vi väntar, desto mer måste vi göra när vi väl gör det. Det är alltså viktigt med ett kontinuerligt, strategiskt och smart arbete. Och när vi väl ställer om från gamla till nya sätt kan det dessutom attrahera investerare – det finns alltså rena vinster att göra också.

Enkel frukt plockas alltid först

De konkreta åtgärderna och satsningarna lyser med sin frånvaro i promemorian, vilket Alfons Röblom förklarar genom att understryka att det handlar om ett ramverk.

– Det här är det första steget, längre fram blir det betydligt mer tal om kostnader, investeringar, vinster och effektiviseringar. Men det är ett viktigt steg i och med att det är första gången Åland är på väg att anta en klimatlag.

Utvecklingsministern påminner även om att Åland på inget vis i och med promemorian börjar klimatarbetet från noll.

– Det åländska samhället gör redan mycket klimatarbete och generellt sett är det i början man plockar de enkla frukterna. Mot slutet kan det dock bli krångligare utmaningar att ta allt i mål.

Lagstiftningspromemorian om en åländsk klimatlag har nu överförts till lagberedningen, när ett lagförslag har utformats ska det ut på remiss till olika myndighetsinstanser.