I takt med att planeringen av en fast förbindelse fortskrider blir anledningarna till att inte bygga en tunnel mellan Föglö och Lumparland allt färre.

Kommentarer

Sin ledare igår, söndag,

Sin ledare igår, söndag, avslutar Rosenqvist som följer, citat: ” Hur det än blir med den fasta förbindelsen till Föglö ...”, ... et cetera. Vill bara påminna om – att det åtminstone ännu – lär ska finnas ytterligare en och annan skärgårdskommun, förutom Föglö. Om Nina Fellmans dröm om hennes exklusivt framtida kommunindelning verkligen skulle gå i uppfyllelse – kan hela skärgårdsbefolkningen då, för sin del, månne förvänta sig en fast förbindelse till fasta Åland?

Bra idé. Vi sammanbinder alla

Bra idé. Vi sammanbinder alla befolkade öar på Åland med tunnlar. Då alla har fast vägförbindelse med varandra har vi inte längre skärgårdskommuner, och på så sätt kan vi uppfylla Nina Fellmans våta dröm om en enda kommun på Åland! Kommunens huvudkontor placeras på Brändö, socialkansliet i Kökar, och personalsektionen i Sottunga. Ekonomikontoret kan placeras i Enklinge och infrastrukturavdelningen på Kyrkogårdsö. På så sätt utlokaliserar vi kommunledingen så att alla perifera delar av kommunen får nya arbetsplatser. Kommunfullmäktiges möten kan hållas i Bomarsund, och kommunstyrelsen kan träffas i Föglö. Ännu en anledning för Johan Holmberg att köpa en ny pärm för att kunna arkivera detta utmärkta förslag till att så samman alla Ålands kommuner.

Sidor

Vi får se upp så att inte demokratins ordförråd går från att vara aktivt till att bli passivt. I så fall är vi illa ute i både stora och små sammanhang.

Den västerländska liberalismen ser ut att vara inne i någon slags kris, där i stället konservatism och nationalism vinner mark.

Kommunreformen har aldrig varit mer osäker än just nu. Samtidigt skärper regeringsblocket tonen mot alla som ifrågasätter den. Det är knappast rätt val.

Historien ger oss visserligen lärdomar. Men den kan också missbrukas politiskt för att styra politiken i önskad riktning.

Sommarens torka skördar nu offer bland de åländska jordbrukarna. Flera aviserar att de lägger av eller drar ned rejält på produktionen. Vill Åland fortsätta ha ett jordbruk och främja klimatsmart närodlad mat behövs det konkreta stödåtgärder utöver lånelöften.

En för alla kommuner gemensam räddningsmyndighet kan förbättra kvalitet och likabehandling.
Men viktigast är frågan ändå som ett symboliskt samarbetsprojekt.

Klarar EU den växande nationalismen och populismen? Riskerar EU att stupa på invandringen? Eller kommer majoriteten i de europeiska länderna att i ett skarpt läge inse att de globala utmaningarna, till exempel terrorism, klimathot, migration och en allt äldre befolkning, tacklas bäst tillsammans?

Att kommunreformen säkerställer en mer jämlik tillgång till service är välkänt. Men hur möjligheterna att finansiera en sådan kan förbättras har blivit hängande i luften.

Talar de stora globala trenderna vi just nu ser för eller emot en positiv ekonomisk utveckling för Åland? För vår viktigaste bransch sjöfarten är svaret i bästa fall tudelat.

Det finns de som tror att populistiska politiker kan neutraliseras om de får delta i beslutsfattandet. Man tänker att de inte är så farliga, att det de säger bara är en massa ord utan vikt.

Ekonomisk sett lönar det sig att födas som man. Denna gamla sanning bekräftas av Åsubs jämställdhetsbilaga, som publicerats i samband med landskapsregeringens budgetförslag.

Det är inte konjunkturen som är det stora problemet för Åland, utan den åländska ekonomins oförmåga att generera tillväxt oavsett om det råder goda eller dåliga tider.

En sak som man inte lägger tillräcklig vikt vid när man diskuterar jämställdhet är ekonomi. Att det är helt livsviktigt för flickor och kvinnor att ha en utbildning som gör att de kan försörja sig i livet.

Fler ledare