STADSPARKEN Tullarns äng har alltid lockat människor att komma med omöjliga förslag om hur denna lilla gröna stadslunga skulle kunna "utnyttjas" till någonting mer. Som om det inte skulle räcka med att det är en park som alla har fri tillgång till och ett område med unikt växt- och djurliv.

Tullarns äng betecknas i den första stadsplanen från 1860 som "park med promenadvägar". I maj 1945 fick området status som naturpark, men något naturskyddsområde i legal mening blev inte området.

Under hela 1900-talet har det föreslagits olika projekt för Tullarns äng. I boken "Mariehamn 150 år" finns ett urval av projekt som hade kunnat ligga i parken. Som: kraftverk - förslogs enhälligt på 1930-talet av elverksberedningen - sjöfartsmuseum, lantrådsbostad, kolonilotter och plats för genomfartsled, det sistnämnda föreslogs 1964.

Idag förs det fram i debatten att stadens begravningsplats kunde förläggas hit och entreprenören Dennis Jansson vill ha en bana för frisbeegolf där.

FÖR EN VECKA sedan beslöt stadsfullmäktige med minsta möjliga marginal, 14 för och 13 mot, att Tullarns äng ska bli ett naturskyddsområde enligt natura 2000-programmet. Med detta beslut tog åtta år av velande slut, för så lång tid har förslaget om skydd för ett unikt område tagit inom stadsförvaltningen.

Vid omröstningen ser man att moderaterna i Mariehamnn var nästan enhälligt emot och fick stöd av två liberaler och två centerpartister plus en obunden. För förslaget röstade alla socialdemokrater, många liberaler samt en moderat ock Mariehamns framtid.

Moderata gruppledaren i Mariehamn, Tage Silander, sade efter beslutet att han och andra moderater tycker att staden borde få bestämma om hur området ska skyddas och skötas, utan inblandning av "annat organ".

FAST DEN SKÖTSELN som staden ansvarat för har haft sina brister. På 1990-talet använde man strandängen här som lagringsplats för jord och en del av den artrika floran tog skada. På senare år har staden - troligen för att spara på kostnaderna - använt betande får för att hålla efter gräset i Tullarns äng. Tidigare slogs gräset med traditionell slåttermetod och resultatet var ett helt annat.

Inget ont om betande får, de är förträffliga för att hålla landskapet öppet. Men får är finsmakare. Finns det rara lundväxter att tillgå så har fåren dessa växter som förstaval och ratar sly ock skräpväxter.

I fjol var det många som klagade över att vitsippsmattorna i Tullarns äng, en verklig skönhetsupplevelse, allvarligt naggats i kanten av fårbetningen.

Så det här med "bestämma själv" är kanske inte det bästa ändå. Man måste ha ordentlig kompetens för att veta vilka ingrepp ett område som Tullarns äng tål.

DET SKYDD OMRÅDET hittills har haft har inte varit fullgott om man vill bevara Tullarns äng som det artrika området det är. Visst har en del växter försvunnit och andra har decimerats kraftigt. Fågellivet är inte heller så rikt som det varit, men det kan bero på faktorer som är generella.

Med Natura 2000-skydd kan området bevaras på lång sikt. Klåfingriga politiker och tillfälliga opinionsvindar kommer inte åt området med ett stärkt skydd. I och med detta borde också planerna på frisbeegolf ha tagit slut. Man kan inte med bästa vilja i världen hävda att det är en aktivitet som hör hemma i ett naturskyddat område.

Den som vill genomföra ett sådant projekt bör göra det på egen mark eller i samarbete med organisationer som sysslar med utesport och friluftsliv. Gröna udden är ju till exempel betydligt mer lämpad för sådan aktivitet.

Fast på något sätt är det konsekvent, man kan lägga det förslaget till listan över oövertänkta förslag för Tullarns äng och dela ut listan till alla ledamöter av stadsfullmäktige.

En dos närhistoria gör absolut ingen skada.

Huruvida vi ska ha havsbaserade fiskodlingar i Östersjön i framtiden och hur de i så fall ska se ut är en lika intressant som svår fråga. Däremot finns det anledning att vara restriktiv med tillstånden tills vi sett fler prov på miljöförbättrande åtgärder.

Det finns en tendens som löper som en röd tråd genom sommarens mediebrus. Denna sommar ska allt avslöjas, ingen privat detalj är för liten för att luftas av sommarpratare i etern. Och privatlivets helgd, det är ett begrepp som glömts för länge sedan.

Under sommaren bjuder ledarsidan in en rad skribenter från olika delar av samhället för att ge nya perspektiv på debatten.
I dag: Maria Hoikkala, polismästare vid Ålands polismyndighet

Lantbrukarna riskerar hamna i en svår sits i och med sommarens torka. Det bästa du kan göra för att hjälpa till är att köpa åländskt kött.

Under sommaren bjuder ledarsidan in en rad skribenter från olika delar av samhället för att ge nya perspektiv på debatten.
I dag: Johan Dahlman, Järsöbo och pensionerad vd.

Under sommaren bjuder ledarsidan in en rad skribenter från olika delar av samhället för att ge nya perspektiv på debatten.
I dag: Susanne Eriksson, lagtingsdirektör.

Varken de som arrangerar Rockoff eller tjänstemännen i Mariehamns stad är utan skuld i det bråk som blossar upp med jämna mellanrum.

Tonårs- och ungdomstiden kan vara tuff för många. För den som avviker från normen är det extra tufft. Allra tuffast har sannolikt den som är född i ”fel kropp”.

Under sommaren bjuder ledarsidan in en rad skribenter från olika delar av samhället för att ge nya perspektiv på debatten.
I dag: Gustaf Widén, författare och journalist.

En långsiktigt stabil flygtrafik mellan Mariehamn och Stockholm är antagligen för mycket att hoppas på. Samtidigt är Åland trots allt lyckligt lottat gällande förutsättningarna att upprätthålla acceptabla flygförbindelser.

Under sommaren bjuder ledarsidan in en rad skribenter från olika delar av samhället för att ge nya perspektiv på debatten.
I dag: Sirkka Wegelius, stadsarkitekt.

Under sommaren bjuder ledarsidan in en rad skribenter från olika delar av samhället för att ge nya perspektiv på debatten.
I dag: Gun Carlson, ordförande för Norra Ålands pensionärer.

Tanken med EU:s dataskyddsförordning GDPR är god, men i slutändan kan effekten bli att småföretag drabbas och att kriminella löper mindre risk att åka fast.

Fler ledare