Ett hundratal politiker, tjänstemän och andra beslutsfattare samt forskare och samarbetspartner fanns i publiken när Åsub blickade både framåt och bakåt.
– Den nya självstyrelselagen från 1994 ledde till att Åsub grundades som officiell statistikmyndighet. Vi vill uppmärksamma det med att visa upp lite smakprov på vad vi gör, säger direktör Katarina Fellman.
Hon framhåller att Åsubs status innebär att man står för internationell rapportering i samarbete med de andra nordiska statistikmyndigheterna.
– Det är också viktigt att notera att vi har delad behörighet med Statistikcentralen i Finland. De har rätt att samla in material på Åland, men vi byter även uppgifter med varandra för att undvika dubbelarbete.
Bred verksamhet
Åsub jobbar med två huvudgrenar, statistikproduktion samt utredningar och forskning.
– Vårt uppdrag är att bidra med fakta och samhällsanalys för beslut, debatt och forskning. Det är ibland avgränsade korta uppdrag och ibland fleråriga projekt.
Temat för seminariet var framtid och förändring.
– Vi ville ta upp olika aspekter som är aktuella och påverkar Åland. Det gäller hållbar tillväxt, trender, ungas attityder, återflyttning och strukturförändringar, förklarar Katarina Fellman.
Hon konstaterar att statistikproduktionen har förändrats drastiskt under det senaste kvartsseklet.
– I början fick vi material på papper och på band. Det var mycket manuellt arbete. Nu är det mest digitalt jobb, utdrag ur komplexa datasystem, databaser, kodning och programmering. Samtidigt har antalet anställda vuxit från tre-fyra till tio tjänster.
Överkomlig omställning
Åsubs forskningschef Jouko Kinnunen inledde med en modell över Ålands framtida tillväxt i ett hållbarhetsperspektiv. Han visade siffror på BNP, oljeförbrukning och koldioxidutsläpp och presenterade en kalkyl på omställningskostnaderna för att nå klimatmålen.
– Enligt riktlinjerna från FN:s klimatpanel kostar det globalt 370 euro per invånare och år i 15-20 år. För Ålands del betyder det cirka elva miljoner euro per år fram till 2040. Omräknat till tillväxt betyder det en tiondels procent, vilket inte är mycket.
Åtgärderna för att nå målen är bland annat högre beskattning av fossila bränslen, dyrare utsläppsrätter och effektivare energianvändning. Utgångspunkten är att hushållen betalar direkt.
– Det motsvarar 1,5 till tre procent av den disponibla inkomsten. Det är inte så mycket. Om samhället ska betala notan så kommer i stället transfereringar och service att påverkas negativt, säger Jouko Kinnunen.
Tydliggör förändringar
Utredare Sanna Roos tog upp ett utdrag ur en åländsk studie av ungas röster om social inkludering. Studien är en del av ett samnordiskt forskningsprojekt.
Statistiker Kenth Häggblom gav en översikt av Ålands befolkningsutveckling med tonvikt på 2000-talet.
– Folkmängden har ökat med 4.000 personer och jag ville visa hur det fördelas på olika grupper, inflyttning, könsfördelning och vilka effekter det får i samhället för boende och skolan till exempel.
Till seminariet hade kartograf Julien Grunfelder från Nordregio i Stockholm bjudits in. Han är specialiserad på geografiska informationssystem, trafikanalys och regionplanering och placerade in Åland i ett nordiskt sammanhang. Föredraget ackompanjerades av ett antal kartor som visar hur landskapet och befolkningsstrukturen förändrats.
Nordregio är Nordiska ministerrådets forskningscenter för bland annat regional utveckling.
Lokala klimatbevis
Åsubs direktionsordförande de senaste fyra åren, avgående lantrådet Katrin Sjögren (Lib), höll ett kort anförande där hon pekade på vikten av basera långsiktiga beslut på fakta och vetande.
– Åsub är en en stor tillgång och lite av Ålands egen tankesmedja. Framtidsstudien som nu färdigställs är en viktig förberedelse för kommande förändringar.
Sista ordet gick till Casper Wrede vid regeringskansliet. Han var redaktör för den allra första statistiska årsboken för Åland som utkom 1979 och hans  inlägg anknöt till hållbarhetstemat.
– Mycket av statistiken har förändrats sedan dess, men en tabell finns kvar, nämligen tidpunkten för Slemmerns islossning. Den visar på klimatförändringen. I slutet av 1970-talet gick isen i snitt den 19 april, de senaste fem åren har det skett den 24 mars.

Jonny Mattsson