Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub) har på uppdrag av landskapsregeringen (LR) undersökt ålänningarnas bruk av alkohol, narkotika, tobak och spelande. Åsub utför undersökningen vart femte år sedan 2011 för att få en bild av ålänningarnas vanor och konsumtionsmönster. 637 personer har svarat på årets enkät.
Undersökningen indikerar att högkonsumtion av alkohol har gått ner, även rökning har minskat. Man spelar inte heller penningspel lika regelbundet som tidigare.
När det gäller narkotika är cannabis, marijuana och hasch totalt sett de mest använda drogerna, 4,2 procent har använt dessa rusmedel de senaste fem åren.
Inställningen till cannabis har blivit mer tillåtande. En svarandes kommentar är ett exempel på detta:
”Jag anser inte att marijuana är en farlig drog. I förhållande till alkohol anser jag att alkohol är betydligt farligare”.
– Ju mer cannabis det blir i samhället desto mer liberala blir attityderna till det, säger utredare Sanna Roos, huvudansvarig för projektet på Åsub.
Bland unga (18-24 år) ser tendenserna för droganvändande lite annorlunda ut. Under det senaste decenniet har andelen unga som använt droger som ecstasy, amfetamin och kokain ökat från noll procent (2011) till 16 procent (2021).
– Där är det helt klart något som har hänt. I synnerhet ecstasy verkar vara en narkotikasort som har använts relativt mycket bland våra unga svarande, säger Sanna Roos.
Åsub noterar också att läkemedelsbruket har ökat bland unga, något som kan vara del av ett större mönster. Internationellt har läkemedel identifierats som det näst största medlet för missbruk efter alkohol.
– Om man blickar utåt är läkemedelsmissbruk ökande, både i Sverige och Finland har man uppskattat att det är en av de vanligaste formerna av narkotikabruk. Det är något som vi i framtiden behöver följa upp när vi ställer frågorna. Läkemedelsmissbruk kan vara ett av de områden som är på kommande, säger Sanna Roos.
Hon poängterar att de svarande består av en mindre grupp och att resultatet därför måste tolkas med försiktighet. Samtidigt går Åsub:s rapport i linje med vad andra undersökningar visar, som Institutet för hälsa och välfärds ”Hälsa i skolan” och Folkhälsans ”Drogvaneundersökning”.
– Vårt underlag är så pass begränsat att man inte kan dra långt gående slutsatser. Men tillsammans med övriga undersökningar har vi för tillfället en relativt bra grund för att bedöma narkotikabruket på Åland, säger Fredrik Rönnlund, specialsakkunnig vid LR:s socialvårdsbyrå.
Något annat som sticker ut i Åsub:s rapport är att andelen som svarar att de har spelat penningspel de senaste 12 månaderna har sjunkit från 60 procent (2011) till 39 procent.
– Man funderar förstås på vad som har hänt. I allmänhet har det rapporterats att andelen spelare inte har minskat i Finland och Sverige men att man spelar på ett annat sätt: mer sällan, mer sansat och inte lika ofta på risknivåer. Medvetenheten om riskerna med spelande kan ha ökat. 2017 upphörde försäljningen av Veikkaus spel på Åland, det har säkert också haft sina effekter i siffrorna, säger Sanna Roos.
Undersökningen visar att unga spelar i högre grad än äldre. Både flickor och pojkar spelar men det är främst pojkar som spelar varje vecka. I kommande undersökning kommer Åsub att ställa frågor om penningspelande på en mer detaljerad nivå för att ta reda på hur spelandet ser ut.
Fredrik Rönnlund säger avslutningsvis:
– Vi kommer att ha stor nytta av undersökningen som kunskapsunderlag i LR:s fortsatta arbete. Aktörer på olika nivåer i samhället kommer att kunna ta till sig resultatet i sina egna verksamheter.
