Arktiska rådet har åtta medlemsländer: USA, Kanada, Ryssland, Norge, Finland, Danmark, Island och Sverige. De senaste två åren har rådet letts av USA. Alla undrar nu vad den amerikanske utrikesministern Rex Tillerson ska säga när han lämnar över ordförandeklubban till Finland.
Rex Tillerson, tidigare styrelseordförande och vd för världens största icke-statliga petroleumbolag, amerikanska Exxon Mobil Corporation, är som bekant utsedd av den klimatförnekande presidenten Donald Trump.
Vita huset skulle i tisdags ha haft ett möte om klimatpolitiken, men sköt upp det. Inför G7-mötet i Italien senare i maj förväntas Trump ha bestämt sig för en linje. Under valrörelsen lovade han att dra bort USA ur Parisavtalets skrivningar om att begränsa den globala temperaturökningen.
Ingen annanstans på jorden märks den globala uppvärmningens konsekvenser så mycket som i Arktis. Temperaturförändringarna går dubbelt så fort här som i världen som helhet, och man räknar med att Arktiska havet är isfritt mot slutet av 2030-talet.
Isar smälter, permafrost tinar och erosion är kraftig.
En ny rapport framtagen av Arktiska rådet visar att havsisen under perioden 1975–2012 har blivit 65 procent tunnare och att förlusten av Grönlandsisen ökar drastiskt. Under 2011–2014 har en volym motsvarande ett isblock med 7,5 kilometer långa sidor smält per år, det är dubbelt så mycket som under perioden 2003–2008.
Om växthusgaserna fortsätter att öka kommer den smältande Grönlandsisen och andra smältande glaciärer i regionen att höja havsnivån med 25 centimeter mellan 2006 och 2100. Även flera mindre glaciärer i Arktis förväntas försvinna helt i mitten på århundradet.
Hittills har Arktis varit ett lågspänningsområde, präglat av forskning och samarbete, och inte militär eller geopolitisk positionering. Rådet är ett av få organ där USA och Ryssland träffas regelbundet.
Men det kan förändras fort. Rysslands erövring av Krim vred upp den internationella spänningen hastigt.
Finlands ambassadör för Arktis, Aleksi Härkönen, säger i en intervju att USA har haft sin andel av klimatskeptiker förut, och att alla länder i Arktiska rådet inte alltid har deltagit i alla aktiviteter, men inte heller stoppat övriga. ”Vi ser helst att alla är aktiva, men USA måste bestämma sig för en global klimatpolitik, och sedan se vad det innebär för Arktis”.
Inom Finlands intressesfär finns bland annat projektet med den tilltänkta datakabeln mellan Europa och Asien via Nordostpassagen. Om den kan anslutas till kabeln mellan Helsingfors och Rostock kan Finland bli en av knutpunkterna för den globala datatrafiken.
Hur USA bestämmer sig för att hantera klimatpolitiken framöver får stora konsekvenser. Finland kan få fullt upp med att leda rådet de kommande två åren.
Petter Lobråten
Petter Lobråten