Effektiviseringarna är som bortblåsta och har ersatts av en retorik där man pratar expansivt om de nya strukturerna.

Kommentarer

Jadu nationalekonom Niklas,

Jadu nationalekonom Niklas, du talar som inte har förstånd. Att inte ens ta åt dig av vad Edvard J, doktor i nationalekonomi, skrev i Ålandstidningen tidigare är en skam. Dina lätta lösningar är just otroligt enkla. Finland och Sverige har genomfört stora skattereformer och är nu på eu nivå. Marginalnyttan av vidare reformer är avtagande. Tillväxt skapas ut i företagen nationalekonom Niklas och politikerna kan inte påverka mycket, ja inte ens Finlands bank i och penningmarknaden nu är globaliserad. Att öka köpkraften via skattelättnader för löntagarna fungerar inte för utslaget för varje löntagare blir så litet. Skall du förändra ngt via skatter måste det till stora reformer. Det är lite komiskt att du är så inkompetent i ekonomi och några grundläggande kurser på öppna Högskolan rekommenderas. Man kan alltid lära sig ngt nytt om viljan finns

Att just Du, Findus – en så

Att just Du, Findus – en så högvälboren betygsättare av kunskap i nationalekonomi – blir så utomordentligt frustrerad av kritik mot den tydligen smått gudomliga landskapsregeringen ... ja, ett visst mått av medkänsla väcker det onekligen. Uppiggande är däremot att Din formuleringsförmåga allt tydligare står i direkt relation till fru ”kommunministerns” tillkortakommanden angående hennes ”kommunreform”. Sammantaget blir man rent av påmind om en viss i dessa spalter sedan rätt länge saknad boksamlare och tillika ”organisationssociolog”.

Men nog måste man väl kunna

Men nog måste man väl kunna kräva att en ledarskribent som ofta tar upp ekonomiska aspekter i sina ledare åtminstone har grundläggande kunskaper i ekonomi. Niklas har ändå ett genomslag och folk i byarna tror på vad han säger. Det sista han kört fast i är att han att politikerna har någon större påverkan på tillväxt. Ja om en stor del av befolkningen är arbetslös så kan man via olika politiska åtgärder försöka minska arbetslösheten och därmed öka tillväxten. Även här är politikerna ganska chanslösa för många arbetslösa saknar utbildningen eller har fel utbildning, bor på orter där det inte finns arbetstillfällen osv. Politiken går mycket ut på att fördela kakan. De kan enbart styra intäkterna via skatter medan de har ett visst utrymme på kostnadssidan. Att ta upp UK, där London är ett av världens finansiella centrum och ett enormt draglok och påstå att UK nått sin framgång via en aggressiv tillväxtstrategi är rent av korkat. ekonomisk tillväxt är ett mått på hur snabbt ett lands produktion av varor och tjänster ökar. Det betyder att vi blir allt bättre på att utnyttja våra resurser och utveckla lösningar för människors behov och önskningar

Än en gång, ”Findus”, för att

Än en gång, ”Findus”, för att ”man”, citat: ”... nog måste man väl kunna kräva... ”, det vill säga, kräva någonting av någon överhuvudtaget – då vill det till att ”man” har åtminstone en aning om innebörden av det egna kravbehovet. Sensmoral, även för den som likt Dig så ymnigt strör omkring sig epitetet ”korkad” gäller ordspråket; ”man ska inte kasta sten i glashus”.

"Man skall använda rätt

"Man skall använda rätt benämning på en åsikt och om denna är korkat så ...", citat slut. Ja, där ser man vad en svårartad kommun-modifierings-frustration kan ställa till med också för en mästerligt bestyckad benämningsvirtuos. Till och med en sådan auktoritet i vånda kan med all önskvärd tydlighet hemfalla till att benämna en åsikt som varande ”korkat” – och därmed jämt, liksom ... väl?

Så när man hör mainstream

Så när man hör mainstream förståsigpåare tala om tillväxt och BNP kan man lika gärna vända dövörat till. Antingen ljuger de rakt ut eller så vet de helt enkelt inte vad de talar om. Om talaren är politiker eller byråkrat eller Ålandstidningens ledarskribent så är det regel både ock.

Vilka faktorer påverkar

Vilka faktorer påverkar tillväxten? Det första man ska titta på är produktionskapaciteten. Nästa mått är bytesbalansomslutningen, det vill säga det totala värdet av exporten och importen. Tredje måttet är de privata företagens vinster. Fjärde måttet är investeringar i produktionen Det sista måttet är sysselsättningen inom den privata sektorn. Vilka av dessa faktorer vill ekonom Niklas att våra åländska politiker skall inrikta sin tillväxtstrategi på? Offentliga utgifter och privat konsumtion har ingen del i uträkningen av huruvida ett lands ekonomi har vuxit, huruvida det blivit rikare eller inte. Det beror på att konsumtion sker på bekostnad av sparande, vilket i sin tur minskar tillgången till kapital som kan användas till investeringar. Hur svårt kan det vara?

Ja säg, vad i hela friden

Ja säg, vad i hela friden toge sig både Landskapsregeringen och Ålands näringsliv till – förutan Dig! Men, eftersom Du så ytterligt väl – själv – belyser alla dina enatstående förmågor, med fru ”kommunministerns” samhällsmodifiering som en oslagbar höjdpunkt på Din agenda ... ja, nu återstår nog mest bara att njuta av Dina analysers närvaro, liksom.

Sidor

Åländska barn är mer aktiva på nätet än någonsin. Nu gäller det för vuxna i deras närhet att hänga med i svängarna. Bara genom att öka vår egen kunskap på området kan vi hjälpa barnen att orientera sig tryggt på nätet.

I dag startar kampanjen läskonditionspasset – ett utmärkt och lustfyllt tillfälle att träna såväl hjärna som kropp. Läsning i kombination med motion är rena mirakelhälsokuren –och helt gratis.

Privatiseringen har hittills inneburit en bra skärgårdstrafik till lägre kostnader, men riskerar privatiseringen att gå ut över verksamhetens långsiktighet?

Ålands demilitarisering är en nagel i ögat på militära strateger och vårt läge i Östersjön gör hela området intressant. När man åter talar om ökad militär aktivitet i Östersjön så kommer frågan om vår ögrupp garanterat åter upp.

Regeringen visar ett stort engagemang för kommunkartor och broar. Finns samma driv också för den nya självstyrelselagen?

År 1776 visade den brittiske ekonomen Adam Smith att arbetsfördelning skapar stora samhällsvinster. 241 år senare har budskapet fortfarande inte gått hem hos Moderat samling för Åland.

Många politiker och myndigheter anstränger sig i dag för att vara normkritiska. Den pågående debatten om tysthetsnormen på svenska bibliotek visar att det kan slå fel.

Den dramatiska utvecklingen i Katalonien väcker intressanta frågor om separatism. Utfallet kommer att få stora konsekvenser för hela Europa.

Många av de problem som kantat Fifax verksamhet hade inte uppstått med en bättre planering av industriverksamheten på Åland.

Märkligt är det hur lätt frågor om natur och bevarade skönhetsvärden viftas undan i det politiska beslutsfattandet.

Regeringen presenterar en analys som på avgörande punkter strider mot den egna politiken.

Varför är finlandssvenska medier så måna om att skapa en konflikt mellan Åland och Finland som inte existerar?

Talmannens sätt att sköta relationen till presidenten har väckt erkänsla även inom oppositionen. Man har överlag menat att han hanterat kontakten sakligt och skickligt.

Fler ledare