Blir det verkligen en tunnel till Föglö den här gången? Det är inte första gången det finns planer på en fast förbindelse till Ålands största skärgårdskommun, men än så länge är det färja mellan Svinö och Degerby som gäller. Vad talar för att en tunnel verkligen blir byggd den här gången?
Det finns fortfarande mycket som kan göra att den planerade privata tunneln inte blir av. Motstånd från markägare och tillståndsprocesser utgör nästan alltid ett hinder för stora infrastrukturprojekt på Åland.
En kraftig nedgång i konjunkturen kan även försämra lönsamheten och möjligheten att få finansiering för ett tunnelprojekt som bygger på offentliga privat samverkan.
På samma gång är det, för en lekman, svårt att förstå varför det inte skulle bli en tunnel mellan Föglö och Lumparland. Det byggs många landsbygdstunnlar i Norge samt på Färöarna och Island, och där är erfarenheterna övervägande positiva. Vår skärgård lämpar sig egentligen ännu bättre för tunnelbyggen eftersom den är så grund.
I Norge måste tunnlarna byggas på flera hundra meters djup. Tunneln till Föglö skulle max behöva ligga på 80 meters djup, vilket betyder att den kan byggas mycket billigare per sjömil än vad som är fallet i Norge eller på Färöarna.
Förutom att det berg som ska utgöra tunneln ligger nära ytan talar mycket för att även dess kvalitet gör bygget både enklare och billigare. Alla håller inte med om det här, utan drar fram gamla åländska gruvor som, åtminstone enligt dem, fick stänga på grund av det åländska bergets dåliga kvalitet.
Det fina i sammanhanget är att vi snart inte behöver gissa eller slösa tid på gamla gruvor längre. Tack vare de undersökningar som gjorts, görs och ska göras vet vi snart det mesta som vi behöver veta om bergets kvalitet mellan Lumparland och Föglö och förutsättningarna att bygga en tunnel.
Undersökningarna gör också att, om projektet kommer så långt, det blir betydligt mindre osäkerhet i de offerter som lämnas in för själva byggandet av tunneln. Kalkylerna för projektets ekonomi, som redan nu ser bra ut, blir mer och mer exakta ju mer fakta som samlas in.
Två andra viktiga ingredienser för att tunneln ska bli av är att det finns någon som vill bygga den och privata aktörer som vill finansiera den. Intresset för privat finansiering är svårt att sia om, men viljan att lämna förmånliga offerter på tunneln bör vara stor.
Trots att förutsättningarna antagligen är väldigt goda finns det inga undervattenstunnlar i varken Sverige eller Finland. Tunneln till Föglö kan mycket väl bli startskottet för andra liknande projekt i Östersjöregionen. För att bollen ska komma i rullning måste någon våga bygga den första tunneln, som kan tjäna som ett exempel för de efterföljande.
Det är därmed ingen dum gissning att många företag är väldigt intresserade av att bygga Föglötunneln till ett lågt pris. Bygget i sig kanske inte är så lukrativt, men att få in en fot i Östersjön kan leda till många, betydligt mer lönsamma projekt längre fram. Till exempel verkar inte norska Geomap ha varit speciellt svårövertalade att utföra undersökningarna på Åland eftersom det på sikt kan skapa en helt ny marknad för dem.
Hur det än blir med den fasta förbindelsen till Föglö är det positivt att det finns människor och privata företag som, i stället för att bara spekulera och debattera, verkligen åker ut på Föglöfjärden och tar reda på fakta. Som med pengar tagna ur egen ficka för ett projekt, som kan få oerhört stort betydelse för skärgårdens framtid, framåt.

Fredrik Rosenqvist