Arv eller miljö? Den frågan har nog de flesta föräldrar ställt sig om sina barn, oberoende om det handlar om oönskat beteende, svårighet för matematik, fallenhet för språk eller personlighetsdrag som synbarligen inte finns i familjen i övrigt.
Som vanligt när det finns två ytterligheter i frågan tenderar vi att placera oss på skalan inte så mycket baserat på rationellt resonemang utan snarare enligt vad som passar vår tankevärld i övrigt.
Även om vi ville agera gentemot våra barn på ett sätt som på ett objektivt optimalt sätt tar i beaktande både arvets och miljöns inverkan på barnet skulle det inte vara möjligt, helt enkelt för att vetenskapen är allt annat än glasklar i frågan.
Därav forskningsprojekt som Finnbrain, ett nationellt projekt som med en mångfald metoder undersöker hur miljö och genetiska faktorer påverkar barns utveckling. Några hundra åländska barn är med i undersökningen, och kan nu fortsätta vara det tack vare en donation från Anders Wiklöf som intresserat sig för projektet.
Tanken på att kunna påverka sitt barns hälsa och framgång i livet genom att manipulera uppväxtmiljön på olika sätt är tilltalande. Därför har en mängd mer eller mindre löst underbyggda metoder lanserats genom åren.
Mozarteffekten utlovade, folkligt uttryckt, intelligentare barn endast genom att lyssna på musik av den kände tonsättaren. Somliga blivande mödrar gick så långt som att rigga upp högtalare kring gravidmagen så att effekten kunde få en början redan innan födseln. Många är de företag som salufört speciellt framtagna musiksamlingar för att optimera resultatet.
På samma sätt saluförs allehanda pekböcker, appar, ljudinspelningar och pedagogiska leksaker med argumentet att de kan höja barnets intelligens och därmed framgång i livet. Givetvis nappar många osäkra föräldrar på sådana erbjudanden – vem vill inte ge sitt barn bästa möjliga start i livet?
IQ och intelligens i allmänhet är en speciellt het fråga på skalan mellan arv och miljö. Den skulle inte behöva vara det, för på just det området är forskningen någorlunda tydlig. Föräldrarnas IQ väger tungt i hur barnet senare presterar i dylika test.
Intelligens spelar roll. Hög IQ korrelerar starkt med allmän framgång i livet. Det finns flera andra faktorer som spelar in och som delvis kan användas för att väga upp för bristande IQ. Däremot är det ytterst svårt för personer med IQ-resultat så låga som 80 att utföra de flesta av de jobb som erbjuds på dagens arbetsmarknad.
På aggregerad nivå har IQ-nivån i västvärlden stigit med ungefär tre poäng per årtionde sedan efterkrigstiden. Denna så kallade Flynn-effekt verkar nu avta. Sedan åren kring 2000 visar vissa undersökningar minskad IQ hos befolkningen i bland annat de nordiska länderna. Försök till förklaringar för både upp- och nedgången är många och skiftande.
Trots årtusenden av fascination och mer än två århundraden av regelrätt forskning är hjärnan fortfarande på många sätt ett mysterium. Bara ett par exempel:
Demenssjukdomar som Alzheimers sjukdom hör till de fem vanligaste dödsorsakerna i Finland, och situationen är liknande i resten av västvärlden. Prevalensen ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre. Dessa sjukdomar innebär en stor belastning för de närstående och tillhör även en av de dyraste sjukdomarna för den offentliga vården. Ändå är den vetenskapliga kunskapen om demenssjukdomar fortfarande besvärande liten.
Även behandlingen av cancersjukdomar i hjärnan försvåras av samma orsak. Operationer av hjärntumörer går till på nästan exakt samma sätt i dag som för 50 år sedan. De är fortfarande brutala mekaniska ingrepp i ett område av kroppen där minsta felsteg kan få fullständigt oväntade konsekvenser.
Finnbrain-projektet har snabbt blivit omtalat internationellt för sin omfattning, sin långa tidshorisont och sitt tvärvetenskapliga tillvägagångssätt. Det är frågan om synnerligen viktig forskning vars resultat har potential att vara till nytta för människor över hela världen, från vaggan till graven.
Antalet forskningsartiklar från projektet växer för varje år det pågår och allt mer data blir tillgängligt. Förra året var antalet publicerade artiklar 22 stycken.
Att Anders Wiklöf är med på ett hörn av finansieringen hedrar honom. Det samma kan sägas om de åländska familjer som valt att ställa upp på de intrång i privatlivet som ett sådant här projekt oundvikligen innebär. Även Ålands lagting är delfinansiär i projektet.

Henrik Herlin