Är det domedagen i form av global uppvärmning som vi ser närma sig? Eller är allt bara naturliga cykler på vår planet? Därom tvista de lärda – och politikerna.

Kommentarer

At sluta skövla jordens

At sluta skövla jordens regnskogar gör mycket större nytta för koldioxidutsläppen än all löjlig förföljelse av människans vardags bestyr. Att fokusera på bilismen är lättare än att stoppa exploateringen av regnskog. Om regnskogen åter tilläts att öka skulle många av problemen vara lösta.

Problemet är att jorden är

Problemet är att jorden är överbefolkad och hur skall man få stopp på befolkningsökningen? Vi har förrbrukat jordens tillgångar redan vid 7 månader. Men det är inte i Norden eller Europa problemet finns,europeer har endast få barn. Enligt YLE:"Om bara sju år går Indien förbi Kina som jordens folkrikaste land, och vid seklets mitt kommer Nigeria att ha fler invånare än USA. Det här framgår av FN:s nyaste prognos för befolkningstillväxten i världen.Prognosen visar att världens befolkning växer snabbare än vad man hittills trott. I dag finns det runt 7,3 miljarder människor i världen. År 2050 beräknas siffran uppgå till 9,7 miljarder, en uppgång med 33 procent. År 2100 kommer det enligt prognosen att finnas 11,2 miljarder människor på jorden." Då säger en del naiva personer att det är inte i Afrika och Asiens länder den stora energianvändningen sker. Men det är för att inte dessa länder inte har resurser att livnära en större befolkning som människorrna därifrån flyttar hit till Europa och Norden och då lever de som vi vilket resulterar i det vi kan se idag.

Men vi har bara ett begränsat

Men vi har bara ett begränsat utrymme på vårt jordklot – vi har bara begränsade naturresurser, en begränsad mängd luft, en begränsad mängd odlingsbar mark, begränsade mängder dricksvatten. Hur kan man ens inbilla sig att vi människor här på jorden kan bli hur många som helst utan att detta skulle innebära allvarliga problem? Varför talar ingen om detta? Vi kan skicka bidrag till hur många svältande människor som helst – det kommer tyvärr bara i förlängningen att leda till ännu fler svältande människor och till ännu fler utrotade djur och växter och ännu större nöd för oss alla. (Julia Verne)

Vi får se upp så att inte demokratins ordförråd går från att vara aktivt till att bli passivt. I så fall är vi illa ute i både stora och små sammanhang.

Den västerländska liberalismen ser ut att vara inne i någon slags kris, där i stället konservatism och nationalism vinner mark.

Kommunreformen har aldrig varit mer osäker än just nu. Samtidigt skärper regeringsblocket tonen mot alla som ifrågasätter den. Det är knappast rätt val.

Historien ger oss visserligen lärdomar. Men den kan också missbrukas politiskt för att styra politiken i önskad riktning.

Sommarens torka skördar nu offer bland de åländska jordbrukarna. Flera aviserar att de lägger av eller drar ned rejält på produktionen. Vill Åland fortsätta ha ett jordbruk och främja klimatsmart närodlad mat behövs det konkreta stödåtgärder utöver lånelöften.

En för alla kommuner gemensam räddningsmyndighet kan förbättra kvalitet och likabehandling.
Men viktigast är frågan ändå som ett symboliskt samarbetsprojekt.

Klarar EU den växande nationalismen och populismen? Riskerar EU att stupa på invandringen? Eller kommer majoriteten i de europeiska länderna att i ett skarpt läge inse att de globala utmaningarna, till exempel terrorism, klimathot, migration och en allt äldre befolkning, tacklas bäst tillsammans?

Att kommunreformen säkerställer en mer jämlik tillgång till service är välkänt. Men hur möjligheterna att finansiera en sådan kan förbättras har blivit hängande i luften.

Talar de stora globala trenderna vi just nu ser för eller emot en positiv ekonomisk utveckling för Åland? För vår viktigaste bransch sjöfarten är svaret i bästa fall tudelat.

Det finns de som tror att populistiska politiker kan neutraliseras om de får delta i beslutsfattandet. Man tänker att de inte är så farliga, att det de säger bara är en massa ord utan vikt.

Ekonomisk sett lönar det sig att födas som man. Denna gamla sanning bekräftas av Åsubs jämställdhetsbilaga, som publicerats i samband med landskapsregeringens budgetförslag.

Det är inte konjunkturen som är det stora problemet för Åland, utan den åländska ekonomins oförmåga att generera tillväxt oavsett om det råder goda eller dåliga tider.

En sak som man inte lägger tillräcklig vikt vid när man diskuterar jämställdhet är ekonomi. Att det är helt livsviktigt för flickor och kvinnor att ha en utbildning som gör att de kan försörja sig i livet.

Fler ledare