Larmet kommer från Världsnaturfondens (WWF) rapport ”Living Planet Report” som granskat tillståndet för 20.811 populationer av 4.392 arter av vilda ryggradsdjur över hela världen. Sedan 1970 har hela 68 procent av de undersökta bestånden av fåglar, fiskar, däggdjur, grod- och kräldjur raderats ut.
”Vi är nu i en akut situation och på väg in i det sjätte massutdöendet”, kommenterar Louise Carlsson, biolog och naturvårdsexpert på WWF.
I Europa och Centralasien har bestånden av ryggradsdjur i snitt minskat med 24 procent, i Asien och Stillahavsområdet 45 procent och i Afrika 65 procent.
De lägre siffrorna för norra halvklotet beror på att vi utgår från en lägre nivå redan från början eftersom artförlusten startade tidigare här.
Rapporten anger fem huvudorsaker till de stora minskningarna: Livsmiljöer försvinner när orörda naturmiljöer omvandlas till jordbruksmark, arter överexploateras genom fiske, jordbruk och skogsbruk, klimatförändringen, invasiva arter och föroreningar.
Huvudorsakerna är alltså vår storskaliga markomvandling för att föda världens ökande antal människor. Sedan 1970-talet har världens befolkning fördubblats. I dag lever mänskligheten som om vi hade 1,6 planeter till vårt förfogande. Den 22 augusti hade vi gjort av med jordklotets resurser för i år. Resten av året lever vi på att låna av framtiden.

Människans ohållbara levnadssätt har satt djupa spår på vår enda planet. I fjol konstaterade FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald, IPBES, att 75 procent av planetens landyta, 66 procent av haven och 85 procent av våtmarkerna förändrats kraftigt av människan.
För att motverka den här negativa utvecklingen formulerar WWF en rad krav riktade till politiker och andra makthavare: Skydda minst 30 procent av land och hav. Öka insatserna för att återskapa natur. Halvera fotavtrycket från konsumtion och produktion genom att totalt ställa om användning av mark och vatten.
Klimatkrisen är precis lika allvarlig nu som den var i början av året då coronaviruset bröt ut. Utvecklingen oroar. Den 4 november lämnar USA formellt Parisöverenskommelsen om minskade utsläpp. Det är dagen efter det amerikanska valet där amerikanerna väljer om de vill fortsätter med president Trumps brända jorden-taktik, eller återgå till en något mer eftertänksam och hållbar utveckling.
Egentligen står hela världen inför samma sorts val. Men våra val vid valurnorna, liksom i våra val i vardagen, visar vi vilken sorts värld vi vill lämna över till våra barn.
För att inte misströsta över den tragiska utvecklingen är det värt att påminna om att tidigare insatser har spelat roll. En rapport från Newcastle University and BirdLife International visar på att åtminstone 28 pågående utrotningar av fågelarter och däggdjur har hejdats sedan FN:s konvention om biologisk mångfald trädde i kraft 1993.

Petter Lobråten