Vaccinationerna har räddat livet på miljontals människor. Det är en av mänsklighetens finaste och mest värdefulla uppfinningar någonsin.
Men minnet är kort, speciellt här i vårt västerländska välfärdssamhälle där smittsamma sjukdomar betraktas som en olägenhet i paritet med regn på semestern eller p-böter.
Skepsisen mot vaccinationernas värde lever sitt eget liv, opåverkade av vad läkevetenskapen visar. Plötsligt flammar motståndet upp med stora konsekvenser.
I Danmark spreds ett rykte om att hpv-vaccinationerna kunde orsaka svimningsattacker, vilket fick vaccinationstäckningen att minska från 50 till 26 procent på bara ett halvår, trots att säkerheten kontrolleras av Europeiska läkemedelsmyndigheten.
Hon en del verkar det finnas en latent beredskap att ifrågasätta vaccineringar, som bygger på en grundläggande skepsis mot samhällsinstitutioner i stort.
Den personliga risken upplevs som för stor för överväga den kollektiva vinsten.
Vaccinationsmotståndare utgår ofta från enstaka belägg som blåses upp som stöd för deras teorier. Man hänvisar till någon ”expert” eller ”studie” som inte håller vetenskapligt.
Till det kommer en i sig sund skepsis mot läkemedelsbolagens marknadsföringsmetoder. Läkemedelbolag är affärsdrivande verksamheter med samma syfte som alla bolag: att generera vinst åt sina ägare. Det gäller att ständigt hitta nya problem att kunna presentera nya lösningar för i form av nya produkter. Så kallade livsstilspreparat som lindrar symptom som egentligen beror på en ohälsosam livsstil, är populära.
Det i kombination med de fall av fusk och kriminalitet som faktiskt förekommer har skapat en grogrund för skepsis mot hela skolmedicinen.
Som i alla frågor om tro och meningsskapande finns det en liten hård kärna av människor som byggt hela sin livsförklaring kring dessa idéer. De är svåra att nå med argument. Men majoriteten oroliga –de som befinner sig i gråzonen och tvivlar –dem kan man nå genom att närma sig med en lyssnande och respektfull inställning till motståndarens argument.
I Finland ska nu THL, Institutet för hälsa och välfärd, göra en stor utredning om vad det är som gör att föräldrar väljer att låta bli att vaccinera sina barn. Projektet är omfattande och kommer att pågå under tre och ett halvt år.
Efter massvaccineringen mot fågelinfluensan av fem miljoner svenskar 2009, anmälde 500 personer att de drabbats av sjukdomen narkolepsi efteråt. Läkarna kan fortfarande inte förklara varför dessa fall uppkom. Det finns teorier om en möjlig mekanism, att narkolepsi är en autoimmun sjukdom som kan triggas av infektion. Men varför det hände för just det här vaccinet vet man inte.
Den initiala dementin av alla risker för biverkningar som etablissemanget svarade med, spädde på vaccinationsskepsisen.
Effektivare och inte minst hederligare vore att svara som smittsskyddsläkaren Anders Lindberg föreslår i en intervju i Dagens Nyheter: ”Säg inte att sprutan är ”helt säker”, helt enkelt därför att det är information som inte stämmer. Budskapet bör i stället vara att ”fördelarna starkt överväger och att allvarliga biverkningar kan förväntas vara mycket sällsynta”.
Petter Lobråten